header-pattern-bg

Forskarporträttet: Anna Isaksson vill göra det lättare att jobba med inkludering

Frågor som rör genus, jämställdhet, jämlikhet och mångfald har länge engagerat Anna Isaksson, docent i sociologi på Högskolan i Halmstad. Genom sin forskning har hon tagit fram verktyg som gör det lättare att arbeta konkret med frågorna.

Jag tycker att det är viktigt att bedriva forskning för att bidra till förändring i samhället.


Anna Isaksson

Många organisationer vill gärna arbeta med sitt jämställdhets- och mångfaldsarbete men tycker att det är svårt. Framför allt för att teorier som rör jämställdhet och jämlikhet många gånger upplevs som svåra att tillämpa i praktiken. Det menar Anna Isaksson som tillsammans med en forskargrupp har tagit fram konkreta metoder för arbetet.

– Jag tycker att det är viktigt att bedriva forskning för att bidra till förändring i samhället, säger Anna Isaksson.

En kvinna står och skriver på en whiteboardtavla.

Metoden kring normkritisk design är uppbyggd kring fyra steg.

Visualisera problem för att främja utveckling

Ett huvudspår inom Anna Isakssons forskning är så kallad normkritisk design. Det är ett sätt att synliggöra osynliga normer, invanda föreställningar och sådant som tas för givet i vår vardag. Förgivettagande kan enligt Anna Isaksson leda till diskriminering och exkludering av olika grupper. Metoden kring normkritisk design är uppbyggd kring fyra steg som handlar om att kartlägga och analysera, visualisera, diskutera samt reflektera. Därefter ska kunskapen omsättas i ett normkritiskt designkoncept.

– Det är helt enkelt fysiska ting som illustrerar och visualiserar de normer som vi i det första steget har sett som hindrande. Detta kan upplevas som provocerande, vilket också är tanken. Vi vill visualisera problem och hinder för att organisationen gemensamt ska kunna diskutera hur läget ser ut – och sedan vara normkreativ och lösningsorienterad. Då skapas utrymme för förändring och innovation, säger Anna Isaksson.

Metoden med normkritiska designkoncept har bland annat använts för att utveckla den fysiska miljön inom brandförsvaret.

– Utifrån det normkritiska designkonceptet arbetade vi tillsammans med brandförsvaret och en arkitektbyrå fram en normkreativ lösning som vi kallar social byggnorm, berättar Anna Isaksson.

Om Anna Isaksson

Var och när föddes du?

– Jag föddes den 24 april 1980 och är uppvuxen i Falkenberg där jag även bor nu.

Vad är din utbildningsbakgrund?

– Jag har läst sociologi, medie- och kommunikationsvetenskap och genusvetenskap vid Högskolan i Halmstad. Jag gjorde min forskarutbildning i sociologi vid Lunds universitet.

När kom du till Högskolan i Halmstad?

– Jag studerade vid Högskolan mellan 2001 och 2005 och fick parallellt med mina magisterstudier i sociologi arbeta i olika EU-finansierade forsknings- och utvecklingsprojekt vid Högskolan.

Hur kommer det sig att du valde Högskolan i Halmstad?

– Jag var väldigt osäker på vad jag ville studera. Jag kommer från icke-akademiska hemförhållanden och högre utbildning kändes både främmande och som något som jag inte riktigt visste vad det innebar. När min storasyster valde att läsa vidare på universitet väcktes även mitt intresse för högre studier. Jag sökte och kom in på både jurist- och journalistutbildningar, men eftersom jag kände mig så osäker startade jag med att läsa en fristående kurs vid Högskolan i Halmstad. Jag började läsa statsvetenskap men hoppade över till sociologi och landade då helt rätt.

När och hur blev du intresserad av de här frågorna?

– Jag utvecklade ett intresse för relationen mellan samhälle och individer och frågor som rör jämställdhet och mångfald under grundskoletiden. Mitt intresse växte under gymnasietiden då jag läste på samhällsvetenskapligt program. Bra och engagerade lärare spelade stor roll!

Vill rusta studenter inför arbetslivet

Utöver att forska arbetar Anna Isaksson på Leap for Life som är ett innovationscentrum med fokus på informationsdriven vård med bas på Högskolan. Där deltar hon i olika projekt inom exempelvis äldreomsorgen och har med sina perspektiv och metoder analyserat och följt upp införandet av digitala tekniska lösningar. Det är också viktigt för Anna Isaksson att undervisa.

– Många av våra studenter kliver ut i ett arbetsliv som på flera sätt inte är jämställt. Därför tycker jag att det är viktigt att vi som lärosäte rustar dem för att kunna möta detta, säger Anna Isaksson.

Text och film: ANNA-FRIDA AGARDSON
Bild: ANNA-FRIDA AGARDSON

Om Social byggnorm

Social byggnorm började som ett initiativ för att utveckla jämlika fysiska arbetsmiljöer. Syftet är att synliggöra hur den fysiska miljön och sociala relationer påverkar varandra och kan inspirera till nya sätt att planera och bygga. Social byggnorm har bland annat hjälpt till att utforma inkluderande omklädningsrum på brandstationer.

I dag finns Social byggnorm i form av webbplats och en digital folder som kan användas av organisationer inom exempelvis räddningstjänsten som vill bygga mer jämställda lokaler.