Framtidens vård tar plats på Vitalis

Det finns en tendens att arbeta parallellt med andra och att man därför begår samma typ av misstag, därför är det viktigt att kunna stödja varandra i ett lärande kring införandet av den här typen av teknik.

 

Jens Nygren, professor i hälsoinnovation

I mitten av maj är det dags för Vitalis, Nordens största konferens och mässa på temat e-hälsa där branschaktörer och akademi möts. Högskolan i Halmstad har länge haft ett fokus på frågan genom forskningsprofiler och nischade utbildningsprogram, och kommer under årets upplaga att presentera en rad aktuella programpunkter och diskussioner på temat.

Vitalis är en viktig arena att närvara på, menar Petra Svedberg, professor i omvårdnad vid Högskolan i Halmstad.

– Vi vill att vår forskning ska vara tillämpad, och att få höra om de behov som finns i samhället är av största värde för oss. Det ger också en unik möjlighet att dela våra forskningsresultat och erfarenheter med en bred publik och att lära av andra aktörers erfarenheter, framgångar och utmaningar. Så att nätverka i sammanhang som Vitalis känns väldigt värdefullt, säger hon.

Triage i primärvården

Ett av de spår Högskolan i Halmstad tar upp under Vitalis är triage i primärvården, där man bland annat presenterar ett projekt på temat implementering och användning av det AI-baserade triage-verktyget Red Robin. Projektet baseras på ett flertal vetenskapliga studier inom primärvården, en omfattande forskningsöversikt samt intervjuer med ledare, vårdpersonal och patienter, och är genomfört av forskare från högskolans forskningsprofil CAISR Health. Triage är en process för att sortera och prioritera patienter utifrån deras symptom och behov samt tillgängliga resurser.

– Red Robin är ett av få AI-baserade triagesystem med inbyggd avancerad AI som tänjer på gränserna för vad som är möjligt. Detta kan bidra till en optimerad och patientsäker hantering av patientinflöde i primärvården, säger Jens Nygren som är professor i hälsoinnovation vid Högskolan i Halmstad och medansvarig för projektet.

Resultat har visat på ett flertal hinder vad gäller både implementering och användning av triagesystemet. Men man har också kunnat se hur framförallt ledare inom sjukvården har utvecklat strategier för att kunna hantera dessa hinder.

– Dessa erfarenheter är något vi vill dela med oss av, för att sprida lärdomar från tidigare implementering. Det finns en tendens att arbeta parallellt med andra och att man därför begår samma typ av misstag, därför är det viktigt att kunna stödja varandra i ett lärande kring införandet av den här typen av teknik, säger Jens Nygren.

Självtriagering och digital triage

En annan liknande programpunkt tar upp en fallstudie av självtriagering genom systemet Närhälsan online, som togs fram av Västra Götalandsregionen i brytpunkten mellan användandet av två separata digitala triagesystem.

– Det här var ett sätt för verksamheten att hantera osäkerheten som skapades vid den här övergången, och det har varit givande att studera hur en organisation hanterar en situation där man upplever att det kan finnas en patientsäkerhetsrisk. Vad man gör, hur man hanterar det och vad man landar i för strategi och lösning som upplevs vara tillräckligt patientsäker, säger Jens Nygren.

Man kommer också att ta upp potentiella barriärer för implementering av digital triage. Här finns ingen standardlösning som fungerar för alla, betonar Jens Nygren.

– Jag tror att man behöver flera olika sätt att möta inflödet av patienter, för patienter kommer alltid att vara olika och ha olika behov. Här behöver man vara öppen för att de digitala ingångar man väljer kan vara väldigt tillgängliga för många men mindre tillgängliga för några, säger Jens Nygren.

AI inom vården

Ett annat av Högskolan i Halmstads spår under Vitalis behandlar tillämpning av AI inom vården. Magnus Holmén är professor i innovationsvetenskap vid Högskolan i Halmstad och medverkar vid några programpunkter på temat. Han betonar att användandet av AI i hälso- och sjukvården berör en mängd målkonflikter, som om data ska vara öppen eller inte.

– Öppen data är bra på så sätt att då har alla möjlighet att analysera och hitta problem, men det kan också få negativa konsekvenser om till exempel patientuppgifter läcker till fel personer, säger Magnus Holmén.

Vi vill att vår forskning ska vara tillämpad, och att få höra om de behov som finns i samhället är av största värde för oss.

Han har i en av de studier som kommer att tas upp tittat på hur läkare och sjuksköterskor använder sig av och ser på AI-lösningar. Delvis är det organisationen som påverkar viljan till användande, men också individen, betonar han. Resultaten visar dock på att AI inom vården i dag är mycket mer spritt och använt än vad man trott, framförallt på individnivå.

– Ibland använder sig sjukvårdspersonal av AI-verktyg utan att ens tänka på det. Du vet att du använder ett verktyg som ger resultat, men du behöver inte bry dig om hur det går till, säger Magnus Holmén.

Digitala ekosystem och skalbarhet

Under Vitalis kommer Magnus Holmén också att medverka i ett rundabordssamtal med medverkande från lifescience-industrin, med fokus på hur branschen kan hantera de hinder som nationellt och regionalt bundna system kan utgöra för en integrering av innovativa lösningar på global nivå. Det handlar om att bana väg för en ny form av digitala ekosystem, menar Magnus Holmén.

– Det måste gå att ta fram nya innovationer och få lönsamhet i det hela, och då går det inte att tänka enbart på nationell nivå. Det traditionella sättet att organisera verksamhet har förändrats, delvis på grund av digitaliseringen. Då behöver många organisationsformer transformeras till nya typer av relationer, framförallt ekosystem där aktörer skapar värde genom komplementära erbjudanden snarare än via kontrakt, säger Magnus Holmén.

En stor brännpunkt är hur man hanterar skalbarhet inom sjukvården, fortsätter han. Här är målet att algoritmer och data ska gå att göra mycket större och att det ska fungera på alla nivåer.

– Då kan du arbeta på mycket högre skala, och få större konkurrensfördelar och lägre kostnader. Men det är samma problematik gällande rutiner i företag och organisationer. I dag finns en mängd olika typer av tillvägagångssätt och databaser, det som till exempel fungerar i Halmstad kanske inte alls fungerar i Malmö. Men om vi lyckas synka de här systemen, både nationellt och internationellt, kan vi också börja titta på mycket större datamängder. Och då kommer vi också att få oerhört mycket bättre resultat, säger Magnus Holmén.

Informationsdrivna vårdlösningar

Petra Svedberg är vice projektledare för forskningsprofilen CAISR Health, som bedriver multidisciplinär forskning på informationsdrivna vårdlösningar och vars arbete kommer att presenteras under Vitalis. Inom ramen för CAISR Health är Region Halland och en rad företag knutna till olika samverkansprojekt, som fokuserar på att öka kunskaper om implementering och utveckling av AI-modeller som kan tillämpas i hälso- och sjukvården.

– Här handlar det om att tillsammans med offentliga och privata aktörer identifiera utmaningar och behov som kan studeras multidisciplinärt i samproduktionsprojekt. När vi startade fanns där en enorm kunskapslucka, men under de snart tre år vi har funnits har det hänt väldigt mycket, säger Petra Svedberg.

Ett samverkansprojekt är med Region Halland och Mölnlycke Healthcare, som utvecklar och producerar medicinska produkter och lösningar för sårvård och kirurgi, och där målet är att förbättra vårdprocessen för patienter som lider av svårläkta sår. Inom ramen för projektet analyseras stora mängder hälso- och sjukvårdsdata för att upptäcka mönster, händelser och incidenter som försvårar sårläkning. Man gör även intervjuer med hälso- och sjukvårdspersonal och patienter för att få en fördjupad förståelse av analyserade data.

– Det som är spännande med samverkansprojekt är att forskningen utgår ifrån reella problem och behov och att den blir väldigt tillämpad. Man delar med sig av kunskap, perspektiv och lärdomar vilket gör att det går att ta sig an komplexa problem på ett effektivt sätt. Det skapar förutsättningar för tillämpbara innovativa lösningar, säger Petra Svedberg.

AI-teknik och psykisk ohälsa

Lena Petersson är lektor i pedagogik vid Högskolan i Halmstad och kommer under Vitalis bland annat att presentera resultat från projektet PadAI, som drivs i samverkan med Capio Ramsay Santé och Region Halland och där målet är att använda AI-teknik för att enklare kunna förutsäga och förebygga psykisk ohälsa hos unga vuxna.

– Vi ser att det för både personal och patienter kan finnas en stor nytta med AI-teknik. För många i den här patientgruppen kan det vara svårt att veta var man ska söka vård någonstans, och här kan AI fungera som ett stöd. Genom att snabbare hänvisa till rätt vårdgivare kan AI bidra till att minska väntetider och spara på resurser, vilket möjliggör bättre vård, säger Lena Petersson.

Samtidigt får inte det mellanmänskliga mötet försvinna helt, betonar hon.

– Helt klart finns här både utmaningar och möjligheter. Samtidigt visar forskning hur psykisk ohälsa ökar generellt och allra mest hos unga, vilket gör det angeläget att se över vilka metoder som faktiskt finns. De flesta som lever med långvarig psykisk ohälsa får sina första symptom innan 25 års ålder, så det här är en grupp där det är extra viktigt att kunna göra effektiva interventioner, säger Lena Petersson.

AI-implementering och utmaningar

Trots höga förväntningar har vårdsektorn haft stora utmaningar med att implementera AI jämfört med andra områden i samhället. Petra Svedberg, som kommer att diskutera frågan under en programpunkt på Vitalis, ser en rad bidragande orsaker.

– Användning av AI i vården kan vara en utmaning på grund av faktorer som berör transparens, etik, tillit och ansvar. Traditionellt har vården byggt på en grund av evidensbaserad kunskap för beslutsfattande. När det handlar om användningen av AI-baserade beslutsstöd blir det mer komplicerat att överblicka hur detta ska förstås och tillämpas. Det kan skapa en känsla av osäkerhet kring om AI kan leva upp till kravet på att vård ska utövas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, vilket i sin tur kan skapa osäkerhet kring det professionella ansvaret, säger Petra Svedberg.

Bild: DAN BERGMARK, IDA FRIDVALL, MAGNUS KARLSSON och ISTOCK (toppbild)