header-pattern-bg

VR en tillgång i skolan när språket inte räcker till

Del av fokusområde Smarta städer och samhällen

Vad är en atom? Varför slår hjärtat? Hur ser månen ut på baksidan? VR, virtuell verklighet, kan bli vägen in för lärare och elever att engagera sig gemensamt i ett ämne på ett nytt sätt. Ny forskning från Högskolan i Halmstad undersöker hur undervisningen i VR kan utformas och utvecklas.

Vi ser att eleverna får en annan ingång i lärandet, en annan lärupplevelse, när de fysiskt kan ta på svårare abstrakta begrepp. Det fördjupar lärande som inte är möjligt i traditionell undervisning.

Emma Edstrand, universitetslektor

Med hjälp av VR kan lärare och elever tillsammans enkelt besöka svåråtkomliga platser och i 3D-format undersöka saker och fenomen som är abstrakta eller utom synhåll.

– VR används allt mer i skolan och behöver beforskas, säger Emma Edstrand, universitetslektor i lärandemiljöer och digitalisering.

Emma Edstrand har tillsammans med Sylvana Sofkova Hashemi, gästprofessor i digitalt lärande, och Jeanette Sjöberg, biträdande professor i pedagogik, undersökt hur studiehandledare på modersmålet planerar och organiserar undervisningen med hjälp av flexibla och anpassade VR-miljöer och hur ämnesinnehållet visas upp i VR.

Studiehandledning

Forskarna har följt två lärare i studiehandledning i Båstads kommun. De handleder elever i exempelvis biologi och kemi på elevernas modersmål arabiska respektive tyska. Studiehandledningen är till för flerspråkiga elever som behöver extra stöd i undervisningen för att utveckla begreppskunskaper i olika ämnen. Forskningsprojektet utgår från hur det dagliga arbetet fungerar och från designbaserade metoder, vilket innebär att samtidigt som forskarna studerar utvecklingen stödjer de lärarna i de didaktiska valen.

Kvinna med glasögon och vit blus tittar in i kameran. foto.

Emma Edstrand, universitetslektor i lärandemiljöer och digitalisering.

VR bidrar med ett stort värde, menar Emma Edstrand:

– Det händer att eleverna inte kan de ämnesspecifika begreppen, vare sig på svenska eller modersmålet. I VR kan de röra vid och hantera begreppen och därmed få en ytterligare förståelse. Begreppet blir på så vis också en kroppslig upplevelse.

Med stöd av en VR-designern började studiehandledarna började bygga sina VR-miljöer för undervisning år 2022 och forskarna har följt arbetet sedan dess.

– Vi ser att eleverna får en annan ingång i lärandet, en annan lärupplevelse, när de fysiskt kan ta på svårare abstrakta begrepp. Det fördjupar lärande som inte är möjligt i traditionell undervisning, säger Emma Edstrand och fortsätter:

– Användningen av VR motiverar eleverna och de tycker att det är kul att komma till undervisningen. Eleverna kan också vara aktiva och få inflytande i miljön. Om en elev undrar över ett begrepp kan denne tillsammans med läraren leta upp begreppen som en 3D-modell och lägga till i 3D-miljön och skapa tillsammans. I projektet har vi också laborerat med att göra egna föremål i lera som vi fotograferat och lagt till i VR-miljön.

Distansundervisning och hemmasittare

Den ena av lärarna i studien undervisar på distans från södra Europa. Distansundervisning är en given situation då VR är en tillgång eftersom den bli en gemensam plats. Emma Edstrand lyfter även elever med långvarig frånvaro, hemmasittare, som en grupp som kan dra extra nytta av VR.

– Även när läraren och eleven sitter fysiskt tillsammans ger VR unika möjligheter att lära genom att uppleva. Ett exempel är ett helt rum med atomer och molekyler och hur de är sammansatta. Ett rum som finns kvar mellan studiehandledningarna och som enkelt går att återvända till.

Jorden som hålls av två händer.

I VR kan eleven samspela med en vattenmolekyl eller göra egna modeller av planeterna och placera dem rätt i solsystemet. Tillsammans med läraren kan eleven också göra en resa till exempelvis en vulkans inre eller följa matens väg genom kroppen.

Lärarna i studien använder gratisversioner av olika VR-program och testar sig fram. De menar själva att när de har fått viss vana skapar de en miljö på 15 minuter och kan sedan enkelt individanpassa den. För framtiden önskar lärarna att jobba närmare elevernas ordinarie ämneslärare för att bättre kunna förbereda och bygga sina miljöer. I studien blev det också tydligt hur infrastrukturen på skolan påverkar.

– En del handlar om teknik. Fungerar inte internet kan eleven inte gå in i VR-miljön.
Studiehandledarna önskar mer samarbete med ämneslärarna och att studiehandledningen får en högre prioritet på skolan.

VR-projektet började med att lärare i Båstads kommun ville utveckla sin fjärrundervisning. Forskarna hade kontakt via ett tidigare samarbete och blev nyfikna på arbetet som kommunen redan hade startat med VR-designern.

– Lärarna hade redan börjat tänka runt VR och testat innan vi forskare kom in. Lärarna är väldigt drivna och intresserade även av det tekniska, säger Emma Edstrand.

Text: KRISTINA RÖRSTRÖM
Bild: ISTOCK (toppbild), MAGNUS KARLSSON

Mer om forskningen

Forskarna bakom studien är Emma Edstrand, universitetslektor i lärandemiljöer och digitalisering, Jeanette Sjöberg, biträdande professor i pedagogik, och Sylvana Sofkova Hashemi, gästprofessor i digitalt lärande, samtliga verksamma vid Högskolan i Halmstad.

Studien är gjord inom ett samverkansprojekt, där flera grundskolor i Båstads kommun deltar i projektet. Utöver forskarna ingår en IKT-pedagog, två studiehandledare och en VR-designer från Båstads kommun i projektgruppen.

Forskningsprojektet:

VRIS, Virtuella lärmiljöer som stöd för elevers kunskapsutveckling i studiehandledning på modersmålet (VRiS) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Läs hela studien Teachers’ Educational Design Using Adaptive VR-Environments in Multilingual Study Guidance to Promote Students’ Conceptual Knowledge Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Samverkansprojekt

VRiS (ovan) är ett av de projekt som görs inom ramen för det nationella projektet Utbildning, Lärande och Forskning (ULF). Det ingår också i forskningsprogrammet LeaDS vid Högskolan i Halmstad.

Fler exempel på samverkansprojekt: