Smärta hos idrottande ungdomar måste uppmärksammas tidigt

Hos idrottande ungdomar ses smärta i dag som en naturlig del av idrotten. Den inställningen kan vara ett resultat av den ”no pain, no gain”-mentalitet som finns, vilket gör att många fortsätter att idrotta trots att de upplever smärta. Julia Söderström Malmborg har i sin avhandling undersökt smärta och hälsa hos ungdomar och unga vuxna som går en idrottsutbildning, men även bland ungdomar som går andra utbildningar.

– Att ha ont i kroppen i unga år är förknippat med en ökad risk för att uppleva smärta även i vuxen ålder, vilket gör det viktigt att tidigt identifiera smärta hos unga, säger Julia Söderström Malmborg, som disputerar den 9 oktober 2020.

Att ha ont i kroppen i unga år är förknippat med en ökad risk för att uppleva smärta även i vuxen ålder, vilket gör det viktigt att tidigt identifiera smärta hos unga.

Julia Söderström Malmborg

Idrottande ungdomar särskilt utsatta

I studierna har Julia Söderström Malmborg sett att smärta förekommer oftare hos ungdomar och unga vuxna som går på en idrottsskola eller en högskoleutbildning med träningsfokus jämfört med mer allmänna utbildningar. Idrottande ungdomar kan vara särskilt utsatta för att utveckla smärta på grund av faktorer kopplade till träningsbelastning, fysisk mognad och tillväxt.

De som upplevde smärta redan vid studiernas start, hade problem med smärta även två till tre år senare. Andra aspekter som identifierades som riskfaktorer för att utveckla smärta som håller i sig över tid, var till exempel sämre självrapporterad hälsostatus, sömnproblem och ångest.

– För pojkar på idrottshögstadiet verkar tajmingen för tillväxt under puberteten spela roll för smärtutveckling. Pojkar som i förhållande till sina klasskamrater var sena i tillväxten löpte större risk för att drabbas av smärta. För flickorna var smärta från flera ställen på kroppen en riskfaktor för att rapportera smärta även två år senare, säger Julia Söderström Malmborg.

Typen av idrott spelar också stor roll för utvecklingen av smärta, för både pojkar och flickor på en idrottshögstadieskola.

– Idrottare inom icke-kontaktidrotter, exempelvis racketsporter, friidrott och simning, löper högre risk för att utveckla smärta över tid än idrottare inom kontaktidrotter. Det kan ha att göra med att de som utövar idrotter utan kontakt ofta gör väldigt ensidiga rörelser. På individuella idrottare kanske det också ställs andra tuffare krav på prestation eftersom man utför idrottsprestationen helt själv utan lagkamrater, fortsätter Julia Söderström Malmborg.

Måste ses utifrån ett helhetsperspektiv

Smärta i allmänhet bidrar till stora vårdkostnader för samhället och om smärta kan uppmärksammas tidigt redan i ung ålder, så kan kostnaderna potentiellt minska. Tidig upptäckt och behandling av smärta kan förbättra hälsan hos dessa individer, vilket på lång sikt bidrar till en bättre folkhälsa.

– Min avhandling visar att smärta måste ses utifrån en helhet där man behöver utgå från biologiska, psykologiska och sociala faktorer. Smärta måste utvärderas, kontrolleras noga och behandlas tidigt, säger Julia Söderström Malmborg.

Julia Söderström Malmborg hoppas att hennes resultat kan vara till nytta för alla som möter ungdomar och unga vuxna inom idrotten och idrottsutbildningar, och även på allmänna utbildningar.

– Ungdomar som har fokus på idrott och upplevs som hälsosamma är samtidigt i riskzonen för långvarig smärta. Därför behövs ett förebyggande arbete hos ungdomar och unga vuxna för att se till att smärta inte blir ett långvarigt tillstånd. Även utbildningar med idrottsfokus på universitetsnivå behöver tänka på det här, eftersom dessa individer senare ska arbeta med eller utbilda andra inom träning, säger Julia Söderström Malmborg.

Text: HILDA LIBERG
Film: HILDA LIBERG
Bild: MAGNUS KARLSSON & iSTOCK