header-pattern-bg

AI för tidiga insatser mot psykisk ohälsa hos unga vuxna

Del av fokusområde Hälsoinnovation

Hallå där, Lena Petersson, universitetslektor i pedagogik vid Högskolan i Halmstad! I dag, den 10 oktober, uppmärksammas World Mental Health Day globalt, där psykisk ohälsa står i fokus och förändring eftersträvas genom olika samarbeten. Du är projektledare och forskare i projektet PadAI, som med hjälp av artificiell intelligens (AI) och en djup förståelse för vårdens utmaningar, vill bidra till bättre psykisk hälsa för unga vuxna i framtiden. Kan du berätta mer om PadAI-projektet?

– Det är tydligt att psykisk ohälsa ökar bland ungdomar och unga vuxna, både i Sverige och internationellt. Många får inte det stöd som de behöver, eller så når hjälpen dem inte i tid. Det är här AI kommer in i bilden. Vi tror att AI-genererad information kan göra vården bättre och mer träffsäker. Men för att det ska fungera i praktiken krävs förändringar i både arbetssätt och vårdprocesser. Det handlar alltså om att använda AI för att förutse vilka som löper risk att drabbas av psykisk ohälsa och för att utveckla insatser som kan förebygga dessa problem.

En kvinna i ljus tröja tittar in i kameran.

Lena Petersson.

Var befinner ni er i projektet just nu?

– Vi har redan gjort flera viktiga upptäckter. Vi har bland annat kartlagt hur vårdresorna kan se ut för unga som söker hjälp för psykisk ohälsa. Vi har också identifierat både hinder och möjligheter när det gäller att införa AI inom vården. En annan viktig aspekt är hur både unga vuxna och vårdpersonal ser på användningen av AI. Allt detta ger oss värdefull input för fortsatt arbete. Vi befinner oss nu i en fas där vi analyserar stora mängder data från hälso- och sjukvården.

Vad hoppas ni att projektet ska leda till?

– Vi hoppas att arbetet ska ge värdefulla insikter som kan göra verklig skillnad i primärvården. Vårt stora mål är att ta fram en AI-algoritm som kan förutse psykisk ohälsa hos unga vuxna. Den ska kunna fungera som ett beslutsstöd för vårdpersonal, så att personalen kan agera tidigare och mer effektivt. Vi diskuterar även möjligheten för AI att hjälpa unga vuxna att bättre navigera i hälso- och sjukvårdssystemet när de söker hjälp.

Om PadAI

PadAI är ett forsknings- och samverkansprojekt som drivs av Högskolan i Halmstad, vårdgivaren Capio Ramsay Santé och Region Halland. Projektets mål är att förbättra den psykiska hälsan hos unga vuxna.

Projektet ingår i forskningsprogrammet Informationsdriven vård (IDC) och forskningsprofilen CAISR Health vid Högskolan i Halmstad.

Fler röster om projektet

Varför är PadAI-projektet viktigt?

– Vi inom psykiatrin behöver vara mycket bra på att möta och förstå barn och ungdomar som mår dåligt. Då kan vi också erbjuda de behandlingar som passar deras individuella behov, vilket alltid är den mest effektiva insatsen. Därför är det här projektet så viktigt, säger Johanna Mehra, kvalitets- och utvecklingschef på Capio Psykiatri.

Vilka behov finns i vården?

– Vi behöver effektivare metoder för att upptäcka och stödja patienter i att upprätthålla psykisk hälsa. Tidiga insatser är avgörande för att möta framtidens utmaningar. Vi måste arbeta förebyggande med psykiska behov, liknande vårt tillvägagångssätt för patienter med risk för, eller redan utvecklad fysisk sjukdom, som hjärt- och kärlsjukdomar, säger Katarina Wettin, medicinsk chef på Region Digital Capio Närsjukvård.

Varför behövs det nya arbetssätt?

– Det är viktigt att unga vuxna får snabb och effektiv hjälp vid psykisk ohälsa, annars riskerar deras utveckling att påverkas negativt. Den här typen av verktyg kan hjälpa oss i vården att erbjuda rätt stöd till rätt patient. Vårdens resurser är begränsade. Vi behöver den här typen av stöd för att öka träffsäkerheten i våra insatser, säger Linda Sundelöf, regional medicinsk chef, Capio Närsjukvård Region Syd Väst.

Text: ANNA-FRIDA AGARDSON
Bild: ISTOCK (toppbild), MAGNUS KARLSSON (porträtt)