Professorsporträttet: sökte sig till Sverige för att få möjlighet till dialog med studenterna
Mark Dougherty vurmar för tvärvetenskap och sökte sig till Sverige för att få större möjlighet att undervisa och föra dialog med sina studenter. Mark Dougherty vill utveckla metoder inom artificiell intelligens – gärna för att ge stöd till äldre. Han är övertygad om att en forskare som vill hjälpa människor i deras vardagsliv måste hysa stort och äkta intresse för dem.
Om du vill hjälpa människor i deras vardag, måste du vara intresserad av dem.
Mark Dougherty, professor i informationsteknologi
Några av de forskningsfrågor som Mark Dougherty har ägnat sig åt de senaste åren är trafikskyltar som aktiveras av fordon, verktyg för att bedöma Parkinsons sjukdom och den artificiella intelligensens oförmåga att glömma. Nu är han nyutnämnd professor i informationsteknologi vid Högskolan i Halmstad. Han delar sin tid mellan att undervisa i IT-forensik och forska om intelligenta miljöer – i synnerhet för äldre – vid CAISR, Centrum för forskning om tillämpade intelligenta system, vid Akademin för informationsteknologi på Högskolan i Halmstad.
Mark Dougherty växte upp nära Cambridge i Storbritannien och tog först en civilingenjörsexamen som han senare kompletterade med studier i datavetenskap och ekonomi. Hans forskning i dag spänner över flera akademiska ämnesområden – Mark Dougherty är väldigt intresserad mångvetenskap.
– Det dröjer nog inte länge innan jag inleder samarbeten med forskare både inom hälso- och sjukvård och ekonomi. Jag tycker om att arbeta inom flera ämnesområden och förena idéer från olika håll. Det syns också i min egen utbildningsbakgrund, säger han.
Mark Dougherty växte upp nära Cambridge och tog först motsvarande en svensk civilingenjörsexamen. Han kompletterade den med att studera det mer teoretiska ämnet datavetenskap och några kurser i ekonomi. Hans forskning har senare spänt över flera akademiska ämnesområden och han är också väldigt intresserad av metodologi kring mångvetenskapligt arbete.
Utmaning att upptäcka det som avviker
Ett av Mark Doughertys forskningsområden handlar om att upptäcka avvikelser. Det har han möjlighet att arbeta med i utvecklingslabbet för intelligenta hem vid CAISR. Här finns bland annat en fullt utrustad lägenhet där forskarna kan utveckla och testa ny teknik och system för att ge stöd till äldre och till den som behöver vård i hemmet. Med hjälp av artificiell intelligens (AI) analyseras data från sensorer för att upptäcka förändringar i människors vardagsrutiner. Det kan vara att en person vaknar och stiger upp vid en ovanlig tidpunkt eller börjar röra sig på ett annorlunda sätt.
Mark Dougherty vill gärna utveckla AI-system som kan analysera ljud. I en studie har han analyserat tal hos personer med Parkinsons sjukdom för att se om det utifrån talet går att upptäcka hur sjukdomen fortskred. I en annan studie spelades ljud in från bilar som körde på grusvägar, för att se om man med hjälp av en analys av ljuden kunde avgöra om vägarna var i behov av underhåll.
– Målet är att kunna upptäcka det som avviker och är annorlunda. Men det är svårt att programmera ett system så att det kan upptäcka avvikelser eftersom de avvikelserna ju inte har inträffat tidigare. Det är ett klassiskt AI-problem, säger han.
Mark Dougherty vill gärna bidra till att utveckla AI-system som kan analysera ljud som har samlats in med ljudsensorer. I en tidigare studie har han analyserat tal hos personer med Parkinsons sjukdom för att se om det, bara utifrån talet, gick att upptäcka hur sjukdomen fortskred. I en annan studie spelade man in ljud från bilar som körde på grusvägar, för att se om man med hjälp av en analys av ljuden kunde avgöra om vägarna var i behov av underhåll.
– Människor är ofta väldigt bra på ljud, men artificiell intelligens är det inte – inte ännu i alla fall. Det skulle jag vilja vara med och utveckla.
Med stort intresse för andra människor
Mark Dougherty säger att det rent tekniskt inte är svårt att samla in ljud. Både äldre och personer med funktionsnedsättningar har ofta mikrofoner i sina hem, till exempel i sina mobiltelefoner. Med mikrofoner som är påslagna hela tiden skulle det praktiska datainsamlandet vara enkelt för forskarna, samtidigt som det skulle innebära etiska utmaningar.
– Det är viktigt att utforma sådana projekt på ett varsamt och respektfullt sätt. Deltagarna måste förstå vad projektet handlar om, och helst också vara intresserade av att delta. Det allra viktigaste är att forskaren själv verkligen är nyfiken på människor. Om du vill hjälpa människor i deras vardag, måste du vara intresserad av dem. Om du saknar ett äkta intresse för människor kan du inte skapa något användbart för dem.
Mark Doughertys främsta forskningsfokus har varit maskininlärning applicerat på områden som transportsystem. Han har bland annat forskat på trafikskyltar som aktiveras av fordon.
Mark Dougherty säger att det finns många exempel på stödsystem som inte fungerar bra eftersom användaren inte alltid ”gör som det är tänkt”. Systemen är designade utifrån en idealmall som inte stämmer med verkligheten. Det är precis som att människor inte nödvändigtvis rättar sig efter en läkares ordination eller inte berättar hela sanningen för den läkare som de träffar.
– Äldre säger ofta att ”allt är bra”, eftersom de inte vill ligga någon till last. Det är därför som det ibland blir en aha-upplevelse att undersöka människor på det sätt som vi gör. Det gör att vi kan säga: ”Vi ser att allt faktiskt inte är bra och vi både vill och kan hjälpa dig.”
Forskare som brinner för att undervisa
Det var Mark Doughertys stora intresse för undervisning som gjorde att han sökte sig till Sverige. Han lämnade universitetet i Leeds – som har tre gånger fler forskare än lärare – när han fick en lektorstjänst vid Högskolan Dalarna. Som lärare vill han ha en pågående diskussion med sina studenter.
– Jag vill hellre ha återkoppling från studenterna mitt i en kurs än när kursen är slut. Är det något som vi ska göra mer av, ändra inriktning på eller stryka? För mig är det självklart att om studenterna inte är intresserade av det som jag förmedlar, då fungerar det inte. Om vi lärare vill ha ett bra samarbete med studenterna behöver vi involvera dem tidigt i processen och inte när vi redan har spikat en kursplan.
Det dröjer nog inte länge innan jag inleder samarbeten med forskare både inom hälso- och sjukvård och ekonomi. Jag tycker om att arbeta inom flera ämnesområden och förena idéer från olika håll.
Speedski på fritiden
Nyligen började Mark Dougherty åka speedski på fritiden, det som förr kallades ”flygande kilometern”. I specialpreparerade backar ska åkaren försöka komma upp i så höga hastigheter som möjligt och världsrekordet ligger på långt över 200 km/tim. Mark Dougherty både tränar och tävlar.
– De flesta som börjar med speedski sent i livet, som jag själv, blir inte jättesnabba. Jag började för att jag tyckte att det verkade kul att kunna åka ihop med min dotter ibland. Hon tränar för att ta en plats i det svenska speedski-landslaget.
Ibland på sina föreläsningar visar Mark Dougherty en film där han åker speedski.
– Jag vill visa studenterna att om man verkligen vill göra något, spelar det ingen roll om man är gammal eller kanske börjar i underläge. Man kan klara det! Många av dagens studenter går på trygghet i stället för att utmana sig att göra något nytt och annorlunda. Oavsett om man ska åka utför eller hålla i en redovisning på Högskolan behöver man komma över den där tröskeln. När man väl har gjort det finns det inte utrymme för att oroa sig längre, det är bara att fokusera på resan.
Text: LISA KIRSEBOM
Översättning: ANNA VÖRÖS
Bild: DAN BERGMARK, iSTOCK
Fotnot. Mark Dougherty installeras som professor vid Högskolans akademiska högtid den 15 november 2019.