Beslutsförmåga viktigt för att hindra spridning av covid-19 inom vården

Varför är den här typen av infektioner så vanliga och hur kommer det sig att de kan spridas i en miljö som borde vara trygg?

 

– Luís Fernando Irgang dos Santos

Vårdrelaterade infektioner – infektioner som patienter drabbas av medan de vårdas för andra åkommor – drabbar miljoner människor världen över och orsakar hundratusentals dödsfall årligen. Luís Fernando Irgang dos Santos som är doktorand vid Högskolan i Halmstad och Regional University of Blumenau, Brasilien, stötte först på frågan då han arbetade i ledningen på ett sjukhus i sitt hemland Brasilien.

– Vårdrelaterade infektioner är ett stort problem, speciellt i utvecklingsländer som till exempel Brasilien. Jag arbetade i administrationen på ett sjukhus och såg problemet med egna ögon. Det fick mig att fundera över var det brast. Varför är den här typen av infektioner så vanliga och hur kommer det sig att de kan spridas i en miljö som borde vara trygg? säger Luís Fernando Irgang dos Santos och fortsätter:

– Jag har jämfört utvecklingsländer med industriländer, till exempel Sverige, och funnit en rad skillnader i hur vårdinrättningar upptäcker och hanterarar infektioner. Skillnaderna genomsyrar hela systemet, från ledning till implementering av råd och rekommendationer och vidare till det praktiska arbetet.

Multidisciplinära team nyckel till framgång

Multidisciplinära smittskyddsteam bestående av bland andra läkare och sjuksköterskor med expertkunskaper inom just smittskydd, arbetar med att förhindra spridning av vårdrelaterade infektioner. Vid större sjukhus kan också representanter för ledningen ingå i teamen.

– Smittskyddsteamen är nyckelspelare i arbetet med att upptäcka och förhindra spridning av vårdrelaterade infektioner. Jag hoppas att min forskning ska belysa vilka kunskaper och förmågor som krävs för att skapa ett välfungerande team, och på det sättet bidra till teamens viktiga arbete, säger Luís Fernando Irgang dos Santos.

För att smittskyddsteamens arbete ska vara framgångsrikt behöver medlemmarna kunna skilja på den förebyggande fasen, då deras uppgift är att förhindra uppkomsten av vårdrelaterade infektioner, och den kontrollerande fasen, under vilken de arbetar med att kontrollera en redan uppkommen infektion och förhindra dess spridning.

– Jag har identifierat två olika typer av beslutsfattande, med skilda tillvägagångssätt som är optimala för antingen den förebyggande fasen eller den kontrollerande fasen, men inte för båda. Smittskyddsteamen måste veta när och hur de ska använda det ena eller andra sättet. För att klara det måste de kunna identifiera vilket stadium det möjliga utbrottet är i, förklarar Luís Fernando Irgang dos Santos, och föreslår ett tillvägagångssätt som kan hjälpa smittskyddsteamen att fatta rätt beslut vid rätt tidpunkt:

– Det är avgörande att teamen gör korrekta bedömningar och prioriteringar tidigt i processen. Om de bestämmer sig för att behandla en infektion som ett möjligt utbrott för snabbt kan det sluta med att de spenderar tid och pengar på något som kanske egentligen skulle ha varit ett isolerat fall. Om de i stället väntar eller avvaktar, kan de riskera förödande spridning av vårdrelaterade infektioner. Därför är det viktigt att teammedlemmarna identifierar den aktuella infektionens unika drag och fattar välgrundade, faktabaserade beslut.

Följ problemet

Genom att fokusera på infektionen och dess unika karaktär är det möjligt att fatta rätt beslut och på så sätt hindra spridning. Det kan tyckas självklart, men enligt Luís Fernando Irgang dos Santos ligger fokus ofta på andra saker:

– Jag föreslår att problemet – snarare än beslutsfattandet eller vilka resurser som finns tillgängliga – måste få stå i centrum för analysen. Genom att följa problemet och sedan identifiera vilken praktik som måste användas i varje steg av processen kan smittskyddsteamen vinna nya insikter och fatta beslut som hindrar spridning av vårdrelaterade infektioner.

Det är avgörande att teamen gör korrekta bedömningar och prioriteringar tidigt i processen. Om de bestämmer sig för att behandla en infektion som ett möjligt utbrott för snabbt kan det sluta med att de spenderar tid och pengar på något som kanske egentligen skulle ha varit ett isolerat fall. Om de i stället väntar eller avvaktar, kan de riskera förödande spridning av vårdrelaterade infektioner.

– Luís Fernando Irgang dos Santos

Luís Fernando Irgang dos Santos baserar sina rekommendationer på teorier som hör hemma inom organisationsteori och organisatoriskt lärande – processen att skapa, behålla och överföra lärande inom en organisation.

– Det räcker inte med instinkter och ryggmärgskänsla. Smittskyddsteamen måste lära sig att fatta beslut och därför behöver vårdinrättningar främja organisatoriskt lärande. Det kan vara ett problem, speciellt för mindre sjukhus där teamen har en tendens att vara mindre strukturerade och där ledningen inte alltid ingår i teamen.

Covid-19 innebar nya förutsättningar

Luís Fernando Irgang dos Santos hade kommit ungefär halvvägs på sin väg mot licentiatexamen när de första fallen av covid-19 började dyka upp. Över en natt förändrades förutsättningarna. Världen stod inför ett virus som spred sig snabbt och som snart skulle komma att utgöra en pandemi. Hälso- och sjukvårdens arbetsbelastning ökade drastiskt. Patientantalet steg och ingen visste hur situationen skulle komma att utveckla sig. För Luís Fernando Irgang dos Santos arbete utgjorde situationen ett problem då vårdinrättningar inte längre hade tid och möjlighet att delta i hans forskning. Så småningom kom situationen dock att öppna nya dörrar.

– När jag började min forskning hade jag planerat att ta fram en modell som kan underlätta smittskyddsteamens arbete genom att tala om för dem hur och när de ska byta från den förebyggande fasen till den kontrollerande. Jag är fortfarande fast besluten att utveckla en sådan modell, men på grund av pandemin har det arbetet pausats. I min avhandlings andra artikel undersöker jag i stället hur olika brasilianska vårdinrättningar efterlever Världshälsoorganisationens rekommendationer, och vilka konsekvenserna blir av att rekommendationerna efterlevs olika, säger Luís Fernando Irgang dos Santos, som har identifierat både kognitiva och emotionella aspekter som påverkar hur rekommendationerna implementeras:

– Smittskyddsteam spelar en viktig roll när det handlar om att kontrollera arbetsplatsens känslomässiga miljö. Om de inte lyckas riskerar de att inte kunna implementera riktlinjer och rekommendationer i situationer som till exempel den nuvarande pandemin. Jag har identifierat tre aspekter som är avgörande för att kunna kontrollera den emotionella miljön: auktoritet, trygghet och organisatorisk flexibilitet. Till att börja med måste smittskyddsteamen ha trovärdighet. De måste vara auktoriteter eller ha stöd av auktoriteter. Utan stöd från ledningen fungerar det inte. Det är också viktigt att medarbetarna känner sig säkra på sin arbetsplats. De måste kunna lita på att de kommer att vara trygga om de följer smittskyddsteamens instruktioner. Slutligen krävs också en viss flexibilitet i organisationen. Medarbetarna behöver vara förberedda på att förutsättningarna för deras arbete kan komma att förändras och lita på att beslut fattas med deras bästa för ögonen.

Skillnader mellan industriländer och utvecklingsländer

En del av Luís Fernando Irgang dos Santos materialinsamling har skett i Brasilien. Ett av hans mål är att jämföra strategier och arbetssätt hos smittskyddsteam i utvecklingsländer med team i industriländer, till exempel Sverige.

– När jag jämför brasilianska och svenska smittskyddsteam och de strategier som de använder sig av för att fatta beslut blir det tydligt att de svenska teamen har lättare för att byta mellan den förebyggande och den kontrollerande fasen. Därför lyckas de också bättre med att förebygga spridning av vårdrelaterade infektioner, säger Luís Fernando Irgang dos Santos och fortsätter:

– Skillnaderna kan förklaras på flera olika sätt, men en viktig faktor är kulturella skillnader. I Brasilien har myndigheterna och regeringen inte lyckats med att upprätta en känsla av trygghet. Varken befolkningen i allmänhet eller de som arbetar inom vården har känt sig trygga under covid-19-pandemin. Falska nyheter skapar osäkerhet och det finns en hel del människor som inte tror att pandemin är på riktigt. Med tanke på att landets president Jair Bolsonaro har uttalat sig minst sagt underligt kring pandemin är det inte så konstigt att folket – smittskyddsteamen inräknade – inte vet hur de ska hantera situationen. I Sverige är läget ett annat. Den svenska regeringen och Folkhälsomyndigheten baserar sina beslut på vetenskap och det skapar förtroende.

Nästa steg – utveckla modell för beslutsfattande

I och med att Luís Fernando Irgang dos Santos förvarar sin licentiatuppsats är han nu halvvägs till en doktorsgrad. Nästa steg i hans forskning är att undersöka digitalisering i hälso- och sjukvård kopplat till vårdrelaterade infektioner. Han hoppas också kunna utveckla en modell för att hjälpa smittskyddsteam att fatta bättre beslut, och för att implementera sina forskningsresultat på såväl teamnivå som på nationell och internationell nivå.

– En del av mina resultat, speciellt när det handlar om hur nya lösningar implementeras, kan appliceras på nationell och internationell nivå. Det är mitt slutgiltiga mål. Jag hoppas att min forskning ska kunna göra världen lite bättre!

Text: CHRISTA AMNELL
Bild: iSTOCK