header-pattern-bg

Hållbart arbetsliv i skogsindustrin

Hur kan man skapa hållbara processer som förbättrar arbetsmiljön i skogsindustrin? I forskningsprojektet Hållbart arbetsliv har Pia Ulvenblad, docent i företagsekonomi vid Högskolan i Halmstad, följt fyra företag inom skogsindustrin under nära tre år för att undersöka detta. Projektet har resulterat i flera vetenskapliga artiklar och broschyren ”Säkert tillsammans i skogsindustrin”. Forskningen bygger på dialoger med 170 anställda inom skogsbranschen och visar på viktiga framgångsfaktorer för att skapa en säkrare arbetsmiljö.

Centralfonden har ett tydligt mål att det ska vara partsgemensamma processer, så vi har jobbat gränsöverskridande med företagshälsovård, arbetstagare, arbetsgivare och fackföreningar hela tiden.


Pia Ulvenblad, docent i företagsekonomi

Centralfonden, en stiftelse som verkar för ett hållbart arbetsliv för anställda inom skogsbruk och skogsindustri, tog 2019 initiativ till projektet Hållbart arbetsliv. Syftet var att skapa hållbara och stabila processer som förbättrade arbetsmiljön i skogsindustrin, både med avseende på den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Pia Ulvenblad, som har jobbat mycket med frågor som rör ledarskap, medarbetarskap och organisationsutveckling, blev ombedd att följeforska projektet, vilket innebär att bedriva en löpande och interaktiv utvärdering under projektets gång.

Ett behovsdrivet projekt

Projektet bestod av tre delar – att analysera nuläget, göra en löpande utvärdering, och slutligen ge återkoppling – och genomfördes i fyra organisationer: Aspa Bruk, Stora Enso i Fors och i Skoghall, samt Unneforssågen Södra. Pia Ulvenblad och hennes forskarkollegor undersökte vad organisationerna var bra på just nu, vad de skulle vilja bli bättre på, och vilka hinder som finns på vägen för att lyckas. Totalt resulterade detta i cirka 170 dialoger med anställda inom skogsindustrin.

Inom skogsindustrin förekommer det mycket skiftarbete, vilket några av organisationerna valde att fokusera på, medan andra redan hade ett väl inarbetat fysiskt arbetsmiljöarbete, och ville fokusera mer på det psykosociala.

– Det här var behovsdrivna frågor, och därför valde företagen att titta på olika saker. Centralfonden har ett tydligt mål att det ska vara partsgemensamma processer, så vi har jobbat gränsöverskridande med företagshälsovård, arbetstagare, arbetsgivare och fackföreningar hela tiden, berättar Pia Ulvenblad.

Blond kvinna tittar in i kameran. Foto.

Pia Ulvenblad är docent i företagsekonomi med inriktning på organisation och ledarskap.

Vad är arbetsmiljöarbete?

I arbetsmiljölagen finns de allmänna krav som gäller för miljön på arbetsplatsen, och de gäller för alla arbetsgivare. I arbetsmiljön ingår fysiska, psykologiska och sociala arbetsförhållanden.

Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten för att förebygga olyckor och ohälsa. När man arbetar systematiskt med arbetsmiljön tittar man på hur medarbetarna har det på arbetsplatsen, vad som bidrar till att det känns bra, och hur det kan bli bättre.

Kartläggning under pandemin inget problem

Högskolans forskare hade tur och kunde vara ute på arbetsplatserna hösten 2019, före pandemin. Då kunde de sitta med maskinoperatörerna och ställa frågor i de kontrollrum där processer övervakas via bildskärmar och distansstyrning. Efter det har de fått ha majoriteten av intervjuerna och fokusgrupperna digitalt via Zoom.

– Jag upplevde inga problem med att genomföra delar av kartläggningen via Zoom, men jag tror att det hade varit svårt om vi inte hade hunnit vara ute på arbetsplatserna alls, eftersom vi inte kände till verksamheten. Vi hade stor glädje av den erfarenheten, eftersom vi kunde ställa frågor med den bakgrundskunskapen, säger Pia Ulvenblad.

På sätt och vis kom det faktiskt något positivt ut ur pandemin.

– Det skulle ha tagit mycket tid att resa till Fors och Skoghall, så utan Zoom tror jag inte att vi hade kunnat genomföra 170 dialoger. Vi har alltså kunnat få in mer dataunderlag under pandemin än vad vi hade lyckats med annars, säger hon.

Med det sagt uppskattar Pia Ulvenblad ändå att kunna vara i verksamheterna. Under 2020 fick hon och hennes forskarkollegor ytterligare ett projekt via Stiftelsen ÅForsk, som bestod av att ”skugga” chefer för att kunna skildra deras vardag.

– Under 2022 har vi gjort 14 skuggningar på Aspa bruk utanför Askersund, och då har vi kunnat vara på plats. Det känns jätteroligt!

Resultaten från det här projektet publicerades också i broschyren, för att inkludera både medarbetarnas och arbetsgivarnas perspektiv.

Viktigt att arbeta tillsammans

Vilka insikter har då projektet lett fram till? Jo, alla har sina egna ansvarsområden och de måste mötas i mitten för att lösa vissa frågor, menar Pia Ulvenblad.

– Det är viktigt att arbeta med de här frågorna tillsammans. Det är inte så att det enbart är cheferna eller en enskild grupp som ska göra jobbet, utan arbetet måste vara inkluderande. Det finns även behov av att titta på vilka olika ansvar som finns. Chefer har ett jättestort lagligt ansvar för att sköta arbetsmiljöfrågorna, men individer har också ett ansvar.

Det är viktigt att arbeta med de här frågorna tillsammans. Det är inte så att det enbart är cheferna eller en enskild grupp som ska göra jobbet, utan arbetet måste vara inkluderande.

Det ansvaret kan bland annat innebära att äta och sova rätt vid skiftarbete. Detta blev tydligt i de 56 intervjuer som gjordes på två pappersbruk.

– Det var tydligt att det fanns en oro bland kollegor om de fick en nyanställd som exempelvis satt och åt pizza på natten. Då kunde de känna att: ”Oj, ska vi jobba tillsammans? Den här personen kommer ju inte att orka hjälpa till när något händer.” Det hade vi aldrig kommit på själva. På Stora Enso jobbade de med att ta fram ett skiftkörkort, där skiftanställda får en guide för vad de behöver tänka på gällande kost, sömn och motion, så att de kan klara sig bättre i verksamheten.

Pia Ulvenblad betonar också vikten av att koppla befogenheter till ansvar.

– Om någon har ett ansvar men inte de befogenheter eller resurser som krävs blir det inte bra.

En stor pappersrulle uppsatt på en maskin i ett pappersbruk.

På Stora Enso Fors bruk jobbade man med att ta fram skiftkörkort.

Färre sjukskrivningar och olyckor

Kartläggningarna har resulterat i en sammanfattande broschyr som Centralfonden sprider till övriga organisationer inom skogsbranschen. Pia Ulvenblad tror att studien kan leda till ett socialt hållbart arbete, med förbättrad samverkan med företagshälsovården och färre sjukskrivningar och olyckor på grund av till exempel sömnbrist. Hon hoppas att de anställda som läser broschyren ska känna sig inspirerade att, i de fall det inte redan finns, starta mötesplatser i organisationen där man talar om de här frågorna, inte minst när det gäller det psykosociala.

Forskningen kring frågorna tar inte slut här.

– Jag har fått 2,3 miljoner kronor från Afa Försäkring för tre års ytterligare forskning, vilket känns väldigt kul. Nästa projekt heter ”Säkert tillsammans – inkluderande säkerhetskultur”, där syftet är att inkludera medarbetarna så att de kan jobba med sitt självledarskap. Vi skulle även vilja jobba med coachning för att se om detta kan gynna arbetsmiljöarbetet. Arbetsplatserna har redan en mängd redskap, men vi hoppas kunna bidra med två nya byggstenar som de inte har än.

Text: EMMA SWAHN
Porträttbild: METTE OTTOSSON
Övriga bilder: STORA ENSO FORS BRUK

Om projektet

Deltagande forskare

Forskning kring intervjuer och observation av chefers vardag:

  • Pia Ulvenblad, docent i företagsekonomi med inriktning på organisation och ledarskap
  • Henrik Barth, docent i industriell organisation

Forskning kring observation av chefers vardag:

  • Per-Ola Ulvenblad, universitetsadjunkt
  • Anders Billström, universitetsadjunkt

Samverkansparter

  • Centralfonden
  • Aspa Bruk
  • Stora Enso i Fors och Skoghall
  • Unneforssågen Södra

Finansiärer

  • Följeforskningsprojektet: Afa Försäkring
  • Observation av chefers vardag: Stiftelsen ÅForsk
  • Finansiering av de medverkande organisationernas utvecklingsresurser: Stiftelsen Centralfonden

Om Pia Ulvenblad

Pia Ulvenblad är docent i företagsekonomi med inriktning på organisation och ledarskap, och har arbetat på Högskolan i Halmstad i 27 år. I sin doktorsavhandling undersökte hon hur nystartade företag arbetar med sina kommunikationsstrategier och affärsutveckling, och hon har under många år arbetat med svensk livsmedelsproduktion.

Numera håller hon tillsammans med Marie Mattsson, professor i miljövetenskap, på att utveckla ett potentiellt forskningsprogram på Högskolan som ska heta ProActs, vilket står för ”Promoting resources, co-creative Actions, and innovation for Sustainable transition”. Alla forskningsprogram på Högskolan ska tydligt bidra till ett eller båda av Högskolans två fokusområden – Hälsoinnovation och Smarta städer och samhällen – samt vara långsiktiga, samhällsrelevanta och mångdisciplinära, och ProActs är tänkt att bli ett sådant mångvetenskapligt forskningssamarbete.