Lantbruksföretagen nyckelaktörer inom hållbarhet

Vi skulle kunna ha ett system där samhället i stället ersätter lantbruksföretagen för den kvantifierade miljönyttan som deras åtgärder faktiskt producerar. Detta skulle innebära att varje enhet av miljönytta får en specifik ersättning, vilket skulle tilltala det produktionsinriktade jordbruket.

 

Anna Hansson

I sin forskning strävar Anna Hansson efter att skapa en framtid där lantbruket inte bara är en nyckelaktör inom livsmedelsproduktion, utan också en förebild inom hållbarhet. Hennes forskning fokuserar på att främja vattenrelaterade miljöåtgärder och att skapa harmoni mellan sådana insatser och lantbrukets ekonomiska lönsamhet. Genom att utforska hur hinder och drivkrafter som ligger till grund för hur innovativa affärsmodeller kan stödjas, vill Anna Hansson visa hur lantbruket kan dra nytta av de värden som vattenrelaterade åtgärder innebär.

– Det kan exempelvis handla om att stödja lantbrukarna i anläggning av våtmarker. Det kan bland annat bidra till ett jämnare vattenflöde, vilket kan förhindra översvämningar under regniga perioder eller bevara vattnet i landskapet under torra perioder. Något som i sin tur både kan påverka skördens storlek och kvalitet, säger Anna Hansson.

Osäkerhet inför miljöåtgärder

Lantbruket är inte bara viktigt för att producera mat, det är också en viktig aktör för att främja ekonomisk, miljömässig och social hållbarhet. Samtidigt finns det en utmaning för lantbrukare att balansera sitt intresse för hållbarhet med sitt huvudfokus på livsmedelsproduktion.

– Från samhällets sida finns en efterfrågan på ekosystemtjänster från vattenrelaterade miljöåtgärder som minskar klimatgasutsläpp och förbättrar förutsättningar för vattenkvantitet och vattenkvalitet. Men även om många lantbruksföretagare har ett genuint intresse för hållbarhetsfrågor tenderar de att prioritera värdeskapande från livsmedelproduktion, berättar Anna Hansson och fortsätter:

– En av förklaringarna är att det saknas marknadsefterfrågan för hållbart värde som gynnar det allmänna intresset, vilket skapar osäkerhet bland lantbruksföretagarna för hur de kan omsätta vattenrelaterade miljöåtgärder i sina nuvarande affärsmodeller. Det finns alltså en osäkerhet kring hur de kan göra vattenrelaterade miljöåtgärder till en del av produktionen och lönsamheten.

Samordnare drivande i förändring

Med sin forskning har Anna Hansson identifierat och utforskat hinder och drivkrafter för att skapa en bättre förståelse för lantbrukarens affärsmässiga motiv att integrera hållbarhetsaspekter i sina affärsmodeller. Genom att underlätta i denna omställning genomgår affärsmodellerna en innovativ process där de anpassas för att inkludera hållbarhetsåtgärder. Här spelar offentligt finansierade samordnare en central roll.

– Samordnarna kan bedöma lokala förutsättningar, identifiera behov och resurstillgångar, och också etablera kontakter med intressenter i linje med de strategiska planerna för företagens miljöarbete, säger Anna Hansson.

Ökad förståelse ger hållbara lösningar

Genom att främja en ökad förståelse för både lantbrukarens värdeintentioner, alltså de värderingar och principer som styr arbetet, och samordnarnas roll strävar Anna Hansson i sin forskning efter att initiera innovationsprocesser som leder till utveckling av affärsmodeller så att de blir mer hållbara.

Forskningen ger viktiga insikter om hur lantbruket kan bli mer hållbart genom hållbara företagsåtaganden. Anna Hansson berättar att innan arbetet med dessa åtaganden påbörjas, genomgår lantbruksföretagarna en förberedande fas, en pre-initieringsfas, där deras värdeintention blir avgörande för att starta innovationsprocesser. Dessa processer innebär att affärsmodeller förändras i riktning mot hållbarhet. Värdeintentionen blir tydlig genom hur lantbruksföretagarna ser på sig själva som värdeskapare, de svårigheter de har att hitta nya hållbarhetsvärden, och deras fokus på lönsamhet och åtgärder som underlättar produktionen.

– Min forskning ökar förståelsen av hur initiering av innovationsprocesser för hållbarhet kan stimuleras så att mer omfattande och långsiktiga hållbarhetsåtaganden inkluderas i affärsmodeller. Detta görs genom att inkludera värdeintention i pre-initieringsfasen, berättar Anna Hansson och fortsätter att understryka vikten av samordnare:

– Forskningen visar också att offentligt finansierade samordnare kan underlätta initiering av innovationsprocessen av affärsmodeller för hållbarhet genom att främja implementering av vattenrelaterade miljöåtgärder och skapa synergier mellan hållbarhets- och företagsaspekter. Dessutom anpassar de sitt arbetssätt efter lantbruksföretagarnas behov, alltså värdeintentioner. Det främjar självständighet och förtroendefulla relationer. Genom strukturerade nätverk underlättar samordnarna även kunskapsutbyte mellan intressenter på olika samhällsnivåer.

Nya former för ersättning

En slutsats som Anna Hansson drar från sin forskning är att lantbruksföretagare som tar initiativet att implementera vattenrelaterade miljöåtgärder, oavsett omfattning, är mer benägna att genomföra fler sådana åtgärder i framtiden.

– Det finns individuella skillnader mellan lantbruksföretagare kring intresset för miljöåtgärder, men de har produktionsfokuset gemensamt. Det betonar vikten av att få stöd för att kunna inkludera miljö- och hållbarhetsnyttor som en del av produktionen och affärsmodellen för att ta steget och komma i gång.

Med sin forskning ser Anna Hansson nya möjligheter att utforma affärsmodeller som inte bara gynnar lantbruksföretagen ekonomiskt, utan även genererar betydande samhällsnytta. En nyckelaspekt är att dagens ersättningssystem oftast kompenserar jordbruket ekonomiskt för att implementera hållbara åtgärder för vattenhantering, men det saknas en systematisk uppföljning av den faktiska miljönyttan för sådana åtgärder. Anna Hansson föreslår en förändring i hur ersättningen fördelas.

– Vi skulle kunna ha ett system där samhället i stället ersätter lantbruksföretagen för den kvantifierade miljönyttan som deras åtgärder faktiskt producerar. Detta skulle innebära att varje enhet av miljönytta får en specifik ersättning, vilket skulle tilltala det produktionsinriktade jordbruket. Genom detta system skulle lantbruksföretagarna få incitament att optimera sina miljöåtgärder för att maximera produktionen av miljönytta, säger Anna Hansson och fortsätter:

– På så sätt skulle jordbruket inte bara vara en producent av livsmedel och energigrödor utan också en aktiv leverantör av miljö- och hållbarhetsnyttor, vilket gynnar både företagen och samhället i stort.

Fortsätter hållbarhetsarbetet i nya konstellationer

Anna Hansson disputerade i mitten av januari och är redan i gång med nya projekt och utmaningar.

– Nu väntar ett nytt projekt där min forskargrupp via Energimyndighetens satsning”MESAM – Människa, Energisystem och Samhälle” ska forska på främjande av cirkulära flöden i industriella symbioser. Fokus är biogasens framställning, användning och restflöden. Även här kommer lantbrukarna in i forskningen då de kan producera biogas, tillhandahålla substrat till biogasframställningen och använda resterna som gödsel på sina åkrar, säger Anna Hansson.

Forskargruppen ska undersöka lantbruksföretagens deltagande tillsammans med andra industrier och företag. Anna Hansson ser det som en möjlighet att fördjupa sina kunskaper från sin tidigare forskning om hur man kan underlätta och främja hållbarhetsomställning och affärsmodellsutveckling.

Text: ANNA-FRIDA AGARDSON

Toppbild: iSTOCK

Porträttbild: MAGNUS KARLSSON