Soffpotatisar och flygande grisar! Ny bok om talesätt och andra fasta fraser
Idiomatiska uttryck gör vårt språk rikare och är dessutom rena hjärngympan. Monica Karlsson, universitetslektor i engelska vid Högskolan i Halmstad, forskar om fasta fraser i vårt språk som kan handla om yxor i sjön, ess i rockärmen och eld i baken. I en ny bok, som ges ut på ett internationellt, brittiskt förlag, beskriver hon sin forskning.
Att arbeta med idiomatiska uttryck i klassrummet är som hjärngympa. Och mentala aktiviteter är viktiga för att vi ska leva länge och må bra.
– Monica Karlsson
Idiomatiska uttryck är talesätt eller fasta fraser där betydelsen inte framgår av de enskilda orden. Exempel är att ”ha rent mjöl i påsen” och ”göra någon en björntjänst” (se faktarutan för förklaring av de olika uttrycken).
–Idiomatiska uttryck är ett ganska eftersatt område i undervisningen, både i svenska som förstaspråk och engelska som andraspråk, säger Monica Karlsson, vars nya bok heter Idiomatic Mastery in a First and Second Language.
Bra för hjärnan
Idiomatiska uttryck berikar språket, och intresset för uttrycken handlar om så mycket mer än det språkliga, menar Monica Karlsson:
– Hjärnan gynnas av idiomatiska uttryck. Studier visar att en större del av hjärnan är aktiv under processen som det innebär att använda idiomatiska uttryck jämfört med när du använder enskilda ord. Eftersom uttrycken består av en räcka av ord som bildar en helt ny betydelse måste hjärnan arbeta mycket mer. Då blir olika delar av hjärnan mer aktiva och får kontakt med varandra. Att arbeta med idiomatiska uttryck i klassrummet är som hjärngympa. Och mentala aktiviteter är viktiga för att vi ska leva länge och må bra.
Monica Karlsson beskriver i sin bok hur barn, ungdomar och, företrädesvis, unga vuxna förstår, memoriserar och använder idiomatiska uttryck på flera olika sätt. Hon har jämfört elevers förståelse av idiomatiska uttryck i det första språket och i det andra – exempelvis ”when pigs fly”, ”have bats in the belfry” och ”mum's the word”.
– Det visar sig helt tydligt, vilket är ganska självklart, att eleverna förstår mindre i sitt andra språk. Det märks att de är väldigt beroende av kontexten i båda språken. Utelämnas sammanhanget blir uttrycken betydligt svårare att förstå.
Nya uttryck kommer till
Vissa uttryck är lättare att räkna ut. ”Look like something the cat dragged in” betyder att du inte såg så bra ut den dagen, det går att räkna ut. Men det är helt omöjligt att gissa vad ”play gooseberry” betyder, nämligen "att vara femte hjulet under vagnen".
Barn och ungdomar kan färre idiomatiska uttryck i dag jämfört med för 10 år sedan, menar Monica Karlsson, samtidigt som unga skapar egna uttryck exempelvis när de spelar dataspel, i sociala medier och med inspiration från olika serier:
–De är också bra för hjärnan, men de egna uttrycken leder till ett annat slags aktivitet än när du tolkar uttryck som redan finns. De etablerade uttrycken används i tidningar och böcker och är därför viktiga att känna till för att kunna ta till sig information.
Varför glöms uttrycken bort?
Trots olika tekniker för att lära sig och minnas, är det många uttryck som missförstås eller inte förstås alls – eller helt enkelt glöms bort. Vad är det som händer i hjärnan när man glömmer? frågar sig Monica Karlsson.
– Det beror på vilka uttryck du tittar på. En lärare ska undvika att på en och samma gång ta upp uttryck som innehåller samma huvudord, eftersom de lätt blandas ihop. Inte minst om det är uttryck som inte är lätta att tolka.
Det är också ett vanligt fenomen att studenterna blandar ihop sitt första och andra språk.
– Uttrycket ”paint the town red” gör att många studenter tänker på ”måla fan på väggen” – eftersom båda uttrycken innehåller ordet måla – och att de båda uttrycken därför har samma betydelse. Men det är en felaktig slutsats.
Hjärnan gynnas av idiomatiska uttryck.
Andra fel som är vanliga är att blanda ihop ljud, eftersom de lagras på samma ställe i hjärnan, exempelvis kan ”paint the town red” lätt blir till felaktiga ”paint the tower red”.
– Ett misstag på svenska är att tro att ”göra någon en björntjänst” handlar om att göra någon en stor tjänst. Tvärtom betyder uttrycket att göra någon en otjänst.
Förvrängda uttryck blir som nya
Monica Karlsson undersöker också elevers förståelse av så kallade manipulerade idiomatiska uttryck i engelska, exempelvis finns i engelskan uttrycket ”paint the town red” som betyder ”att göra stan osäker”. Det är viktigt att känna till att de här fasta uttrycken, som idiomatiska uttryck ofta beskrivs som, inte är så fasta. De kan förvrängas, och du kan också ändra tempus på dem.
– I en scen i tv-serien Big bang theory har rollfiguren Penny varit ute med en kille en kväll, och sedan kommit hem redan klockan åtta. Hennes vän Howard kommenterar att de har ”painted the town beige”, det vill säga inte haft alls så kul.
Manipulerade idiom ändrar med andra ord totalt det ursprungliga idiomets betydelse (från en riktig festkväll till en trist kväll, i det här fallet).
Och det visar sig att andraspråksinlärare som Monica Karlsson testat inte är så bra på att förstå sådana här manipulerade uttryck. Studenterna missar helt vad de betyder, uttrycken flyger med andra ord helt under radarn hos studenterna.
– Det innebär att de också missar sammanfattningar i rubriker och sammanhang i texter, artiklar och böcker. När jag pratar med studenterna vet de över huvud taget inte vad manipulerade uttryck är. Jag menar att dessa måste ingå i en strukturerad undervisning, den leder till så mycket mer än förståelsen av uttrycken i sig.
Ett misstag på svenska är att tro att ”göra någon en björntjänst” handlar om att göra någon en stor tjänst. Tvärtom betyder uttrycket att göra någon en otjänst.
Vissa uttryck är som snuttefiltar
När studenterna ska använda uttrycken i egna texter tar de gärna till uttryck som de kände till sedan tidigare.
– Idiomatiska uttryck är så pass svåra att när studenterna ska producera text som innehåller ett antal uttryck, tar de till sina ”idiomatiska tröstfiltar”, uttryck som skapar en trygghetskänsla, även om de faktiskt har lärt sig andra, nya, uttryck. Deras berättelser blir då väldigt betingade och begränsade av vilka uttryck som de kunde från början.
Text: Kristina Rörström
Bild: Privat och Shutterstock (potatisbilderna)