Bennetprofessorerna har siktet inställt på morgondagens hälso- och sjukvård

Vi måste uppmuntra barn och unga att vara kreativa på allvar, och här går Högskolan i Halmstad i spetsen vad gäller att utbilda innovatörer.

 

Misha Pavel, professor i praktik vid College of Computer and Information Sciences och Bouvé College of Health Sciences vid Northeastern University i USA. Bennetprofessor under åren 2015–2017.

Den första Bennetprofessorn var Misha Pavel, professor i praktik vid College of Computer and Information Sciences och Bouvé College of Health Sciences vid Northeastern University i USA. Efter det rekryterades James Barlow, professor i teknik- och innovationsledning vid Imperial College Business School i Storbritannien. James Barlow var Bennetprofessor under åren 2018–2020, och är fortfarande gästprofessor vid Högskolan. De två nuvarande Bennetprofessorerna är Julie Reed, gästprofessor i implementeringsvetenskap, och Per Nilsen, numera (sedan januari 2023) professor i implementeringsvetenskap vid Högskolan i Halmstad.

Misha Pavel och James Barlow har bidragit till att rama in själva forskningsområdet, medan Julie Reed och Per Nilsen har fokuserat på att lyfta implementerings- och förbättringsfrågor.

Misha Pavel verkar i gränslandet mellan teknologi och hälsoinnovation

Redan som student insåg Misha Pavel, Högskolans första Bennetprofessor, behovet av att närma sig komplexa problem på ett tvärvetenskapligt sätt. Det var också den möjligheten som lockade honom till Högskolan i Halmstad. Han menar att vetenskapen alltför ofta misslyckas med att lösa verkliga problem:

– Ofta fokuserar forskare på sådant som de vet att de kan lösa, och inte på sådant som verkligen behövs lösas, eftersom sådana sakerna är mer komplexa. Här har Högskolan i Halmstad hittat en balans mellan mål och perspektiv, och det var något som verkligen lockade mig, berättar Misha Pavel.

Under tiden som Bennetprofessor arbetade Misha Pavel med en rad projekt i gränslandet mellan teknologi och hälsoinnovation, bland annat ett projekt som utvecklade stöd för intag av mediciner.

– Om du frågar äldre personer om de tar sin medicin enligt de rekommendationer som de har fått svarar de att de nästan gör det, men vid mätningar visar det sig att många missar att ta medicinen upp till hälften av gångerna. Här kan matematiska beräkningar hjälpa till att förutse när det händer för att motverka det, säger Misha Pavel.

Ett annat projekt där Misha Pavel arbetade tillsammans med dåvarande doktoranden Siddhartha Khandelwal resulterade i det uppmärksammade uppstartsföretaget Walkbeat. I projektet utvecklades en rörelsedetektor och AI-verktyg för att analysera gång, något som kan användas vid exempelvis strokerehabilitering, idrottsskador och Parkinsons sjukdom.

– Mänsklig gång är en komplex process, dess karakteristik kan ge oss indikationer på tillståndet för både vår fysiska och mentala hälsa. Det projektet är definitivt ett av de mer kreativa, säger Misha Pavel.

En viktig läxa som Misha Pavel har lärt sig med åren är att ju större expert någon är inom ett område, desto svårare kan det vara att känna igen en innovation.

– En del experter har en tendens att döma ut idéer i stället för att sätta tilltro till dem. I dagens utbildningssystem handlar det också ofta om att göra saker på ett visst sätt, och då kan det vara svårt att som vuxen student plötsligt försöka vara innovativ. Här behövs en förändring. Vi måste uppmuntra barn och unga att vara kreativa på allvar, och här går Högskolan i Halmstad i spetsen vad gäller att utbilda innovatörer, säger Misha Pavel.

James Barlow tacklar implementeringens utmaningar

James Barlow, Högskolans andra Bennetprofessor, har sedan slutet av 1990-talet studerat hur innovationer skapas och implementeras inom hälso- och sjukvård. Han menar att en av utmaningarna vid implementering är att varje hälso- och sjukvårdssystem är unikt, vilket innebär att innovatörer måste se till varje enskilt system när de utvecklar verktyg för implementering. Ett annat problem är hur olika grupper inom vårdsystemet har olika förväntningar på vad som är evidensbaserat.

– Medan vissa användare av en ny innovation, till exempel läkare, tenderar att vilja ha klara och tydliga data, kan andra yrkesgrupper, till exempel sjuksköterskor, hellre vilja ha information baserat på mänskliga erfarenheter. Att införa nya innovationer handlar dessutom om att förändra arbetsprocesser, vilket kan skapa oro för att personer ska förlora sina arbeten, säger James Barlow.

Under sin tid som Bennetprofessor har James Barlow bland annat arbetat med ett projekt som handlar om att förstå utmaningarna med att implementera och stödja AI-lösningar inom vården. Här har han undersökt om det är möjligt att, med hjälp av AI, förutsäga sannolikheten för att patienter ska återvända efter att de har skrivits ut från en akutavdelning.

Ett annat av de projekt som James Barlow har varit involverad i vid Högskolan i Halmstad handlar om att matcha uppstartsföretag inom hälsoinnovation med finansiärer och vårdsystem, där ett fokus har varit att säkerställa att båda parter har rimliga perspektiv på processen.

Jag har samarbetat med stora universitet över hela världen, och jag kan ärligt säga att arbetet med Högskolan i Halmstad har varit en av de bästa upplevelserna. Mindre lärosäten är ofta mer sammanlänkade med lokalsamhället och får mer gjort.

James Barlow, professor i teknik- och innovationsledning vid Imperial College Business School i Storbritannien. Bennetprofessor under åren 2018–2021.

– Det är ofta knepigt att matcha nya idéer med finansiärer. Entreprenörerna själva ser sina innovationer som revolutionerande, medan finansiärer snarare ser till faktorer som risker och rätt tidpunkt att gå in med pengar. Vården är i sin tur ofta skeptisk till nya innovationer, och är för pressad för att ta till sig något nytt, säger James Barlow och betonar att problemet inte är att komma på nya innovationer:

– Det finns ingen brist på bra idéer. Jag skulle däremot säga att så mycket som 90 procent av alla utmaningar handlar om implementeringsstadiet, oavsett om du befinner dig i Sverige, Storbritannien eller någon annanstans, och orsaken är dagens massivt komplexa vårdsystem, säger James Barlow och fortsätter:

– Jag har samarbetat med stora universitet över hela världen, och jag kan ärligt säga att arbetet med Högskolan i Halmstad har varit en av de bästa upplevelserna. Mindre lärosäten är ofta mer sammanlänkade med lokalsamhället och får mer gjort.

Julie Reed brinner för jämlikhet

Julie Reed forskar om implementering och förbättringsarbete inom hälso- och sjukvård, och om hur vi kan åstadkomma förändringar i komplexa sociala system. Hon arbetar aktivt med att överbrygga olika klyftor inom vårdsystemet, alltid med ett patientperspektiv.

Ju högre kvalitet vården har, desto mer kan den också hjälpa de mest utsatta.

Julie Reed, gästprofessor i implementeringsvetenskap och tidigare Bennetprofessor

– I samarbetet mellan Högskolan och Region Halland vill jag bidra med kunskap om hur vi kan forma relationer mellan olika grupper, säger Julie Reed.

I projektet Implementering av informationsdriven hälso- och sjukvård genom AI-tillämpning, där Högskolan samverkar med bland annat Region Halland och Karolinska universitetssjukhuset, kartlägger Julie Reed förutsättningarna för vården i Region Halland. I projektet undersöks hur AI-forskning kan kombineras med kunskaper om implementering och utveckling inom hälso- och sjukvård, med mål att utveckla ett evidensbaserat ramverk för implementering av artificiell intelligens i vården.

Ett annat projekt som Julie Reed har arbetat med som Bennetprofessor, är en intervjubaserad studie där ledare inom hälso- och sjukvård har fått dela sina erfarenheter kring implementering av AI-lösningar.

– Det visade sig att många ledare inom sjukvården inte tänker så mycket på artificiell intelligens som fenomen, utan mer på implementering och hur det kan hjälpa dem i arbetet. Det var en perfekt representation av ett användarcentrerat perspektiv, säger Julie Reed och betonar vikten av patientperspektiv och en jämlik och jämställd vård.

– De data som finns representerar i regel det existerande systemet, vilket bidrar till att bevara problem från det förgångna snarare än att ta upp aktuella jämlikhetsfrågor. Därför behöver vi förstå var data kommer ifrån och vad den representerar, i stället för att bara titta på vad vi kan göra med befintliga data, säger Julie Reed och fortsätter:

– Jag strävar efter att överbrygga den klyfta som finns mellan forskning och praktik. Vi behöver förstå hur vi kan jämka samman den kunskap som finns hos data- och AI-experter med den kunskap som finns hos implementeringsforskare. Vi behöver också se på hur vi behandlar frågor om jämlikhet. Ju högre kvalitet vården har, desto mer kan den också hjälpa de mest utsatta.

Per Nilsen undersöker hur AI påverkar arbetsmiljön

Per Nilsen, den senaste Bennetprofessorn, tvekade aldrig när han fick erbjudandet från Högskolan i Halmstad. En av de saker som han uppskattar mest är samarbetet mellan olika professioner med olika vetenskapliga ingångar.

– Kombinationen implementering och artificiell intelligens är ett nytt forskningsområde, och det var också det som lockade mig. Artificiell intelligens är en potentiell lösning på vårdens utmaningar, men att implementera artificiell intelligens inom hälso- och sjukvården kräver att vi samarbetar. Medan en IT-specialist ser till teknikens funktionalitet kan en organisationsforskare se till ledarskapets betydelse. Ju komplexare utmaningar, desto fler perspektiv krävs, säger Per Nilsen, som menar att en av de stora utmaningarna med att implementera AI-baserade lösningar är brist på tillit:

– Tidigare implementeringsforskning utgår från att evidens har utvecklats i robusta forskningsprocesser som gör att vi kan lita på att interventioner, metoder och behandlingar fungerar som det är tänkt när vi implementerar dem. AI-lösningar beskrivs däremot ofta som ”svarta lådor”, där vi stoppar in information och får ut ett resultat men inte ser vad som händer därinne. Det är kanske inte är så konstigt att det kan ta tid för vården att ta till sig det här, när det fortfarande upplevs som väldigt abstrakt.

Stora omställningar påverkar oss på många sätt, både emotionellt, kognitivt och beteendemässigt. De är oförutsägbara och kan vara skrämmande, och det är något som vi måste lära oss att hantera för att lyckas med implementeringen.

Per Nilsen, professor i implementeringsvetenskap och tidigare Bennetprofessor

Vikten av tillit visar sig också i den studie där Per Nilsen, tillsammans med bland andra Julie Reed, har intervjuat ledare inom vård och omsorg om deras erfarenhet av implementering av AI-baserade lösningar:

– Vi har velat skapa ett praktiskt stöd för implementering av AI-lösningar, ett slags checklista för att säkerställa en optimal process. Något som framkom är värdet av ett implementeringsteam med medlemmar från olika professioner, berättar Per Nilsen.

Under sin tid som Bennetprofessor vill Per Nilsen undersöka hur införandet av AI-lösningar kan påverka arbetsmiljön.

– Stora omställningar påverkar oss på många sätt, både emotionellt, kognitivt och beteendemässigt. De är oförutsägbara och kan vara skrämmande, och det är något som vi måste lära oss att hantera för att lyckas med implementeringen, konstaterar han.

Text: Karolina Bergström och Christa Amnell
Toppbild: Högskolan i Halmstad
Porträttbilder: Dan Bergmark och Ida Fridvall