Urban design för alla – forskare och arkitekter tar armkrok i nytt projekt

I höst drar projektet PUD, Participatory Urban Design, i gång på allvar. Forskningsmetoder utvecklade vid Högskolan ska användas för att medborgarna ska bli mer delaktiga i arkitekters och stadsplanerares arbetsprocess. Kunskap inom digital design versus arkitektur och stadsplanering ska förenas.

– För oss är det en möjlighet till metodutbyte. Vi får ny kunskap om framtidens städer och stadsplanering, och kan studera och göra prototyper av praktiska exempel i Halmstad. Samarbetet passar också väl in i lärosätets profiler hälsoinnovation och smarta städer, säger Pontus Wärnestål, universitetslektor och interaktionsdesigner vid Högskolan.

Pontus Wärnestål jobbar i PUD tillsammans med Jens Nygren, docent i medicinsk vetenskap, och Petra Svedberg, professor i omvårdnad, båda verksamma vid Högskolan i Halmstad.

Lära känna varandra

För arkitektbyrån Krook & Tjäder i Halmstad är exempel på fördelar med PUD att få med medborgarnas behov till ritbordet, bättre medborgardialog och att användarna involveras på ett bättre sätt i planeringsprocessen.

PUD ska pågå i tre år, och det första steget är att akademi och företag lär känna varandras fält. Forskarna lär av arkitekterna och stadsplanerarna om hur de jobbar med medborgardialog och delaktighet. Omvänt kan forskarna sätta in arkitekterna i sin metod.

Projektet tar avstamp i kunskapen från Högskolans tidigare forskningsprojekt CHIPS (Children, Health, Interaction, Participation, and Service innovation). Det handlade om att barn som har överlevt cancer – och därmed bär med sig många erfarenheter – kan ge varandra kamratstöd på en virtuell skolgård. I förstudierna för att få skolgården att fungera användes personas, det vill säga arketypiska figurer att skapa berättelser och scenarios kring. På så vis involverades barn i hela designprocessen och var medskapare av skolgården.

– Personas i sig är inget nytt, men i CHIPS användes de på ett speciellt sätt, dels för att fokus låg på hälsofrämjande, dels för att det rörde sig om medskapande design med barn i en känslig situation, säger Pontus Wärnestål.

Alla involveras i stadsplaneringen

Eftersom hälsofrämjande och delaktighet är avgörande även i PUD, passar metoden väl också för stadsplanering. Alla berörda grupper ska involveras i planeringen. Då räcker det inte att dela ut enkäter som till stor del besvaras av redan insatta, med tid och kraft och bra förmåga att uttrycka sig skriftligt. Exempelvis är nya svenskars engagemang väsentligt.

– Viktigt är att vi har en metod, ett angreppssätt och inte minst ett språkbruk som passar olika grupper. Vi kunde inte prata om kravspecifikationer och system med barnen inom CHIPS på samma sätt som vi gör med en ingenjör eller arkitekt. Då hade det inte blivit medskapande och delaktighet på riktigt, utan en form av maktutövning eller spel för gallerierna, säger Pontus Wärnestål.

Metoden med personas bygger på att skapa ett gemensamt språk och arbete. Alla kan ryckas med och engagera sig i bra historier och scenarier. Och allas kunskap behövs:

– Vi forskare är vuxna och har mer kunskap och erfarenhet av att bygga system – men vi hade mindre kunskap om vad barn som har behandlats för cancer behöver för att må bra. På liknande sätt som med de sjuka barnen kan man i stadsplanering använda berättelser om personer som representerar större grupper, i detta fall medborgare, säger Pontus Wärnestål.

Digitaliseringen påverkar

Ytterligare en infallsvinkel i samarbetet mellan Högskolan och Krook & Tjäder är att se hur stadsplanering påverkas av att samhället är så genomsyrat av digitalisering. Både på politisk nivå, och på individnivå där det digitala syns i så många aspekter av våra liv. Hur vi jobbar, pendlar, handlar, kommunicerar och övervakas påverkas av det digitala, vilket i sin tur påverkar stadsplaneringen. Mindre privata boendeytor och fler gemensamma ytor är en trend som redan syns i stadsplaneringen.

– Man kan exempelvis tänka sig att om några år är fler personer med i en bilpool via en app, då är det färre hushåll som äger en bil och det behövs färre garage. Samtidigt kanske fler beställer mat som levereras hem i stället för att åka till stormarknaden, det berör vägnät och trafikflöden, säger Pontus Wärnestål.

– Det kanske ska finnas en digital designer i alla stadsplaneringsprojekt framöver? säger Pontus Wärnestål.

Text: KRISTINA RÖRSTRÖM
Bild: ISRENN ARKITEKTER, JOACHIM BRINK