Forskning med målgruppen i fokus

Jag har fått möjlighet att vara med i olika internationella projekt med idrottare på toppnivå, de är väldigt roliga projekt för att de är unika. Att varva det med barn- och ungdomsprojekt är kul, för det innebär olika utmaningar!

Andreas Ivarsson, docent i psykologi

Andreas Ivarssons namn syns inom ett brett spektrum av forskningsprojekt inom hälsa, idrott och välfärd, men de projekt som han själv driver handlar om hållbart deltagande i idrott och motion, på alla nivåer från barn- och ungdomsidrott till elitidrott. Och då om hållbarhet både utifrån ett fysiologiskt perspektiv och ett ”behållarperspektiv”, där det senare främst handlar om hälsa, välmående och glädje.

– Jag har fått möjlighet att vara med i olika internationella projekt med idrottare på toppnivå, de är väldigt roliga projekt för att de är unika. Att varva det med barn- och ungdomsprojekt är kul, för det innebär olika utmaningar! säger Andreas Ivarsson.

Med en idrottsbakgrund som bas

Andreas Ivarsson har alltid idrottat och han har testat många olika sporter. Inom fotbollen uppnådde han en ganska hög nivå. Han har även själv erfarenhet av olika idrottsskador, vilket gjorde honom intresserad av att studera detta närmare, varför skadar man sig? I och med att Urban Johnson, professor i psykologi vid Högskolan i Halmstad, redan hade identifierat forskningsområdet kring psykologi och idrottsskador, som då var unikt, fanns det möjligheter för Andreas Ivarsson att gå vidare efter sin grundutbildning i idrottsvetenskap och skriva sin avhandling i ämnet.

På senare år har Andreas Ivarssons forskning även handlat om att få fler att vara fysiskt aktiva och många idrottsföreningar står inför utmaningen att behålla medlemmar. En av Andreas Ivarssons drivkrafter är att bidra till att organiserad idrott kan skapa bra och hållbara miljöer för utövarna så att fler kan inkluderas. I många fall är det inte så i dag.

– Att kunna inkludera fler, som inte har slutmålet att elitsatsa, är både sunt ur ett folkhälsoperspektiv och en fråga om överlevnad för många föreningar. Här är antagligen flexibilitet i idrottandet viktigt för många utövare, att man kan anpassa upplägget så att fler känner sig intresserade av att delta, säger Andreas Ivarsson.

I samverkan med målgruppen

Just nu är Andreas Ivarsson bland annat aktuell med forskningsprojektet Psychosocial predictors of dropout in youth football, där syftet är att ta reda på vilka psykosociala faktorer som kan öka risken för att många barn och ungdomar slutar att spela fotboll. Projektet görs i samverkan med fotbollförbunden i Västergötland, Halland och Skåne samt Svenska fotbollförbundet.

– I detta, liksom i många andra projekt, har jag fått möjlighet att samverka med användare och organisationer som faktiskt kan åstadkomma förändringar. Förhoppningsvis får jag vara med och påverka policydelar inom idrott och det är en av de roliga aspekterna. Det känns meningsfullt att kunna bidra till att göra skillnad, säger Andreas Ivarsson.

Att möta människor är något som Andreas Ivarsson generellt tycker om, något som är en stor fördel vid samverkan.

– Även i den akademiska branschen handlar det mycket om personliga kontakter. Det handlar så klart om att leverera, men också att ta sig tid att faktiskt etablera och behålla relationer. Jag har haft möjlighet att samverka med stora namn inom det här forskningsområdet, och det är mycket tack vare mina handledare Urban Johnsons och Natalia Stambulovas nätverk.

Under åren som Andreas Ivarsson har varit en aktiv forskare har han insett hur viktigt det är att driva projekt där beställare och slutanvändare är involverade i alla delar.

– Forskning är inte till för forskningens skull, utan man måste involvera dem som forskningen handlar om. Det gör resultaten mer användningsbara.

Nätverkande har skapat möjligheter

Andreas Ivarssons nätverkande har också lett till samarbeten med ett antal elitfotbollsklubbar, bland annat Arsenal FC i Storbritannien.

– Jag träffade en forskare på en konferens och vi upptäckte att vi delade bilden om forskningens roll inom elitidrott. Det visade sig att han var vetenskapligt ansvarig för Arsenal, och på den vägen var det, berättar Andreas Ivarsson.

Att få arbeta med fotbollsklubbar på så hög nivå har varit väldigt stimulerande tycker Andreas Ivarsson:

– Det går inte att hitta miljöer som är mer elitnivå än detta. I klubbarna har det funnits mycket resurser till att göra saker. Varje procent som man kan öka i slagkraft är avgörande för hur det går i matchen, så ur den aspekten är det väldigt roligt att arbeta på den nivån.

Andreas Ivarsson tror att hans bakgrund från lagidrotten har varit en fördel för honom också i jobbet på Högskolan, att funka som en lagspelare är viktigt inom forskningen:

– Att vara anpassningsbar, se möjligheter genom samverkan och bidra till något större, har varit centralt för mig. Man måste jobba tillsammans för att bidra till att resultaten blir bra.

Text: HILDA LIBERG
Bild: DAN BERGMARK och iSTOCK