Social byggnorm – hur arkitektur och sociala relationer påverkar varandra
Social byggnorm är ett initiativ med syfte att utveckla jämlika fysiska arbetsmiljöer. Forskare har tillsammans med Carlstedt arkitekter och brandförsvaret utvecklat byggnormer som ska uppmärksamma hur arkitektur och sociala relationer påverkar varandra. Social byggnorm ska också bidra till nya sätt att tänka, rita och bygga offentliga rum.
Ett exempel som presenteras inom Social byggnorm handlar om omklädningsrum på brandstationer utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Det arbetet tog sitt avstamp i forskning och utveckling inom innovations- och samverkansprojektet FIRe, Future Inclusive Rescue service, som handlar om att normkritiskt undersöka, utmana och förändra den fysiska miljön på brandstationer.
Exempel på en traditionellt utformad brandstation med separata omklädningsrum:
Såhär ser principen ut i en traditionellt utformad brandstation där män och kvinnor duschar och byter om i separata omklädningsrum.
Givet underlag för Brandförsvarsförbundet
– Brandförsvarsförbundet som vi samverkade med i projektet är mycket positiva och har beslutat att Social byggnorm är ett givet underlag när de bygger nytt eller bygger om befintliga lokaler, säger Emma Börjesson, projektkoordinator vid Högskolan i Halmstad och projektledare för det Vinnova-finasierade projektet Social byggnorm.
Emma Börjesson är projektledare för Social byggnorm.
Social byggnorm har utvecklats till en webbplats och en digital folder som kan användas som stöd och inspiration för räddningstjänster som vill bygga stationer som fungerar på ett mer jämställt sätt.
Övriga parter som står bakom Social byggnorm är Anna Isaksson, universitetslektor i sociologi vid Högskolan i Halmstad samt arkitekter från Carlstedt arkitekter, forskare från KTH, Kungliga tekniska högskolan, Göteborgs universitet och Aalto University i Finland.
Under FIRe:s gång blev det tydligt för forskarna och arkitekterna i projektet att det finns en stark vilja till att arbeta med jämställdhetsfrågor inom räddningstjänsten, men också att det finns behov av stöd och verktyg för att kunna göra det på ett konkret sätt.
Miljö och relationer samspelar
– Vi vet att den fysiska miljön samspelar med sociala relationer och att dessa ömsesidigt påverkar varandra. Därför är det viktigt att ha med sig ett jämställdhetsperspektiv vid ny- och ombyggnationer, säger Emma Börjesson.
Exempel på ett gemensamt återhämtningsrum i brandstationen, som kan användas istället för traditionella omklädningsrum:
Bilden visar ett exempel på hur ett återhämtningsrum kan fungera. Tanken med ett återhämtningsrum är att skapa en känsla av öppenhet och inkludering, som bidrar till gemenskap för alla. Informella samtal om exempelvis planering av dagens arbetsuppgifter eller upplevelser efter en insats. Den som byter om ensam i ett vanligt omklädningsrum får inte samma möjlighet att ta del av samtalen som kollegorna har. Som det ser ut i dag drabbar detta oftare kvinnor än män.
Social byggnorm är en idé om en ny standard för sociala dimensioner och psykosocial arbetsmiljö, likt de många standarder och föreskrifter som finns för byggtekniska aspekter.
– En standard för oss är något som signalerar att dessa aspekter ska beaktas vid ny- och ombyggnationer för att främja en jämställd och god psykosocial miljö. Men det är inte hugget i sten att man måste arbeta på exakt samma sätt utan det handlar om att frågorna och perspektiven alltid måste uppmärksammas och finnas med i planering och genomförande vid ny- och ombyggnationer, säger Anna Isaksson vid Högskolan i Halmstad.
Anna Isaksson, universitetslektor i sociologi vid Högskolan i Halmstad
Social byggnorm som samlande begrepp
Enligt Anna Isaksson är det viktigt, inom många olika områden, att bygga med en medvetenhet kring vilka konsekvenser som arkitekturen får för sociala relationer.
– Vår vision är att Social byggnorm ska vara ett paraply eller ett samlande begrepp för liknande projekt och resultat där man har fokuserat mycket på de sociala aspekterna av en byggnad eller ett rums utformning, säger Anna Isaksson.
– Vi räknar med att det ska ske en förändring tack var Social byggnorm! Och att fler exempel ska inkluderas i Social Byggnorm från andra områden, skola, förskola, vård- och omsorgssektorn, det privata näringslivet med flera, säger Emma Börjesson.
Text: KRISTINA RÖRSTRÖM
Bild: MAGNUS KARLSSON och SOCIAL BYGGNORM