Biologisk mångfald naturligt i den smarta staden

Jag brukar säga att motsatsen till biologisk mångfald är biologisk enfald. Vi kan prata om smarta städer, men en stad kan vara hur smart och uppkopplad som helst – är den inte hållbar är den ändå korkad.

 

Göran Sahlén

Göran Sahlén föll handlöst för trollsländorna när han var tretton år gammal. Då var det de små varelsernas mystik som tilltalade honom. I dag är han docent i biologi och använder det som han har lärt sig om trollsländor för att hitta allmängiltiga svar på ekologiska frågor.

– Jag samlade fjärilar när jag var liten och en dag råkade jag stöta på en trollslända. Jag visste inte vad det var men tyckte att den såg spännande ut. När jag försökte slå upp den i min bestämningslitteratur stötte jag på problem. Den fanns inte med! Där och då väcktes mitt intresse. Jag började gräva för att hitta svar på vilken sorts insekt det var som jag hade hittat, och i litteratur från tidigt 1900-tal fann jag svaret. Då var jag såld. Sedan dess är jag fast i trollsländeträsket, berättar Göran Sahlén med ett skratt och fortsätter:

– Det kan låta väldigt nischat, och det är det ju så klart till viss del, men trollsländor kan faktiskt säga mycket om biosfären i allmänhet. Ett av mina mål är att ta reda på vad som reglerar vilka olika arter som lever tillsammans och vilka faktorer som är nödvändiga för att skapa ett rikt artsamhälle.

Kartläggning av trollsländor banar väg för naturvårdsarbete

Trollsländor lägger sina ägg i och runt vattendrag. Larverna lever i vatten medan de vuxna sländorna flyger. För att kunna följa utvecklingen under längre tid arbetar Göran Sahlén oftast med just larver:

– För att skapa en bild av larvernas livsmiljö undersöker jag vattensamlingen där de lever. Vattentypen påverkas av olika faktorer som förändrar vattnets egenskaper och påverkar hur artrik en vattensamling har potential att vara. Det kan till exempel handla om mattillgång, växtlighet och djup. Temperatur är också en viktig faktor. Trollsländor är växelvarma och därför gynnas de av höga temperaturer. Värmen skyndar på deras tillväxt och ger dem en fördel. I insektsvärlden är det bra att bli stor snabbt.

Trollsländor kan fungera som ett mått på artrikedom. Eftersom trollsländor är det rovdjur– fiskar undantaget – som står högst i sjöars näringskedja tyder en stor mängd trollsländor på ett artrikt vatten. Genom att kartlägga hur många individer av en viss art som lever på en plats, men också hur många och vilka olika arter som samsas i och kring ett specifikt vattendrag, drar Göran Sahlén slutsatser kring vattnets totala artrikedom.

– Alla arter som står under trollsländorna i näringskedjan, till exempel växtätare och olika nedbrytare, regleras av mängden sländor. En stor mängd trollsländor tyder på att vattnet är rikt på föda. Då kan vi dra slutsatsen att hela sjön är rik på mångfald. Om antalet trollsländor i stället är lågt kan vi ana att sjön är artfattig. På det sättet kan vi applicera resultaten av kartläggningar av trollsländor på andra vattenlevande organismer, och utifrån det arbeta med naturvård.

Svenska och brasilianska trollsländor väcker samma frågor

Trollsländor är en tropisk organismgrupp som har kommit att anpassa sig för att även kunna leva på nordligare breddgrader. Även om det finns trollsländor i svenska vatten finns den stora artmångfalden att hitta på sydligare breddgrader. Därför utför Göran Sahlén en stor del av sin forskning i Brasilien, i samarbete med professor Eduardo Périco och hans forskargrupp vid Universidade do Vale do Taquari (UNIVATES).

– Forskningsfrågorna är desamma antingen jag undersöker svenska eller brasilianska trollsländor. I Brasilien arbetar vi i två olika miljöer: dels i en typ av regnskog som kallas för atlantskog, dels på de stora grässlätterna, till exempel Pampas.

Atlantskogen, som växer i den södra delen av Brasilien, är ett av världens mest artrika ekosystem men i dag finns bara några få procent av den kvar. Resten har skövlats för att göra plats för betande djur eller för odling av till exempel sockerrör.

– När vi tänker regnskog tänker vi gärna på tropikerna. Vi ser framför oss att det regnar varje dag och att det finns fullt med blommande träd och andra växter, men riktigt så ser det inte ut i atlantskogen. Här är växtligheten i stället uppblandad med barrträd och det finns tydliga årstider. På sommaren är det torrt och på vintern blir det frostnätter. Det är väldigt annorlunda jämfört med hur vi ofta föreställer oss regnskogen, berättar Göran Sahlén och jämför atlantskogen med den mer kända Amazonas:

– Det står om Amazonas biologiska mångfald och hur den hotas av bränder och skövling i snart när varenda tidning, men atlantskogen är det inte så många som nämner trots att den är mycket mer artrik än Amazonas.

Förändrade biotoper och brist på vatten hot mot biologisk mångfald

Också på grässlätterna hotas den biologiska mångfalden. Medan atlantskogen skövlas planteras det träd på slätterna. För att kunna avverka den planterade skogen så fort som möjligt och på så sätt få så stor avkastning som möjligt väljs snabbväxande trädsorter, till exempel eukalyptus.

– I stället för att låta grässlätterna vara just slätter planterar man grödor, ofta träd, på dem. På det sättet omvandlas en öppenmarksbiotop till skog, vilket är skadligt för den biologiska mångfalden. Arter, både växter och djur, som behöver mycket sol klarar inte av en sådan förändring. En art kan vara antingen generalist eller specialist. Är man generalist klarar man det mesta. Man anpassar sig. Är man specialist är man beroende av någon specifik faktor och om den förändras går det illa. Då kan man inte överleva. Sedan finns det så klart hela skalan däremellan. En del arter klarar sig fint och andra klarar sig mindre bra och vissa försvinner helt, förklarar Göran Sahlén och fortsätter:

– Tillgången till sötvatten är också en begränsande resurs, för trollsländor och för allt liv, även för människor. De senaste somrarna har vi upplevt vattenbrist på många håll, också i Sverige där vi normalt sett har god tillgång till vatten. Här är det grundvattnet, alltså den del av vattnets naturliga kretslopp som sker under marken, som har varit lågt. Ytvattnet som är det vatten som finns på jordens yta i form av sjöar, vattendrag, våtmarker och hav, har det inte rått brist på och därför har torkan inte påverkat trollsländorna. På andra håll i världen ser det annorlunda ut. Nere vid Medelhavet används stora delar av ytvattnet för till exempel bevattning av odlingar och då blir det svårt för vattenlevande organismer att klara sig. Vi måste lära oss att använda vatten på ett smartare sätt så att miljön inte skadas av samhällsutvecklingen.

Det går inte att komma ifrån att kulkomponenten är viktig i all forskning. Jag gör inte det här för att jag känner att jag måste, utan för att jag tycker att det är roligt och intressant.

 

Göran Sahlén

Forskning för nytta och nöje

När Göran Sahlén började studera var ämnesvalet enkelt – det var biologi som gällde! Intresset för trollsländor ledde in honom i akademin och där har han blivit kvar.

– I mitt avhandlingsarbete undersökte jag ultrastrukturer i trollsländors äggskal. Äggen är väldigt små, ungefär en halv millimeter i diameter, det krävs extrem förstoring för att kunna undersöka dem. Jag tittade på skalen i genomskärning och undersökte deras uppbyggnad.

Efter disputationen ansökte Göran Sahlén, som en del av den satsning på biologisk mångfald som Naturvårdsverket drev just då, om ett projekt om trollsländor. Han beviljades medel, och resten är, som man brukar säga, historia. För ungefär 20 år sedan började han vid Högskolan i Halmstad.

– Jag trivs med mitt jobb. Jag gillar blandningen mellan undervisning och forskning och skulle inte vilja vara utan något av det. Det enda som jag egentligen skulle vilja slippa är administration och pappersarbete, säger han med ett stort skratt.

Biologisk mångfald ses av många som en av vår tids viktigaste frågor. FN menar i sina globala mål att biologisk mångfald är grunden för vårt liv på jorden, något som Göran Sahlén håller med om:

– Jag brukar säga att motsatsen till biologisk mångfald är biologisk enfald. Vi kan prata om smarta städer, men en stad kan vara hur smart och uppkopplad som helst – är den inte hållbar är den ändå korkad. Utan biologisk variation fungerar inte naturen, och då fungerar inte vårt liv som vi är vana vid.

Göran Sahlén drivs av att göra skillnad och att vara med och bidra till en hållbar framtid, men också av att ha roligt:

– Det går inte att komma ifrån att kulkomponenten är viktig i all forskning. Jag gör inte det här för att jag känner att jag måste, utan för att jag tycker att det är roligt och intressant. Jag tycker att det är spännande och jag lär mig hela tiden nya saker. Det är inte alla som kan säga det efter så många år inom samma yrke. Att forska blir aldrig tråkigt.

Text: CHRISTA AMNELL
Bild: iSTOCK och MAGNUS KARLSSON