Den sammantagna livsstilen påverkar hälsan mest

Personer som uppnår tillräcklig fysisk aktivitet, även om de hade förhöjd BMI eller använde tobak, rapporterade mindre sjukdomsaktivitet och mindre trötthet jämfört med övriga som endast hade en ohälsosam vana.

 

Emma Haglund, docent i biomedicin

Att olika livsstilsfaktorer påverkar människors hälsa mentalt, fysiskt och psykiskt, det vet man sedan tidigare. Men det finns få studier om hur en kombination av faktorer påverkar. Vad gäller gruppen personer med spondylartrit kunde forskarna inte hitta någon tidigare sådan forskning. Spondylartrit är en inflammatorisk ryggsjukdom med flera underdiagnoser, som en halv procent av den svenska befolkningen har. Obehandlad riskerar sjukdomen att leda till förbening som gör att individen får svårigheter med att röra sig.

En orsak till att det finns relativt lite kunskap om hur en kombination av livsstilsfaktorer påverkar hälsan är hur man har arbetat inom vården.

– Tidigare jobbade man väldigt avgränsat och såg inte betydelsen av att ta in hela bilden, som att personer som har ett ohälsosamt sätt att leva behöver hjälp på olika plan. Vården har jobbat separat mot olika mål, säger Emma Haglund, docent i biomedicin med inriktning fysisk aktivitet och träning vid Högskolan i Halmstad.

Levnadsvanor

Den aktuella studien fokuserar på tre levnadsvanor: självrapporterad fysisk aktivitet, BMI (vikt i relation till längd) som en indikation på kosthållning, och användning av tobak. En enkätstudie bland vuxna visade att övervikt är vanligast av ohälsosamma levnadsvanor och därefter brist på fysisk aktivitet. 83 procent hade minst en ohälsosam levnadsvana, enligt vad de själva rapporterar. Resultaten är liknande för män och kvinnor.

– Drygt 40 procent hade två eller tre ohälsosamma levnadsvanor. Vad gäller fysisk aktivitet visar tidigare studier att det är vanligt att människor överrapporterar sin aktivitet, så det är inte otroligt att siffran på inaktivitet i själva verket är högre än vad svaren visar, säger Emma Haglund.

Studien visar också att personer som inte har eller endast har en ohälsosam levnadsvana rapporterar bättre hälsa nästan genomgående.

– Gruppen med två eller fler ohälsosamma faktorer rapporterade mer ohälsa, det vill säga sämre livskvalité, mer sjukdomsaktivitet, trötthet, smärta och sämre fysisk funktion och mer ångest och depression, säger Emma Haglund och fortsätter:

– Resultaten kan verka självklara, men detta har inte studerats särskilt mycket, inte heller på befolkningsnivå i Sverige.

Viktigt att förebygga

Emma Haglund menar att delar av resultaten troligen är generaliserbara till hela befolkningen, att en ohälsosam levnadsvana ofta är kopplad till mer än en ohälsosam vana. Räknar man även in artros är det två procent av befolkningen som har en reumatisk sjukdom.

– Och det är ännu viktigare att förebygga ohälsa hos den här gruppen som ständigt har en låg inflammation i kroppen.

I gruppen med människor som har två ohälsosamma levnadsvanor skiljer sig hälsan åt.

– Personer som uppnår tillräcklig fysisk aktivitet, även om de hade förhöjd BMI eller använde tobak, rapporterade mindre sjukdomsaktivitet och mindre trötthet jämfört med övriga som endast hade en ohälsosam vana.

Personer som har psoriasisartrit har, enligt studien, oftare än andra undergrupper fler ohälsosamma levnadsvanor.

– Enligt min erfarenhet från när jag jobbade kliniskt som fysioterapeut, kan det bero på att de här patienterna inte är lika strukturerat omhändertagna. De hamnar lite mellan stolarna och får kanske mindre möjlighet att prata levnadsvanor med någon inom vården.

Emma Haglund konstaterar att ohälsosamma levnadsvanor behöver förebyggas i hela befolkningen.

– Levnadsvanor ska hanteras i primärvården, men det är inte enkelt när vården är så slimmad som den är.

Text: KRISTINA RÖRSTRÖM
Bild: ISTOCK (TOPPBILD) OCH MAGNUS KARLSSON