header-pattern-bg

Att bli betraktad som en hel människa

Att bli betraktad som en hel människa, både av andra och sig själv, är det som möjliggör en hälsosam livsstil för personer med psykossjukdomar, såsom schizofreni, visar en ny avhandling från Högskolan i Halmstad.

Den dagliga patientnära psykiatriska vården behöver ökad kunskap om den här målgruppens behov och hälsoläge – och om de svårigheter som den möter, till exempel vilka hinder som behöver undanröjas för att kunna främja och förbättra sin hälsa.


Marjut Blomqvist

Personer med psykossjukdomar räknas till en grupp som har högre dödlighet än andra och oftare drabbas av diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, respirationssjukdomar och cancer. Dessa personer är särskilt utsatta, till exempel på grund av ohälsosamma levnadsvanor och för att medicinsk behandling medför vissa risker, exempelvis viktökning.

Trots att personerna har långvariga och täta kontakter med psykiatrisk öppenvård, erbjuds hälsofrämjande insatser inte alltid på ett integrerat och systematiskt sätt. Personer med psykossjukdomar utgör också en riskgrupp på grund av andra faktorer, såsom socioekonomiska. En övervägande del har sjuk- eller aktivitetsersättning eller är i behov av annat ekonomiskt stöd som många gånger betyder en mycket låg inkomst och de har ofta mindre sociala kontakter och aktiviteter.

Medellivslängden för personer med psykossjukdomar förkortas enligt forskning med 15–20 år, därför har det varit angeläget att forska om målgruppens hälsa och hur den kan förbättras. Detta behöver uppmärksammas av sjuksköterskor som arbetar med frågorna för att de ska kunna uppmuntra och engagera patienten till en mer hälsosam livsstil.

Mot den bakgrunden, och med egen erfarenhet som specialistsjuksköterska inom psykiatrin, har Marjut Blomqvist i sin avhandling undersökt vilka effekter individanpassad levnadsvaneintervention, har fått för personer med just psykossjukdomar. En levnadsvaneintervention är ett slags insats för att kunna främja och förbättra sin egen hälsa, i det här fallet handlar det om levnadsvanor.

Porträtt: Blond kvinna med glasögon klädd i svart.

Marjut Blomqvist, som disputerade i januari 2020, har själv arbetat i den psykiatriska vården sedan 1990.

Ökad fysisk aktivitet som resultat

Den frivilliga interventionen inleddes med fyra hälsosamtal där deltagarna kunde välja individuellt mål och vilken av de fyra levnadsvanorna rökning, alkoholkonsumtion, kostvanor och fysisk aktivitet de ville fokusera. De flesta valde att koncentrera sig på kostvanor och fysisk aktivitet. Deltagarna erbjöds därefter en hälsoutbildning i grupp, där de träffades sex gånger för att prata om sina levnadsvanor samtidigt som social gemenskap, en kokbok och en stegräknare erbjöds. Anhöriga och boendestödjare bjöds in till träffarna för att vara stöd för deltagarnas mål i vardagen. Levnads­vane­interventionen för den enskilde deltagaren pågick i två år.

– Det finns befintliga metoder som personal inom psykiatrisk öppenvård och kommunal socialpsykiatri kan använda sig av. Till exempel motiverande samtal (MI), fysisk aktivitet på recept (FaR) och samordnad individuell plan (SIP). SIP är ett verktyg för samverkan, som ger en samlad beskrivning av individens pågående och planerade vård- och omsorgsinsatser. SIP ska ge en helhetsbild och förenkla för berörda som snabbt kan få en översikt av alla pågående insatser för en individ, säger Marjut Blomqvist, numera universitetslektor i omvårdnad.

I sin avhandling har Marjut Blomqvist undersökt hälsorisker hos personer med psykossjukdom, såsom risken för hjärt- och kärlsjukdomar, övervikt, fetma och högt BMI. Före och efter interventionen tittade Marjut Blomqvist, tillsammans med forskargruppen som hon har ingått i, också på vissa variabler, bland annat midjemått, BMI, långtidsblodsocker, blodtryck och fysiska aktiviteter. De tittade även på hur deltagarna självskattade sin hälsa och upplevde sina psykiska symtom.

Efter levnadsvaneinterventionen utvärderades effekterna av interventionen och Marjut Blomqvist kunde då se att den fysiska aktiviteten hade ökat hos deltagarna. Sett till hela gruppen hade vissa värden motsatt effekt, exempelvis långtidsblodsockret. Den självskattade hälsan hade dock ökat hos dem som hade aktiverat sig mer fysiskt samt att de hade fått en lägre blodsockernivå.

Illustration: 4 personer håller ihop pusselbitar som tillsammans bildar en hjärna.

När en patient betraktas som en hel människa är det inte bara det psykiska som är i fokus, utan helheten, med den fysiska kroppen och de sociala förutsättningarna.

Helheten i fokus

I en andra studie intervjuades personer med psykossjukdomar om faktorer som möjliggör en mer hälsosam livsstil. Resultatet visade att det är viktigt med struktur i vardagen, livshändelser som motiverar till förändring och att ha fått stöd från betydelsefulla personer. Dessa faktorer mynnade ut i ett tema för studien: ”Att betraktas som en hel människa av mig själv och andra”. När en patient betraktas som en hel människa är det inte bara det psykiska som är i fokus, utan helheten, med den fysiska kroppen och de sociala förutsättningarna.

– Hjälp och stöd som de här personerna får, måste komma på bred front, det räcker inte med att ta om ett värde som inte ser bra ut. Samverkan med andra professioner måste ske, så personen får det stöd och den hjälp som behövs. Det kan handla om att se över var personen bor, vem som kan stödja eller hur de ekonomiska förutsättningarna ser ut för att exempelvis kunna komma i gång med en aktivitet, säger Marjut Blomqvist.

Marjut Blomqvist menar att även den fysiska hälsan, det hälsofrämjande, måste integreras i det vårdutbud som ges. Det handlar om en kultur som behöver finnas på arbetsplatser där behandling, stöd och hjälp ges för personer med psykossjukdomar, där behöver människan ses som en helhet.

– Specialistsjuksköterskorna behöver få mandat att arbeta på det här viset med den här typen av hälsofrämjande interventioner, och det finns mycket potential att utveckla den. Arbetet som vi har gjort har visat att det har gett effekt, så det är inte omöjligt att åstadkomma förändring. Det finns tyvärr en viss inställning om att det inte går att hjälpa den här målgruppen, men det är inte sant. Personer med psykossjukdomar kan behöva mer tid och engagemang för att interventionen ska ge effekt, säger Marjut Blomqvist, som själv har arbetat som specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård.

Marjut Blomqvist hoppas att resultatet i avhandlingen ska bidra till ökad kunskap för dem som arbetar inom psykiatrisk omvårdnad, både inom regional psykiatri och kommunala socialpsykiatriska verksamheter.

– Den dagliga patientnära psykiatriska vården behöver ökad kunskap om den här målgruppens behov och hälsoläge och om de svårigheter som den möter, till exempel vilka hinder som behöver undanröjas för att kunna främja och förbättra sin hälsa, säger Marjut Blomqvist.

Text: HILDA LIBERG

Bild: iSTOCK, MAGNUS KARLSSON

Om avhandlingen

Marjut Blomqvist, universitetslektor i omvårdnad vid Högskolan i Halmstad, disputerade i januari 2020 på sin avhandling ”Health among people with psychotic disorders and effects of an individualized lifestyle intervention to promote health”. Arbetet med avhandlingen var en del av LIV-projektet, en individanpassad levnadsvaneintervention för personer med schizofrenidiagnos inom Psykiatrin Halland.

Medverkande organisationer i arbetet har varit psykosmottagningar i Kungsbacka, Varberg och Halmstad inom Psykatrin Halland och psykosmottagningen i Västervik i Region Kalmar Län. Arbetet med avhandlingen har finansierats av Region Halland och Region Kronoberg.