Utbildning, forskning, samverkan och design ”in the wild”
Detta är en personligt skriven text. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Artificiell intelligens (AI) och data-drivna digitala tjänster blir allt vanligare och påverkar vår vardag. De används redan i dag för brottsbekämpning, försäkrings- och bankärenden och hälso- och sjukvård. Men hur påverkar designen av sådana tjänster eller produkter oss? Pontus Wärnestål, docent i informatik vid Högskolan i Halmstad, deltog nyligen i en internationell designkonferens och reflekterar i krönikan nedan över design av AI-tjänster.
När vi som arbetar med interaktionsdesign och tjänstedesign använder begreppet “design” menar vi inte bara hur något ser ut, utan framför allt hur en tjänst eller produkt fungerar och används, och hur designen påverkar individ, organisation och samhälle ur flera olika perspektiv. Det har nog inte undgått någon att artificiell intelligens (AI) och data-drivna digitala tjänster har fått ett enormt uppsving de senaste åren och kommer att ha stor påverkan på de flesta människors vardag framöver. Anledningarna till detta är flera, och det sätter fingret på en viktigt sak: att de teknologier som tidigare i första hand har varit begränsade till forskningslabb och science fiction-filmer numera påverkar oss alla i vardagen – oavsett om vi vet om det eller inte. I många länder används AI redan i dag för så viktiga frågor som brottsbekämpning, försäkrings- och bankärenden och hälso- och sjukvård. Designen av sådana tjänster och dess effekter blir alltså en enormt viktig fråga. Och designens effekter måste studeras på plats där det händer – ute på fältet. Just detta var också temat på en av de största designkonferenserna, Interaction19, som gick av stapeln i Seattle i början av februari och hade undertiteln: ”Design in the Wild”. Interaction19 bestod av flera delar och jag hade förmånen att få dels delta i Education Summit-delen som hålls under två dagar innan huvudkonferensen, dels vara en av talarna på huvudkonferensen. Education Summit hölls på University of Washingtons stora campus och samlade designlärare på från hela världen, där framtidens utmaningar för designutbildningar diskuterades flitigt. Huvudkonferensen hölls sedan på Amazon Center i centrala Seattle, där över 1 500 designers från både akademi och näringsliv samlades för att lyssna till, och diskutera, de stora utmaningar och trender som finns inom vårt fält just nu.
"Get Your Gear in Order – Service Design Tools for AI Platforms", Pontus Wärnestål på Interaction19.
Under Education Summit slogs jag av två saker. För det första efterfrågades generellt en starkare teoretisk koppling och kritiskt förhållningssätt vad gäller etik, hållbarhet och tillgänglighet när det gäller design av digitala tjänster. Efter att ha lyssnat på många intressanta presentationer blev det tydligt att svenska lärosäten verkar ligga jämförelsevis bra till i dessa avseenden. Det ökande trycket från näringsliv att ”producera” skickliga yrkesmän och -kvinnor inom design riskerar att tona ned de stora, kritiska och långsiktiga frågorna. Detta är något som vi har tagit på stort allvar i våra egna utbildningsinitiativ. Inom kandidatprogrammet Digital design och innovation och masterprogrammet Digital Service Innovation arbetar vi systematiskt med kritisk design, etik, hållbarhet och programmen genomsyras av ett bildningsideal, som inte tycks vara lika starkt i många av de framför allt amerikanska designutbildningar som vi fick inblick i.
Det andra som blev tydligt var den påtagligt ökande trenden vad gäller kontinuerlig fortbildning för redan yrkesverksamma designer. En accelererande samhällelig digitalisering och nya teknologiskiften innebär att designer behöver fortbilda sig kontinuerligt under hela sin karriär. Att på 20-talet designa adaptiva tjänster som är baserade på maskinlärande och andra AI-tekniker där interaktion sker med till exempel tal är inte samma sak som att designa 00-talets skärmbaserade appar, webbplatser och intranät exempelvis. Högskolan i Halmstads olika satsningar på flexibel fortbildning för redan yrkesverksamma går alltså helt i linje med denna trend.
Detta leder in till huvudkonferensen och temat ”Design in the Wild”. Många talare betonade vikten av att ha ett inkluderande och deltagande förhållningssätt i designprocessen. Särskilt viktigt blir detta när digitala tjänster i ökande utsträckning är en del av den offentliga sektorns infrastruktur där alla i samhället ska få rättvisa, jämlika och jämställda förutsättningar. Att designa ”in the wild” betyder också att flytta ut designarbetet på fältet, ut från studio och labb och i stället samverka tätare med flera aktörer och att inkludera fler i konversationen kring designlösningar och nya arenor för digital design. I mitt eget föredrag berättade jag om hur vi vid Högskolan i Halmstad arbetar strategiskt med att kombinera forskning inom tjänstedesign och AI med kompetenshöjande insatser för företag och organisationer i vår närhet. Inom ramen för vårt samarbetsprojekt AI.m, har vi utvecklat en modell där företag coachas för att ta sig an AI och människocentrerad tjänstedesign för att bygga värdeskapande tjänster med positiv effekt på både individ, organisation och samhälle. Med hjälp av affärsutvecklare, designbyråer och forskare inom AI och tjänsteinnovation, hjälper AI.m-programmet projektdeltagarna att komma vidare både praktiskt och kunskapsmässigt. En konkret utkomst av detta arbete är nya designverktyg som vi nu använder på en av våra masterkurser där yrkesverksamma fortbildar sig inom tjänstedesign, Data Analytics och maskininlärning. Ett annat exempel på flexibla utbildningsinsatser är Vinnova-projektet Digital design and Artificial intelligence Podcasting (DAP) som pågår just nu. Där undersöker vi ett självtaktat och flexibelt kursformat baserat på poddradio – också detta i skärningen mellan AI och digital tjänsteinnovation och design.
Design handlar om skapandet av möjliga framtider. I det avseendet är vår disciplin besläktad med det som science fiction-författare ägnar sig åt, nämligen att försöka svara på frågan ”vad händer med människa och samhälle då vi väver in ny teknologi och digitala tjänster?”. Vi använder oss faktiskt av science fiction ganska flitigt inom design. Dels blir framtidsscenarion ett sätt att kontextualisera nya designlösningar och ett sätt att försöka förstå hur människan och samhället kommer att påverkas, dels använder vi ofta science fiction som inspiration för nya designlösningar.
Bara några veckor efter Interaction19 i Seattle hade jag förmånen att delta i en av Vetenskapsfestivalens paneldebatter om just detta: hur använder vi science fiction i forskning och utbildning? Vad vi kom fram till i det samtalet får bli stoff för en annan krönika, men för min del har första halvan av 2019 tydligt visat att konferenser, diskussioner, paneldebatter och evenemang som Vetenskapsfestivalen är både nödvändiga och givande när det gäller att sätta fokus på vår tids viktigaste fråga: hur påverkar design och teknologi individer, organisationer och samhällen ”in the wild”?
Text: PONTUS WÄRNESTÅL
Bild: JOACHIM BRINK
Toppbilden visar Hemisfèric i Valencia, Spanien. Foto: TIM DE GROOT, UNSPLASH