Tjänstedesign och arkitektur skapar framtidens smarta städer

Arkitekter har arbetat med det fysiska rummet under årtusenden och utvecklat en stor kunskapsbas och metodbank. Men nu, när det digitala och fysiska smälter samman alltmer, blir det spännande att se hur digitala tjänstedesignmetoder kan bidra till utformningen av fysiska miljöer. Jag tror att ett tvärvetenskapligt samarbete är nyckeln till framtidens smarta städer och samhällen.

– Pontus Wärnestål

För ett år sedan inleddes projektet Participatory Urban Design. Det är ett så kallat aktionsforskningsprojekt där Pontus Wärnestål, docent vid Högskolan i Halmstad och expert på tjänstedesign, aktivt deltagit i arkitektbyrån Krook & Tjäders arbete. Rent konkret handlar projektet om utformningen av ett nytt villaområde i Laholm.

– Jag har varit en del av arkitektbyråns team under det senaste året. Tillsammans har vi använt metoder som är vanliga vid digital tjänstedesign och applicerat dem på arkitekternas uppdrag att skapa det nya villaområdet Östra Nyby i Laholm, säger Pontus Wärnestål.

Nya sätt att fastställa behov

En av metoderna är en så kallad effektkartläggning, vilket är en slags analys av beteendemönster och behov hos målgruppen. Kartläggningen baseras på djupintervjuer med möjliga användare, i detta fallet 10 personer som funderar på att flytta till en mindre stad. Frågorna har till exempel handlat om vad de uppskattar i livet, hur deras drömmar ser ut och vilka faktorer som är avgörande för en flytt. Frågorna fokuserade i hög grad på hälsa. Svaren på frågorna varierar, men vissa likheter kan urskiljas:

– Närheten till naturen och möjligheten att odla själv är återkommande svar i våra intervjuer. Personerna vill även kunna samla större grupper av vänner och familj i hyrda festlokaler, säger Pontus Wärnestål.

Arkitekter brukar inte göra djupintervjuer i sina uppdrag. De förlitar sig vanligtvis på kvantitativa och demografiska analyser, något som kanske inte alltid speglar användarens livsstil och önskemål.

– Demografiska och kvantitativa analyser fångar vad, medan våra metoder fokuserar på varför. De traditionella analyserna pekar på en viss livsstil men förklarar inte varför användaren har den livsstilen, vilket våra metoder kan hjälpa till med, säger Pontus Wärnestål och fortsätter:

– Effektkartläggningen kan till exempel visa att en invånare i en ny stadsdel vill lösa sin familjs transportbehov på ett flexibelt sätt. Detta kan innebära att vi designar möjligheten att låna en elcykel som komplement till bilen – oavsett om personen är pensionär, student eller småbarnsförälder. På så sätt kompletteras det traditionella demografiska underlaget med nya sätt att kartlägga användarnas behov, innan själva stadsdelen är byggd.

Olika tidsperspektiv

En utmaning inom stadsbyggnad är att de inblandade aktörerna ofta har olika tidsperspektiv. Staden eller kommunen planerar ofta mycket långsiktigt, flera decennier framåt. Byggbolagen vill av ekonomiska skäl slutföra sina uppdrag så snabbt som möjligt. Arkitekterna ligger någonstans mitt emellan – de vill rita hållbara och samtidigt attraktiva lösningar som passar både på kort och lång sikt. I de nya tjänstedesignmetoderna hittade arkitektgruppen bra underlag för diskussion med de andra inblandade aktörerna.

– Effektkartan, med dess tydliga definition av målgrupper och deras behov och beteenden, gav oss möjlighet att understödja våra förslag för det nya villaomådet. Vi kunde med en större klarhet än vanligt visa varför olika lösningar är att föredra. På så sätt kunde vi närma oss varandra i diskussioner om tid, hållbarhet och kostnader, säger Lina Lindegren på arkitektbyrån Krook & Tjäder i Halmstad, som ska sammanställa resultaten av samarbetet med Högskolan i en metodbok för att kunna fortsätta jobba på detta sätt även i framtiden.

Utvecklar även forskningsfältet tjänstedesign

Pontus Wärnestål tror och hoppas att de två disciplinerna, tjänstedesign och arkitektur, kommer att samarbeta allt mer framöver:

– Arkitekter har arbetat med det fysiska rummet under årtusenden och utvecklat en stor kunskapsbas och metodbank. Men nu, när det digitala och fysiska smälter samman alltmer, blir det spännande att se hur digitala tjänstedesignmetoder kan bidra till utformningen av fysiska miljöer. Jag tror att ett tvärvetenskapligt samarbete är nyckeln till framtidens smarta städer och samhällen.

Forskningsprojektet har hittills även varit till god nytta för själva disciplinen tjänstedesign. Forskarna vid Högskolan har kunnat testa sina metoder på ett skarpt arkitektprojekt och verifierat att det fungerar att använda effektkartläggning när det gäller design av fysiska miljöer.

– Vi har fått viktiga insikter i stadsplanering och utformning av framtidens boenden. Digitaliseringen genomsyrar det mesta omkring oss, så även fysiska miljöer. Vi tjänstedesigners måste lära oss hur bostäder och offentliga plaster skapas för att på bästa sätt kunna integrera digitala lösningar, säger Pontus Wärnestål.

Forskningsprojektet går nu in i nästa fas, vilket innebär ett större fokus på gränslandet mellan artificiell intelligens (AI), hälsa och fysiska miljöer. Pontus Wärnestål berättar mer:

­– Vi ska titta på hur AI-stödda, digitala tjänsteplattformar påverkar hur fysiska miljöer byggs. Ett exempel är tjänster som underlättar transport av både människor, varor och livsmedel. Det ligger helt i linje med Laholms kommuns långsiktiga hållbarhetsmål och vad som kommit fram i analysen av intervjuerna.

Text: LOUISE WANDEL

Toppbild: KROOK & TJÄDER