header-pattern-bg

Professorsporträtt: Marie Mattsson vill skapa en hållbar framtid

Del av profilområde Smarta städer och samhällen

Miljö- och klimatfrågor har länge engagerat Marie Mattsson. Intresset mynnade tidigare i år ut i en professorsutnämning i miljövetenskap vid Högskolan.

Min forskning handlar om klimat, miljö och viktiga samhällsutmaningar och hur vi kan lära oss mer om dem och förstå dem och kanske göra något åt dem.

 

Marie Mattsson

Marie Mattsson startade sin akademiska karriär inom biologi. Hon doktorerade inom växtförädling med särskilt fokus på kväve och hur det kan användas som näringsämne. Det tog henne vidare till Lantbruksuniversitetet i Danmark där hon som postdoktor fortsatte att ägna sig åt miljö- och växtnäringsfrågor. Marie Mattsson beskriver att hennes forskning i dag skiljer sig åt från den som hon startade sin karriär med, genom att hon nu rör sig mer inom miljövetenskap. Hon uttrycker stor entusiasm och lägger vikt vid att jobba tvärvetenskapligt och att samverka med många olika aktörer och discipliner.

– Min forskning handlar om klimat, miljö och viktiga samhällsutmaningar och hur vi kan lära oss mer om dem och förstå dem och kanske göra något åt dem, säger Marie Mattsson.

Traktor kör över sädesfält.

Lösningar inom lantbruket

Marie Mattsson har varit aktiv i många forskningsprojekt kopplade till lantbruket och övergödningsproblematik. Hon menar att lantbruket är viktigt men också problematiskt.

– Vi behöver ju mat, som lantbruket producerar, men lantbruket är också en miljöbov på vissa områden. Där behöver vi hitta lösningar, säger Marie Mattsson.

I LEVA-projektet, som Marie Mattsson var inblandad i, låg fokus på att hitta åtgärder för att minska övergödning i sjöar, hav och vattendrag. En fortsättning på det projektet är det nyligen startade LOVA-projektet. Här studeras markägarnas roll i att genomföra vattenvårdsåtgärder som också kan bidra till hållbara affärsmodeller.

I en nyligen publicerad artikel har torvmarker studerats.

– Torvmarker har visat sig vara en väldigt stor utsläppare av växthusgaser. Kan vi återväta de här torvmarkerna så att de blir våtmarker igen och sedan skörda det material som växer upp, exempelvis vass, och använda det till biogas får vi dubbel klimatnytta, berättar Marie Mattsson.

Om Marie Mattsson

Marie Mattsson föddes 1960 i Båstad. Hon läste en fil. kand i biologi vid både Linköpings universitet och Lunds universitet och tog sin examen 1985. Därefter började hon arbeta på Sveriges lantbruksuniversitet där hon disputerade 1992. Avhandlingen heter ”Nitrate assimilation in barley: effects of nitrogen limitation, ontogeny and genotype” och handlar i korthet om kornets kväveutnyttjande och skillnader mellan olika kornsorter som skulle kunna utnyttjas i växtförädlingen. 1993 fick hon en postdok-anställning vid Konglige Veterinær- og Landbohøjskolen i Danmark, som är den danska motsvarigheten till Sveriges lantbruksuniversitet. Där jobbade hon under en tioårsperiod med miljö- och växtnäringsfrågor. År 2003 kom Marie Mattsson till Högskolan i Halmstad och blev docent 2006. I februari 2021 blev hon professor i miljövetenskap vid Högskolan i Halmstad.

Klimatsmart med biogas

I ett nu avslutat VINNOVA-projekt ingick Marie Mattsson tillsammans med andra forskare, doktorander, lantbrukare i Vessigebro och Falkenbergs kommun i en forskningsgrupp som undersökte hur utveckling av biogasproduktion inom lantbruket kan främjas. Det är ett sätt för lantbrukare att utvidga sin verksamhet samtidigt som avfall kan tas tillvara och skapa klimatsmarta alternativ. Hon berättar att biogasen i flytande form kan vara ett sätt att göra gasen användbar även i den tunga trafiken, exempelvis som drivmedel i lastbilar.

Göra skillnad på många sätt

Marie Mattsson vill skapa en hållbar framtid och hoppas på att forskningen som hon ägnar sig åt kan skapa nytta både lokalt och globalt. Hon brinner även för att undervisa.

– Jag tycker att det är väldigt viktigt att undervisa och göra studenterna medvetna och öka deras kunskap i de här ämnena, så att de kan få ledande positioner i samhället där de verkligen kan göra skillnad.

Text och film: ANNA-FRIDA AGARDSON
Toppbild: ANNA-FRIDA AGARDSON
Bild: PEXELS.COM