Halmstad först med ny fjärrvärmeteknik
I den nya stadsdelen Ranagård i Halmstad används ett fjärde generationens fjärrvärmenät vars teknik har utvecklats vid Högskolan i Halmstad. Den nya systemlösningen har aldrig tidigare testats i full skala, och därmed blir energibolaget HEM först ut att erbjuda denna vässade teknik till hundratals nya bostäder.
På så sätt halverar vi dagens temperaturnivå, och också distributionsförlusterna i fjärrvärmenäten. Med effektivare fjärrvärmenät genom lägre värmetemperatur räcker det till fler hushåll.
Heidi Norrström, universitetslektor och arkitekt
Fossila bränslen snart ett minne blott
Fjärrvärme utvinns bland annat från avfall och spillvärme från industrier. Nuvarande fjärrvärmeteknik var en gång utvecklad för fossila bränslen och höga värmebehov i byggnader. Sedan 70-talet har dock fossila bränslen fasats ut från den svenska värmemarknaden och samtidigt som en stabil övergång till fjärrvärme har skett. Nu kräver dock EU-direktivet om energiprestanda att alla byggnader ska vara nära-noll-energi-byggnader, det vill säga byggnader som har betydligt lägre värmebehov, vilket den nya systemlösningen på Ranagård banar väg för.
Projektet Ranagård 4GDH (Fourth Generation District Heating) drivs av Högskolan i Halmstad i samverkan med Halmstad Energi & Miljö (HEM) och Malmö Universitet. Heidi Norrström, universitetslektor vid Högskolan i Halmstad, är projektledare för Ranagård 4GDH:
– Det som skiljer den nya systemlösningen från tidigare är, förutom de låga temperaturerna, att vi använder ett tredje rör. På så sätt halverar vi dagens temperaturnivå, och också distributionsförlusterna i fjärrvärmenäten. Med effektivare fjärrvärmenät genom lägre värmetemperatur räcker det till fler hushåll.
Nytta för både samhälle och miljö
Det råder en stark konkurrens om biomassa som råvara, eftersom det är överblivet organiskt material från jord- och skogsbruk som kan användas på många olika ställen i och utanför energisystemet. Den nya tekniken som används i Ranagårdsprojektet kommer därför att spela en viktig roll i framtidens kostnadseffektiva system för hållbar energi. Den förväntas ge omkring en femtedel lägre kostnader för användning av förnybar, återvunnen och lagrad värme i framtidens fjärrvärmesystem.
Förutom att resurseffektiviseringen är skonsammare för miljön, gör samhället stora vinster på den i form av fler arbetstillfällen och stärkt ekonomisk tillväxt.
Ambivalens inom byggbranschen
Samtidigt som målet är att identifiera hinder för användning och att kvalitetssäkra tekniken har projektet en djupare dimension i vilken målet är att få tidig kunskap om hur lätt eller svårt det kommer att bli att införa den vässade fjärrvärmetekniken i svenska fjärrvärmesystem. För att undersöka acceptansen för ny teknik överlag har forskarna intervjuat olika aktörer, såsom projektörer, tillverkare, leverantörer, energibolag, fastighetsbolag, tillverkare och konsulter från Skellefteå i norr till Lund i söder.
Kristian Stålne är teknologie doktor vid Malmö Universitet och även expert på psykologisk vuxenutveckling. I de intervjuer som han och Heidi Norrström har gjort framkommer det att långsiktigheten gör byggföretagen ambivalenta. Vissa företag ser risker med att rörsystemen kan behöva byggas om för lågtemperaturfjärrvärme, och de kan vara oroliga för eventuella kostnadsökningar.
– Erhållna forskningsresultat verifierar inte dessa farhågor, förklarar Sven Werner, professor emeritus i energiteknik vid Högskolan i Halmstad.
– Vi måste ge det tid och övertyga andra om att ge det tid för att få hög acceptans för tekniken. I teorin funkar det utmärkt, fyller universitetslektor Heidi Norrström i.
Fjärrvärme fungerar dessutom inte överallt eftersom det beror på geografiska förutsättningar. För det första skiljer sig Sverige från många andra länder eftersom vi har stort uppvärmningsbehov och har välisolerade byggnader. För det andra ligger större företag med egna innovationsavdelningar längre fram med samarbeten och ny teknik, vilket gör dem mer benägna att ta större risker. De får därför också tillgång till större ekonomiska bidrag. Det råder däremot ingen tvekan om att den nya systemlösningen är ett starkt bidrag till de olika typerna av lågtemperaturssystem som finns i världen, då olika typer av byggnader kräver olika typer av lågtempererade fjärrvärmesystem.
Forskningen framöver
Installationen av det nya fjärrvärmenätet i Ranagård påbörjades sommaren 2020 och kommer tas i bruk först under eldningssäsongen 2022/2023. Helge Averfalk har doktorerat inom energiteknik vid Högskolan i Halmstad och har utvecklat den vässade fjärrvärmetekniken tillsammans med professor emeritus Sven Werner. Helge Averfalk kommer längre fram att mäta temperaturerna på specifika platser för att verifiera funktionen på tekniken. Utvärderingen ska vidare hjälpa olika aktörer att lära sig driva systemen med lägre temperaturer och ökar möjligheterna att återvinna värmen med betydande ekonomiska fördelar. Heidi Norrström vill däremot spinna vidare på de frågeställningar som projektet bygger på:
– Jag tycker det skulle vara intressant att fortsätta undersöka vad folk tycker och tänker om ny teknik, samt vilka förhoppningar de har om ny teknik. I så fall skulle jag vilja kartlägga dess hinder vidare, för att sedan kunna utforma strategier för hur vi ska överkomma dem.
Text: KATARINA TRAN
Bild: (toppbild) SERNEKE (KV. MORGONROCK), MAGNUS KARLSSON