Våga satsa på biogas – och bidra med stor miljövinst

– Biogas kommer från material som redan är en naturlig del av kretsloppet. Vi kan producera biogas från i princip alla typer av organiskt avfall. I dag är det lag på att matavfall ska samlas in och behandlas biologiskt och till exempel rötas till biogas, och vid många reningsverk rötas också slam till biogas. Gödsel är en bra och viktig bas för att producera biogas och biogödsel på gården, och vi ser detta som en möjlighet för lantbrukare att utvidga sin verksamhet. Det är främst dessa gårdsbaserade biogasanläggningar som det fokuseras på inom projektet, säger Marie Mattsson, universitetslektor i miljövetenskap vid Högskolan i Halmstad, och en av forskarna i Vinnovaprojektet om biogas.

I Sverige är vi duktiga på att rena biogasen så pass mycket att den till exempel kan användas som fordonsbränsle till bilar och bussar.

Marie Mattsson

Förnybar energikälla som inte orsakar klimatförändringar

Processen där avfall blir till biogas och biogödsel kan beskrivas som ett cirkulärt system. Avfallet stoppas in i en så kallad rötkammare, och genom att hålla kammaren fri från syre kommer bakterier att bryta ner materialet i olika steg. I det sista steget bildas metan, och eftersom metanet är ett bränsle kan biogasen användas till en mängd olika saker.

– I Sverige är vi duktiga på att rena biogasen så pass mycket att den till exempel kan användas som fordonsbränsle till bilar och bussar. Till en början innehåller gasen, även kallad rågas, för mycket koldioxid, men renas den kan den användas som fordonsbränsle. Men rågasen kan också i stället användas för att producera elektricitet och värme, vilket flera mindre anläggningar gör, säger Marie Mattsson.

Något som blivit mer aktuellt i dagsläget är att göra biogasen flytande, vilket innebär att betydligt mer gas kan tryckas in i tanken. Marie Mattsson menar att det i framtiden kan komma att bli ett bra komplement som till exempel bränsle till lastbilar, som då kan köra långa sträckor utan att behöva tanka ofta.

Lokal samverkan kan främja den inhemska biogasproduktionen

Marie Mattsson har en bakgrund som biolog. Karriären och den akademiska banan startade när hon doktorerade inom växtförädling. Hon valde därefter att fortsätta karriären som postdoktor vid Lantbruksuniversitet i Danmark, där hon sedan under många år arbetade med miljö- och växtnäringsfrågor. Till Högskolan i Halmstad kom Marie Mattsson 2003.

– Jag har rört mig från biologi till miljövetenskap, och nu – i och med Vinnovaprojektet och samverkan med innovationsvetare och företagsekonomer – blir det också mer samhällsvetenskap och ekonomi. Det är spännande att lära sig nya saker och se hur du kan utveckla frågor till att bli mer övergripande, och att du kan samverka med aktörer från olika områden. När det gäller biogasfrågor är det viktigt att samarbeta och diskutera med många olika aktörer, då det är många som berörs.

När Marie Mattsson i olika sammanhang berättar om biogas och dess fördelar blir responsen överlag positiv. Men – trots de fördelar som finns – förekommer ett antal hinder som stoppar utvecklingen och den går inte lika snabbt och smidigt som önskat.

– De som handlar upp bilar och transporter vill ofta inte vara för tydliga med att det är biogas som ska användas, eftersom man pratar om så kallad teknikneutralitet och för att man inte vet vilka alternativ som kommer att bli gällande i framtiden. Tyvärr ökar risken då att vi inte ser alla fördelar och därmed får det bästa alternativet. Det är synd, för biogas är ett bränsle som vi kan producera lokalt och som ger stora samhällsnyttor. Vi borde främja det mycket mer. Men jag tror att vi kommer att fortsätta att producera biogas, och att den kommer hitta sin plats i slutändan, förklarar Marie Mattsson.

Ett cirkulärt system – från jord till bord

Vinnovaprojektet ska främja lantbrukares företagsamhet, och fokusera på att hitta drivkrafter hos lantbrukare och skapa engagemang för biogas. Projektet är därför tvärvetenskapligt med forskning inom både innovationsvetenskap och miljövetenskap.

– Vår forskning ska fokusera på att försöka uppmuntra, och förstå vad det är som gör att vissa satsar på biogas, medan andra inte gör det. Vi kommer att titta på lantbrukarnas affärsmodeller och om de kan utvecklas för att bli mer lönsamma och intressanta för fler företagare. I dagsläget har vi möjlighet att använda mer gödsel, och många fler gårdar skulle kunna bygga en biogasanläggning.

En av fördelarna för lantbrukare som har tillgång till gödsel är den biogödsel som produceras vid sidan av biogasen – ett gödningsmedel som är bättre än vad gödseln är från början, och som är bra för åkern och klimatet. I rötningsprocessen har många näringsämnen frigjorts och blivit mer tillgängliga, och när det sprids på åkern blir det ett ännu bättre gödselmedel för växterna. Detta kan i sin tur ersätta konstgödning som lantbrukare köper från utlandet.

– Allt detta gör att det blir ett cirkulärt system – i matproduktionen får lantbruken gödsel och andra restprodukter som genom biogasanläggningen blir biogödsel som kan spridas på åkern för att gödsla grödor som används till att producera ny mat, berättar Marie Mattsson.

Utmaningarna för projektet blir att förmedla budskapet om biogas – och dess positiva fördelar – till såväl allmänheten som lantbrukare, eftersom det är en del av en större miljöfråga som rör hur vi människor ska minska klimatutsläppen. Som privatperson kan du till exempel köra mindre bil, men – om ett bra bränsle som biogas används – behöver det inte begränsas lika mycket. Lantbruket är en nödvändig beståndsdel av våra liv, som vi ska vara rädda om, menar Marie Mattsson, och det är därför Vinnovaprojeket handlar om lantbrukets betydande roll,

– Vi ska visa att biogas och biogödsel ingår i ett cirkulärt system, och att vi kan komma ännu längre i det cirkulära. Fler ska våga satsa och avsättning ska skapas så att det finns någon som vill ha gasen som de producerar. Tillsammans med Falkenbergs kommun ska vi också titta på vad kommunen kan göra. Allt handlar om att tillsammans skapa en positiv utveckling och mer cirkulär ekonomi, avslutar Marie Mattsson.

Text: MICHELLE LANGEBLAD
Bild: INGRID EKSTRÖM och PEXELS.COM