Vardagliga upplevelser i fokus för framtidens digitaliserade bilar
För att skapa framtidens hållbara mobilitetslösningar behöver man förstå hur människor tänker kring digitaliserade bilar. Thomas Lindgren, är industridoktorand i informatik och använder designetnografi som metod, lyfter i sin avhandling att användarupplevelser kan vara fyllda av förhoppningar och farhågor. Det påverkar människors val och utvecklingen av nya produkter och tjänster.
Genom att förstå hur människors förhoppningar kring digitala bilar uppstår och utvecklas kan man utnyttja deras drivkrafter för att skapa hållbarare mobilitetslösningar tillsammans med dem i stället för åt dem.
Thomas Lindgren
Ny teknik har gett oss digitaliserade och självkörande bilar som är uppkopplade, automatiserade och intelligenta. I dag går det att skapa en bil i ett digitalt program, som är en prototyp av ens framtida bil, för att sedan dela den i olika sociala kanaler och diskutera den och dela erfarenheter med andra. Detta kan ske innan man har provkört bilen på riktigt.
– Vi upplever bilar genom så många fler sätt än att bara sitta i dem. Gränsen mellan hur man upplever en bil fysiskt och digitalt håller på att suddas ut. Den digitala och elektrifierade bilen är kontinuerligt i kontakt med exempelvis din smartphone eller ditt hushålls energisystem, vilket förändrar förväntningarna och förhoppningarna på vad en framtida bil är och gör, säger Thomas Lindgren.
Digitaliserade bilar väcker känslor
Thomas Lindgren har i sin avhandling studerat människors upplevelser av förväntningar och rädslor kring digitaliserade bilar och hur detta är en del av användarupplevelsen och människors val. Detta kallas ”Digital Anticipatory User Experience” (DAUX). Förväntningarna kan till exempel vara att hoppas på att den digitaliserade bilen efter beställning kommer att fortsätta att utvecklas, erbjuda nya och bättre funktioner över tid och anpassa sig till framtida individuella behov, såsom helt självkörande funktioner eller användas i en bildelningstjänst. Farhågor kan till exempel vara man är rädd att tekniken snabbt ska bli för gammal och att investeringen då blir värdelös, vilket gör en mindre motiverad att följa trender.
– Denna förståelse är viktig vid utformning av framtidens hållbara mobilitetlösningar. Designetnografi synliggör människors förhoppningar och upplevelser av hur den digitala bilen blir en del av deras vardag. Det ger insikter som kan användas i utvecklingsprocesser, säger Thomas Lindgren, som har gjort sin forskning tillsammans med Volvo Cars, för att utveckla framtida produkter och tjänster inom hållbar mobilitet utifrån ett människocentrerat perspektiv.
Skapa lösningar tillsammans
Den digitala bilen förändras ständigt genom nya uppdateringar, funktioner, mjukvara och intelligenta algoritmer som lär sig av användarna och ändrar förutsättningarna för upplevelsen av bilen. Digitaliseringen möjliggör en snabb och stor spridning av information i en social miljö vilket också påverkar människors upplevelser av en bil. Efter att ha studerat diskussioner i nätforum och följt människor i deras vardag menar Thomas Lindgren att den digitaliserade bilen möjliggör kreativitet mellan människor. Det skapar i sin tur goda förutsättningar för att designa nya tjänster och produkter.
– Upplevelsen av förhoppningar eller farhågor om framtiden, på både kort och lång sikt, skapar en stark emotionell känsla i form av drivkraft eller motståndskraft. Genom att förstå hur människors förhoppningar kring digitala bilar uppstår och utvecklas kan man utnyttja deras drivkrafter för att skapa hållbarare mobilitetslösningar tillsammans med dem i stället för åt dem, säger Thomas Lindgren och fortsätter:
– Genom designetnografi upptäcker man inte bara hur människor interagerar med ny teknik i sina liv och vad som är viktigt för dem, utan även nya värden och användningsområden.
Relationen mellan människa och teknik
Ny teknik kan skapa både nya möjligheter och problem som inte förutsågs från början. Genom att förstå människors förväntningar och se hur de interagerar med tekniken kan man utveckla lösningar som passar in i vardagen, i stället för att utgå från ett väldefinierat problem och lösa det med avancerad teknik utan någon relation till användarna.
– Att dagens digitaliserade och snabbt föränderliga produkter och tjänster integreras djupt i våra vardagsliv kräver ett annat angreppsätt för att förstå användarupplevelsen. Det räcker inte att enbart titta på upplevelsen av gränssnittet mellan människa och teknik. Vi måste inkludera upplevelsen av de relationer som skapas och förändras mellan människor och teknologier, säger Thomas Lindgren.
Text: ANNA-FRIDA AGARDSON
Bilder: ISTOCK och ANNA-FRIDA AGARDSON