Professorsporträttet: med drivkraft att bidra till att människor får leva ett liv som de mår bra av
Att öka människors medvetenhet och stärka deras kompetens att själva kunna göra varaktiga förändringar i vardagen. Det arbetade Lena-Karin Erlandsson med som arbetsterapeut och det har hon fortsatt att intressera sig för som forskare. Hon har utvecklat både en modell och ett rehabiliteringsprogram med ett aktivitetsbaserat fokus på vardag.
Arbetsterapins uppgift är att underlätta för människor att göra det som de vill och behöver göra, på det sätt som de önskar. Jag brinner för att bidra till att människor får leva ett liv som de mår bra av.
Lena-Karin Erlandsson, professor i arbetsterapi
Händer det ibland att du kommer hem från jobbet och tänker: ”Oj, vad mycket jag har haft att göra!” – och känner det som om du knappt har fått någonting gjort? Lena-Karin Erlandssons forskningsområde handlar om den balans som vi har mellan olika typer av aktiviteter och hur det påverkar vår hälsa.
– Arbetsterapins uppgift är att underlätta för människor att göra det som de vill och behöver göra, på det sätt som de önskar. Jag brinner för att bidra till att människor får leva ett liv som de mår bra av, säger Lena-Karin Erlandsson.
Aktivitetsvetenskap för allt vårt görande
Grunden i professionen är människors aktiviteter, både i och utanför arbetslivet, och vilken betydelse det har för hälsan. I början av 1990-talet introducerades ämnet ”occupational science”, aktivitetsvetenskap. Lena-Karin Erlandsson, som hade tagit examen som arbetsterapeut vid Lunds universitet 1987, välkomnade det.
– Aktivitetsvetenskap knyter tydligare an till humanvetenskapen, arbetsterapins andra viktiga kunskapsfält. Jag tyckte att den arbetsterapi som jag hade läst var alltför medicinsk.
Efter 23 år vid Lunds universitet blev Lena-Karin Erlandsson våren 2018 chef för Akademin för hälsa och välfärd vid Högskolan i Halmstad. I dag är hon också professor. I båda sina roller vill hon bidra till att utveckla flervetenskapen: ”Flervetenskapen ger bredd och dynamik till Högskolan. Tack vare den kan viktiga frågor besvaras utifrån nya kombinationer av ämnen och metoder.”
Sedan 1992 har Lena-Karin Erlandsson varit med och utvecklat en aktivitetscentrerad begreppsmodell för arbetsterapeuter, ValMO, Value and Meaning in Daily Occupations. I professionsutbildningen används mest modeller från USA och Kanada. ValMO är den enda som är utvecklad i Europa. Med hjälp av ValMO-modellen kan en person – själv kallar Lena-Karin Erlandsson aldrig den som hon möter för ”patient” – tillsammans med en arbetsterapeut analysera sina aktiviteter.
Viktigt att få avsluta aktiviteter
Under arbetet med sin doktorsavhandling ”101 Women’s Patterns of Daily Occupations” intervjuade Lena-Karin Erlandsson kvinnor om deras tillvaro som yrkesarbetande småbarnsföräldrar. Kvinnornas görande bildade antingen låg-, medel- eller högkomplexa aktivitetsmönster.
– Resultaten visade att kvinnor som ofta blev störda och avbrutna under en aktivitet löpte högre risk att uppleva ohälsa och lägre livskvalitet. De mådde bättre när de kunde utföra aktiviteter under längre intervall och utan avbrott. Det gällde både på jobbet och hemma, säger Lena-Karin Erlandsson.
Lena-Karin Erlandsson använder trasmattan som symbolik för att vardagens aktiviteter följer på varandra. En trasmatta representerar ett dygn: ”Under dygnet utför vi olika aktiviteter: sover, arbetar, äter, etc, som alla ges en given färg i mattan. Tänk dig att ’arbete’ är blått, då har mattan ett blått fält som symboliserar tiden då du arbetar. Så blir du avbruten – kanske flera gånger under arbetsdagen, då kommer andra färger in i det blå, säg rosa, gul och röd. Varje gång en aktivitet blir avbruten kommer fler färger in i mattan. Hur många byten du gör, hur många avbrott, påverkar färgen på din trasmatta.”
Aktiviteter med tydliga start- och slutpunkter gör det ofta enklare för oss att bli medvetna om vad vi gör och kunna utvärdera vad vi har gjort.
– I dag har många av oss handlingar som avbryter våra aktiviteter. Då kan det kännas som om vi inte har fått någonting gjort vid dagens slut. Ett exempel är hur vi låter våra mobiltelefoner avbryta våra aktiviteter.
Ger överblick över olika livssituationer
En kategori aktiviteter är de dolda eller osynliga aktiviteterna, som att borsta tänderna, gå på toaletten, boka tid hos tandläkaren eller handla mat. När människors tillvaro vänds upp och ned kan dolda aktiviteter bli huvudaktiviteter.
– Ett exempel är en familj där ett barn drabbas av diabetes. För föräldrarna börjar nästan allt handla om att hålla koll på sockerintag och insulinnivåer. Barnets dolda aktivitet – att äta – blir föräldrarnas huvudaktivitet. I en sådan situation kan familjen då och då behöva avsätta tid till en gemensam huvudaktivitet som inte alls har med sjukdomen att göra.
Medan många nu för tiden har svårt att ”få ihop livspusslet” upplever andra stor ensamhet och tomhet. Ett exempel är de av våra äldre som har för lite att göra.
– Efter frukosten är nästa sak som ”händer” att hemtjänsten ska komma med lunch. Då blir den äldres aktivitet mellan frukost och lunch ”väntan”. Här finns en stor ohälsorisk. Varje människa behöver få bekräftelse för den görare hon är, både av sig själv och i interaktion med andra, säger Lena-Karin Erlandsson.
Program som möjliggör omstart och förändring
Utifrån resultaten i sin avhandling, utvecklade studier av individers dagliga aktivitetsmönster och fortsatt arbetet med ValMO-modellen har Lena-Karin Erlandsson utvecklat gruppbehandlingsprogrammet ReDO™ för människor som vill förändra sin vardag. Hon har själv utbildat och certifierat omkring 700 arbetsterapeuter i ReDO-metoden.
En arbetsterapeut arbetar med personer individuellt och/eller i grupp. Ofta sker uppdraget i team med andra yrkesgrupper.
– Arbetsterapeuten ger redskap för självanalys, men individen sätter upp målen och hur hen ska nå dem. ReDO hjälper personen att prioritera vilka aktiviteter som hen ”måste” göra och vilka som ger mening och värde.
ReDO är i dag väletablerad inom primärvården. Dess effekt är implementerad och utvärderad både nationellt och internationellt.
– Personer som deltar i interventionen har bättre arbetsåtergång efter sjukskrivning än kontrollgruppen, så metoden har betydelse både på individ- och samhällsnivå, säger Lena-Karin Erlandsson.
Vardagsexpert som tänker utanför boxen
Genom sin forskning har Lena-Karin Erlandsson visat att ”vardag” långtifrån alltid är okomplicerad och lättbegriplig. Hennes drivkraft att vilja bidra till att människor får leva ett liv som de mår bra av fanns där redan när hon under tidigt 80-tal arbetade som sjukvårdsbiträde inom långvården i Lund.
– Jag hittade på ovanliga saker som att dra ut alla avdelningens sängar i trädgården vid midsommar. Många av de äldre kvinnorna hade väldigt kontrakterade kroppar. Jag klippte sönder deras klänningar för att kunna trä på dem klänningarna utanpå sjukhuskläderna, så att de blev mer personligt klädda, säger hon och fortsätter:
– Jag har alltid tänkt så här: ”Dem som vi möter i samhället, de som är beroende av eller i behov av vård och omsorg – det är faktiskt vi själva.” De här kvinnornas klänningar – för mig var det så himla viktigt.
Resultaten visade att kvinnor som ofta blev störda och avbrutna under en aktivitet löpte högre risk att uppleva ohälsa och lägre livskvalitet.
Trivs i den innovativa miljön
Efter 23 år vid Lunds universitet blev Lena-Karin Erlandsson våren 2018 chef för Akademin för hälsa och välfärd vid Högskolan i Halmstad. Något av det som hon uppskattar allra mest med Högskolan är flervetenskapen. Hon vill fortsätta att förvalta och uppmuntra den, både som akademichef och professor.
– Flervetenskapen ger bredd och dynamik till Högskolan. Akademin för hälsa och välfärd är fantastisk och väldigt innovativ. Här finns kunskapsbredd och en hög forskningskompetens som skapar ett sammanhang där man arbetar med att besvara spännande och viktiga frågor utifrån nya kombinationer av ämnen och metoder.
Text: ANNA VÖRÖS
Bild: IDA FRIDVALL, DAN BERGMARK, iSTOCK
Fotnot. Lena-Karin Erlandsson installeras som professor vid Högskolans akademiska högtid den 15 november 2019.