Utmaningen med hälsoinnovationer
”Det finns ingen brist på innovationer för hälsovårdssektorn, utan det är själva införandet av innovationer som är svårt. Och tar lång tid”, säger James Barlow, gästprofessor och den andra Bennetprofessorn på Högskolan i Halmstad. James Barlows forskning fokuserar på innovationer inom vården – från skapande till införande. Han är särskilt intresserad av det komplexa sambandet mellan innovationer inom hälsoteknik, tjänster och infrastruktur. Aktuell forskning omfattar utveckling och antagande av genetiskt modifierade myggor för utrotning av malaria, införande av bloddialysteknik i hemmiljö samt utvärdering av läkemedelsindustrins svar på antibiotikaresistens.
Ny teknik är inte problemet – det finns ingen brist på hälsoinnovationer – utmaningen är att integrera innovationerna i det befintliga hälsovårdssystemet som är komplext, politiserat, oförutsägbart och svårt att hantera.
– James Barlow
– Vi vet att det finns en klyfta mellan växande vårdbehov och minskande tillgängliga resurser för att möta dessa behov och innovationer måste ingå i lösningen för att överbrygga klyftan. Ny teknik är inte problemet – det finns ingen brist på hälsoinnovationer – utmaningen är att integrera innovationerna i det befintliga hälsovårdssystemet som är komplext, politiserat, oförutsägbart och svårt att hantera.
James Barlow upplever att hela världen står inför samma utmaning.
– Det spelar ingen roll om det handlar om ett vårdsystem som är finansierat av offentliga medel i norra Europa eller om det är ett amerikanskt försäkringsbaserat system. Det är alltid svårt att införa hälsoinnovationer.
Enligt James Barlow är lösningen att samla de olika vårdorganisationerna och utveckla mer integrerade vårdmodeller. Eftersom implementeringen av en ny hälsoinnovation ofta innebär höga kostnader kan det finnas behov av ett centralt tillskott i finansieringen, till exempel från en regering, i stället för att en enskild vårdorganisation belastas. Det är också viktigt att vårdgivare tillåts utveckla och införa egna lösningar, så att nya innovationer accepteras.
– Vi behöver skapa en innovativ kultur i hälso- och sjukvården för att uppmuntra läkare, sjuksköterskor och andra inom vårdsektorn att arbeta innovativt och komma med nya idéer. Det kan också handla om att ge dem tid och tillstånd att förverkliga en idé när den dyker upp och inte straffa personer som kommer med nya idéer som kanske visar sig inte fungera, säger James Barlow.
Sedan slutet av 1990-talet fokuserar James Barlow i sin forskning på innovationer inom vården – från skapande till införande. Han har lett och varit inblandad i många forskningsprojekt under årens lopp, och publicerat brett. Han har även lång erfarenhet av rådgivning åt den brittiska regeringen och industrin, både i Storbritannien och internationellt. Gästprofessuren vid Högskolan i Halmstad, som sträcker sig från juli 2018 och tre år framåt, är starkt knuten till Högskolans KK-miljö och profilområdet Hälsoinnovation. James Barlow ingår i flera tvärvetenskapliga forskningsprojekt vid Högskolan i Halmstad.
Datadriven sjukvård måste kombineras med organisatoriska förändringar
– Det pratas mycket om att artificiell intelligens och ny medicinteknik ska revolutionera vården. I realiteten kommer dessa endast att fungera när de kombineras med organisations- eller processförändringar. Men det finns en stor potential i den nya datatekniken som gör att vi kan skapa innovativa modeller inom vården. Modellerna kan testas för att bekräfta om de fungerar eller inte.
James Barlow ser potentialen i Högskolan i Halmstads forskning inom hälsoinnovation, och uppskattar att arbeta tillsammans med sina nya kollegor.
– Vi utvecklar till exempel ett projekt tillsammans med Fábio Gama på Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, baserat på lärdomar från ett globalt samarbete rörande lösningar på problemet med Zika-viruset.
James Barlow är också involverad i ett projekt tillsammans med Högskolans forskare Jeaneth Johansson, Pia Ulvenblad och Anders Billström – också de verksamma på Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap – om företag sprungna ur Högskolan.
– Vi tittar på överföringar av teknik från universitet till startup-företag. Idén är att studera ett lokalt ekosystem, till exempel Halland, för att se hur det är organiserat och hur effektivt det är jämfört med andra ekosystem.
Läs gärna mer om Högskolans profilområde Hälsoinnovations verksamhet för 2018:
Text: LOUISE WANDEL, LENA LUNDÉN OCH HILDA LIBERG
Foto: IDA FRIDVALL