När lärare och elever styr innehållet blir de digitala verktygen bättre

En studie inom grundskolan handlade om att utforma digitala hjälpmedel för att främja lärande.

– Det är helt centralt att involvera lärarna i designen av den teknik som de ska använda i skolan och studien visar att det också fungerar väl rent praktiskt att göra det, säger Pernilla Nilsson, professor i naturvetenskapernas didaktik vid Högskolan i Halmstad.

Lärare designade utbildnings- eller undervisningsappar utifrån sina egna och i förlängningen elevernas behov. Tillsammans i grupp fick lärarna prova på tekniken och istället för att vara konsumenter blev de producenter av kunskap och idéer.

Viktigt samarbete med andra lärare

Utgångspunkten var lärarnas pedagogiska utmaningar. I intervjuer betonade lärarna hur viktigt det var för deras professionella utveckling att jobba tillsammans med andra lärare. Samtidigt undervisar alltid lärarna i ett särskilt ämne, och att få ta fokus på det ämnet in i utvecklingen kan vara avgörande.

– Lärarna fyllde själva apparna med innehåll. De uttryckte också att de utvecklade sin kunskap om att integrera digital teknik i sin undervisning av ett specifikt område.

Totalt deltog 14 mellanstadielärare från tre olika skolor i flera workshoppar på Högskolan i Halmstad. Var och en av lärarna hade mellan fem och 20 års erfarenhet av undervisning. Kursen och själva forskningen utfördes i spänningsfältet mellan informatik, interaktionsdesign och didaktik, och lärarna jobbade tillsammans med forskare från de tre områdena. Mellan utbildningstillfällena undervisade lärarna som vanligt.

– Lärarna kom tillbaka med elevernas respons på apparna och kunde jobba vidare med dem med stöd av systemutvecklare på Högskolan, säger Jesper Lund, universitetslektor i informatik vid Högskolan i Halmstad.

När lärarna bestämt vad apparna skulle innehålla och bidragit med koncept och specifikationer, färdigställdes de med hjälp av en interaktionsdesigner och en programmerare. Även här var forskare och lärare inblandade och träffades upprepade gånger för att säkerställa att lärarnas designvision blev verklighet. När apparna var färdiga användes de under en månad i lärarnas undervisning på skolan.

Beställarkompetens i lärarkåren

Kan då arbetssättet bidra till att förändra lärarnas och även elevernas vardag i skolan?

– Lärarna kan säkert jobba med detta, men det behövs att någon håller ihop processen, sorterar och strukturerar och exempelvis gör skisser till prototyperna, säger Jesper Lund.

Forskarna påpekar att med tanke på alla kompetenser som allt mer finns i skolorna, bland annat med tanke på lärare som utbildas via KPU (kompletterande pedagogisk utbildning för redan yrkesverksamma) kan det mycket väl vara så att skolor redan har hela kompetensen på plats. Forskarna påpekar också att det finns gott om digitala läromedel och Edtech-företag som erbjuder mängder av produkter.

– Genom projektet med lärarna skapades också en form av beställarkompetens. Min uppfattning är att den kompetensen behöver byggas upp inom skolan. Jag tror att de här lärarna även lämnade projektet med en bättre kompetens att värdera och utvärdera ett digitalt hjälpmedel eller läromedel, säger Pernilla Nilsson.

Det starka deltagarperspektivet är avgörande för lärarnas positiva upplevelser av arbetet.

– Det är skillnad på att säga ”såhär hade vi tänkt göra, vad tycker ni?” och att, som i det här fallet, låta lärarna var väldigt aktiva, vara med och designa och sätta idéer från början till slut. Det är också stor skillnad att jobba mot ett eget mål och inte ha med en industripartner i processen som har vissa tekniska ramar och förväntningar. Nu började arbetet inte alls med tekniken, säger Jesper Lund.

Många perspektiv behövs

Studien är begränsad i omfång och går inte att generalisera till en större population, men den ger intressanta uppslag till fortsatt forskning. Som skolforskare är en tydlig lärdom av projektet att man inte bara kan angripa skolans utmaningar enbart med digitalisering, menar Pernilla Nilsson.

– I stället behöver vi arbeta tillsammans i multidisciplinära nätverk med pedagoger, didaktiker och datavetare. Vi behöver använda många olika perspektiv och ämnesområden.

Text: KRISTINA RÖRSTRÖM
Bild: DAN BERGMARK, JOACHIM BRINK