header-pattern-bg

Hur ska kombinationen idrott och högre studier bli hållbar för elitidrottare?

Del av fokusområde Hälsoinnovation

Att kombinera en elitidrottssatsning med studier innebär att idrottare har en dubbel karriär och forskning visar att det kan vara utmanande. Hur hanterar elitidrottande högskolestudenter utmaningarna och hur kan stödet till individerna optimeras genom att etablera och utveckla utvecklingsmiljöer för dubbla karriärer? Det har varit fokus i en ny avhandling från Högskolan i Halmstad, som också har bidragit till nationella riktlinjer för elitidrottares dubbla karriärer i Sverige.

Genom dubbla karriärer kan vi främja att fler kan fortsätta längre, oavsett om det gäller idrott eller studier. Det ena borde inte utesluta det andra utan snarare sammanföras för att gynna varandra.


Lukas Linnér

I Sverige finns en lång historik av att stödja kombinationen idrott och studier på gymnasienivå, genom till exempel idrottsgymnasier som etablerades redan 1972. År 2015 inrättades Riksidrottsuniversitet och Elitidrottsvänliga lärosäten av Riksidrottsförbundet för att stödja möjligheten till dubbla karriärer, alltså idrott och studier i kombination även på högskolenivå. Lukas Linnér har sedan 2015 varit med och bidragit till utvecklingen av sådana dubbla karriärer i Sverige genom sitt avhandlingsarbete.

– Elitsatsande idrottare är ungdomar och unga vuxna som har ambitionen att prestera på internationell nivå i sin idrott. Det är de som vi så gärna vill ska lyckas när vi följer dem framför TV:n eller på läktaren under tävlingar, matcher eller stora mästerskap. Dessa personer ska inte behöva välja mellan att säkra sin framtid genom studier och satsa på en ofta osäker idrottskarriär, säger Lukas Linnér och fortsätter:

– Om de tvingas till ett val så riskerar det att leda till att de antingen hoppar av studierna eller idrotten i förtid. Det kan också leda till att personerna utvecklar en alldeles för smal identitet, alltså att de endast fokuserar på en sak, vilket riskerar att leda till besvär längre fram i livet. Genom dubbla karriärer kan vi främja att fler kan fortsätta längre, oavsett om det gäller idrott eller studier. Det ena borde inte utesluta det andra utan snarare sammanföras för att gynna varandra.

Man i röd tröja ler och står lutad mot ett bord. Foto.

Lukas Linnér disputerade fredagen den 12 november. Hans avhandling heter Dual Careers of Swedish University Student-Athletes: A Synthesis of Holistic Developmental and Ecological Approaches.

I nära samverkan nationellt och internationellt

Lukas Linnérs avhandlingsarbete har skett i samverkan med nationella och internationella parter. Han har haft ett nära samarbete med Riksidrottsförbundet för att bidra till utvecklingen av dubbla karriärer, exempelvis genom sin medverkan i en nationell arbetsgrupp som har utvecklat Sveriges nationella riktlinjer för elitidrottares dubbla karriärer. Riktlinjerna sätter en nationell standard för stöd och främjar utveckling av stöd baserat på forskning.

– Genom avhandlingsarbetet har jag haft förmånen att få vara med och bidra i en dynamisk utvecklingsprocess som har pågått för att forma stödet till kombinationen elitidrott och högskolestudier i Sverige. Riktlinjerna pekar sedan tidigare ut viktiga områden för stöd, men det har saknats ett tillämpat ramverk som kan guida i stödet till elitidrottande studenter. Förhoppningsvis bidrar avhandlingen, som innehåller en stödmodell, till att vidareutveckla stödet till elitidrottande studenter, säger Lukas Linnér, som disputerade den 12 november.

Lukas Linnér har också deltagit i flera internationella forskningsprojekt, där främst två projekt har bidragit till avhandlingen. I projektet Gold in Education and Elite Sport undersöktes utmaningar som studentidrottare möter, liksom centrala kompetenser för att hantera dubbla karriärer. I det andra projektet, Ecology of Dual Career, utforskades vad som kännetecknar goda utvecklingsmiljöer för dubbla karriärer runt om i Europa.

– Projekten har gett oss en bra kunskapsbas. Enkelt uttryckt kan man säga att jag tillsammans med mina medförfattare, har byggt vidare på resultaten från respektive projekt och sammanfört detta med konceptet ”balans i den dubbla karriären” till röd tråd. Detta ligger sedan till grund för stödmodellen för elitidrottares dubbla karriärer som presenteras i avhandlingen, säger Lukas Linnér.

En stödmodell för dubbla karriärer

Stödmodellen är till för att hjälpa elitidrottande studenter att utveckla och upprätthålla en balanserad livsstil för att främja strävan mot en hälsosam, framgångsrik och långvarig karriär inom idrotten och livet som helhet.

– Den centrala utmaningen med dubbla karriärer är en balanserad livsstil, det vill säga en kombination som gör att man når sina mål i både idrotten och studierna, lever ett tillfredsställande privatliv och upprätthåller hälsa och välbefinnande, säger Lukas Linnér.

Tjej iklädd idrottskläder och bordtennisrack på vänstra sidan och svart blus på högra. Fotomontage.

Högskolan i Halmstad har varit ett Riksidrottsuniversitet sedan 2018 och stödjer elitidrottande studenters dubbla karriärer.

För att främja detta, beskrivs i avhandlingen hur två perspektiv från forskningen sammanförs. Dels handlar det om utmaningarna som personer med dubbla karriärer möter, dels vad individerna behöver vara bra på för att möta dessa utmaningar. Poängen är att synen på idrottare är att de först och främst är individer som utvecklas och behöver hantera utmaningar i relation till olika delar av livet.

– Det har varit viktigt att förstå hur de olika delarna av elitidrottande studenters liv ”krockar” med varandra. Till exempel när idrottstävlingar och examinationer krockar i tid eller hur de kan leva ett givande socialt liv samtidigt som de hanterar idrott och studier, säger Lukas Linnér.

Å andra sidan handlar det om att flytta fokus från individen till hela miljön som finns runt individen. Forskarna har studerat ledande utvecklingsmiljöer för dubbla karriärer med fokus på hur miljön är strukturerad och organiserad samt vilka värderingar som styr hur stöd ges.

– Det kan till exempel handla om hur ett lärosäte, specialidrottsförbund och kommun kan samarbeta för att skapa förutsättningar för kombinationen samt hur stödpersoner inom idrott och studierna arbetar tillsammans för att stödja elitidrottande studenter. Här visar forskningen på vikten av en tydlig struktur och koordinering genom ett dedikerat stödteam för dubbla karriärer och ett stöd som präglas av en helhetssyn på individen. Fokus måste vara att stärka individens egen förmåga att hantera sin situation. Tränarnas roll är också här viktig för att främja balansen, eftersom de träffar individerna på mer daglig basis, säger Lukas Linnér och fortsätter:

– Det som jag är nöjd med, är att avhandlingen enar flera perspektiv och begrepp till en helhet som hänger ihop. På så sätt uppmanas stödpersoner att ta hänsyn till såväl individens förmåga och tillgängligt stöd som förutsättningarna i miljön som helhet, för att hjälpa individen att hantera sina utmaningar och upprätthålla balans.

I framtiden vill Lukas Linnér fortsätta att arbeta med utvecklingsmiljöer för dubbla karriärer:

– Nu, när vi har skapat en god kunskapsbas och stödmodell för elitidrottares dubbla karriärer, hade det varit roligt att få förverkliga detta i praktiken också!

Text: HILDA LIBERG
Bild: BENGT RYDBERG, HILDA LIBERG & DAN BERGMARK