Professorsporträttet: om hälsopromotion och idrottsrörelsens dubbla uppdrag
Idrott och träning har alltid varit en självklar del i Eva-Carin Lindgrens liv. Som forskare har hon intresserat sig för alltifrån hälsofrämjande arbete bland fysiskt inaktiva ungdomar till hur idrottsrörelsen kan arbeta inkluderande samtidigt som den skapar hållbara utvecklingsmöjligheter för elitidrottare. Nu är hon professor i idrottsvetenskap med inriktning hälsopromotion.
Många elever har svarat att det har varit roligt att ha pulshöjande aktiviteter. De märker att de mår bra av dem, att de känner sig starkare och att det har blivit lugnare i klassen efteråt. Då tänker jag att min forskning har betydelse.
Eva-Carin Lindgren
Intill ordet ”orientera” i synonymordboken hittar man ord och uttryck som ”klargöra”, ”undervisa” och ”ge sammanhang”. På flera sätt passar det väldigt väl in just på Eva-Carin Lindgren. I flera decennier höll hon på med orientering, både på elit- och motionsnivå, och letade efter orange-vita orienteringsskärmar ute i naturen. Också i sitt yrkesliv har hon sökt och försökt finna – för att kunna orientera både sig själv och andra i bland annat idrottsvetenskap och hälsopromotion.
– Ett spår i min forskning handlar om hälsofrämjande interventioner bland barn och unga. I dag är omkring 20 procent av alla unga inaktiva. Jag vill ta reda på vad som gör att barn och unga blir fysiskt aktiva och vad som bidrar till att de fortsätter med det upp i vuxen ålder, säger Eva-Carin Lindgren.
Idrott och träning har alltid varit en självklar del i Eva-Carin Lindgrens liv. Hon har till exempel varit elitlöpare i orientering. I dag är hon är professor i idrottsvetenskap med inriktning hälsopromotion på Högskolan i Halmstad – och på Göteborgs universitet. Bild: DAN BERGMARK
I sin doktorsavhandling ”Empowering young female athletes – a possible challenge to the male hegemony in sport” visade Eva-Carin Lindgren att det finns både individuella, sociala och strukturella faktorer till att tonårsflickor blir fysiskt aktiva och fortsätter att vara det.
– För många var det viktigt att träningen var rolig, att de kunde träna ihop med vänner, att de fick stöd hemifrån och att det var enkelt att prova på olika idrottsaktiviteter.
Egenmakt som ökar självkänsla
Utifrån resultaten i sin avhandling har Eva-Carin Lindgren utvecklat motionsinriktade idrottsprogram för fysiskt inaktiva unga kvinnor. Ett av dem genomförde hon tillsammans med Hallands idrottsförbund. Resultaten var tydliga efter bara sex månader av regelbunden träning. En viktig anledning var att programmet byggde på deltagarnas egenmakt, alltså att tonårsflickornas behov och egna intressen stod i centrum.
Eva-Carin Lindgren har utvecklat motionsinriktade idrottsprogram för fysiskt inaktiva unga kvinnor. Programmet bygger på deltagarnas egenmakt, alltså att tonårsflickornas behov och egna intressen stod i centrum. Bild: ANDERS SÄLLSTRÖM
– Vi såg också att programmet stärkte tonårsflickorna tilltro till att de var personer som faktiskt kunde hålla på med träning. De upplevde en högre grad av fysisk självkänsla och mindre oro för vad andra tyckte både om deras färdigheter och om deras kroppar.
Det här är ett av flera projekt där Eva-Carin Lindgren har kombinerat sina kunskaper om hälsa och fysisk aktivitet med sitt intresse för sociala frågor. Tonårsflickorna i projektet bodde i områden med sämre socioekonomiska villkor. I andra studier har hon undersökt villkor och upplevelser bland unga med till exempel neuropsykiatriska funktionsvariationer eller olika etnisk bakgrund.
Interdisciplinär forskning ger perspektiv
I sin forskning arbetar Eva-Carin Lindgren ofta med forskare från olika discipliner och dessutom gärna i samverkan med bland annat idrottsorganisationer, skolor och kommuner.
– Eftersom jag har ett hälsopromotivt perspektiv i min forskning räcker ofta inte ett enda teoretiskt perspektiv eller en enda forskningsmetod. I mina studier har jag därför använt olika teorier och metoder för att utforska, belysa, analysera och problematisera forskningsproblem utifrån flera olika utgångspunkter.
Eftersom jag har ett hälsopromotivt perspektiv i min forskning räcker ofta inte ett enda teoretiskt perspektiv eller en enda forskningsmetod.
Efter många år vid Göteborgs universitet, de sista åren som professor i idrottsvetenskap, anställdes Eva-Carin Lindgren som professor vid Högskolan i Halmstad 2018. Men hennes relation till Högskolan i Halmstad inleddes redan 1984 när hon gick den idrottspedagogiska linjen i samma klass som bland andra Janne Andersson, förbundskapten för Sveriges herrlandslag i fotboll sedan 2016. Hennes första anställning efter utbildningen var på en friskvårdscentral där hon bland annat ledde gympapass och gjorde hälsoprofilbedömningar och konditionstester.
Helhet och hälsosam hållbarhet
Ett viktigt tema i Eva-Carin Lindgrens forskning är idrottsrörelsens dubbla uppdrag att dels vara demokratisk och till för alla, dels kategorisera och välja ut dem som är bäst.
Hållbar coachning. När ett 20-tal kvinnliga fotbollstränare på elit- och landslagsnivå i Australien, Sverige och fyra andra västeuropeiska länder studerades utifrån tränarnas coachingstrategier stack de fem kvinnliga förbundskaptenerna från Sverige ut i jämförelse med kollegerna från de andra länderna. För de svenska förbundskaptenerna är det viktigt att skapa goda och socialt hållbara miljöer för spelarna. Bild: CARL SANDIN (BILDBYRÅN)
Inom ramen för ett internationellt forskningsprojekt undersökte Eva-Carin Lindgren hållbar coachning utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Hon studerade 19 kvinnliga fotbollstränare på elit- eller landslagsnivå från Australien, Sverige och fyra andra västeuropeiska länder. Fokus låg på de kvinnliga elitfotbollstränarnas lärande i relation till utveckling och karriärvägar och på deras strategier när de coachade. De fem kvinnliga förbundskaptenerna från Sverige stack ut i jämförelse med de andra.
– Intervjuerna med de svenska förbundskaptenerna visade att de i betydligt högre grad på olika sätt försöka skapa goda och socialt hållbara miljöer för landslagsspelarna, säger Eva-Carin Lindgren.
Glädje ett viktigt värde
Ett av de projekt som Eva-Carin Lindgren har arbetat med de senaste åren rör skolelever i flera kommuner i Jönköpings län. Projektet Puls för Lärande och Hälsa (PuLH) ska hjälpa elever att må bättre och främja deras möjligheter att koncentrera sig och få studiero. Tre gånger i veckan, när eleverna inte har lektioner i idrott och hälsa, har de pulshöjande aktiviteter.
Ytterligare ett syfte har varit att genom en forskningscirkel bidra till kollegialt lärande och öka lärarnas kunskap om bland annat coachning vid pulshöjande aktiviteter och hur de skulle kunna få alla barn att känna glädje och lust att vilja vara med.
I projektet Puls för Lärande och Hälsa är idén att hjälpa elever att må bättre och främja deras möjligheter att koncentrera sig och få studiero. Tre gånger i veckan, när de inte har lektioner i idrott och hälsa, har eleverna pulshöjande aktiviteter. Bild: ISTOCK
– Studien visar att pulshöjande aktiviteter inte är någon ”quick fix” som en skola kan ta till för att lösa komplexa problem med elevers låga skolprestationer, vilket en del skolor i landet försöker göra. En skola som inför pulshöjande aktiviteter ska göra det med syfte att öka elevernas välbefinnande och främja villkoren för deras lärande.
Bland eleverna har en del inte uppskattat att behöva visa sina kroppar i omklädningsrummet. Andra har tyckt att det blivit stressigt att duscha och komma i tid till nästa lektion. Men många elever har varit positiva, bland annat för att de har fått vara med och bestämma vad de ska göra och för att de inte har blivit betygsatta under momenten.
– Många elever har svarat att det har varit roligt att ha pulshöjande aktiviteter. De märker att de mår bra av dem, att de känner sig starkare och att det har blivit lugnare i klassen efteråt. Då tänker jag att min forskning har betydelse.
Text: ANNA VÖRÖS
Bild: JESPER MOLIN (toppbild)
Fotnot. Eva-Carin Lindgren installeras som professor vid Högskolans akademiska högtid den 15 november 2019.