header-pattern-bg

Professorsporträttet: ”Digitaliseringen är ingen okontrollerbar naturkraft, den är skapad av människan”

Digital tjänsteinnovation handlar om hur digitala tjänster tas emot och skapar värde för användare, organisationer och samhälle. Maria Åkesson, professor i informatik, vill med sin forskning förstå hur digitaliseringen kan bidra till just tjänsteinnovation och nya affärsmöjligheter och samtidigt hur den kan utmana affärslogiken i olika branscher.

Det finns en tendens att underskatta komplexiteten i digitaliseringsprocesser. Digitalisering går både fortare och långsammare än förväntat, och åstadkommer både mer och mindre än förväntat.


Maria Åkesson, professor i informatik vid Högskolan i Halmstad

Maria Åkesson är professor i informatik vid Högskolan i Halmstad och fokuserar i sin forskning på digital tjänsteinnovation, digitalisering och digital transformation. Främst har hon studerat värdeskapande inom tidningsindustrin, fordonsindustrin och i offentlig sektor.

– Det är viktigt att förstå digitalisering som ett ekosystem och utifrån ett tjänsteinnovationsperspektiv. Det innebär att sätta människan i centrum, att samskapa värde genom interaktiva processer och att kritiskt värdera digitalisering ur olika intressenters perspektiv, säger Maria Åkesson.

Från produkt till digital tjänst

Maria Åkessons akademiska bana började inom företagsekonomi där målet var att jobba inom hotell- och restaurangbranschen. Under utbildningens gång började hon intressera sig för administrativ databehandling (ADB), vilket senare kom att benämnas informatik.

– Särskilt intresserad blev jag av systemutveckling och deltagande design, så det slutade med att jag även tog en kandidatexamen i informatik, säger Maria Åkesson.

En kvinna ler  och står framför affischer som hänger i taket.

Maria Åkesson är professor i informatik.

Digitaliseringen inom tidningsbranschen var ett av Maria Åkessons första fokus inom informatik och digital tjänsteinnovation.

– Att jag hade studerat företagsekonomi, tjänstemarknadsföring och teorier om produkt- och tjänstelogik hjälpte mig att förstå att digitaliseringen av tidningsbranschen innebar en perspektivförskjutning – från IT som produkt till digital tjänst, säger Maria Åkesson och fortsätter:

– Tillsammans med en kollega samverkade jag i många år med tidningsföretag i bland annat Japan, Europa och USA. Till en början jobbade vi mycket med att utforma elektroniska tidningar och hade under den tiden stora förhoppningar om att det skulle kunna ersätta papperstidningar. Men just då var tekniken inte tillräckligt mogen. Då fokuserade vi i stället på hur man kunde jobba med flera olika kommunikationskanaler och hur journalistik kunde upprätthållas i den digitala världen i och med den innehållskonkurrens som fanns i den digitala miljön.
Arbetet ledde fram till olika typer av tjänster inom tidningsindustrin och genererade även nya affärsmodeller och strategier för digital publicering.

Maria Åkesson har jobbat med digitalisering inom tidningsbranschen.

Förutse trafikproblem genom digitala lösningar

Efter att Maria Åkesson hade disputerat 2009 fortsatte hon att studera digitalisering och digital tjänsteinnovation, men då inom fordonsindustrin. Det är även den delen av hennes forskning som har lagt grunden för den forskningsprofil som i dag finns inom informatik och digital tjänsteinnovation på Högskolan i Halmstad. Maria Åkesson menar att digitalisering kan innebära nya affärsmöjligheter men att den också kan utmana rådande sätt att arbeta på:

– Till exempel har digital tjänsteinnovation inom fordonsindustrin skapat nya möjligheter att erbjuda kunder digitala tjänster kopplade till fordon, genom bland annat fjärrdiagnostik eller så kallat remote diagnostics.

I ett forskningsprojekt tillsammans med Volvo användes fjärrdiagnostik för att kunna förebygga olyckor och stopp i lokaltrafiken som har orsakats av bussar.

– Vårt arbete gick ut på att undersöka vilka problem som bussoperatörer upplever, som skulle kunna lösas med fjärrdiagnostik. Då tittade vi på hur digitala tjänster baserade på fjärrdiagnostik skulle kunna designas för att laga bussen innan ett problem inträffar – eller kanske till och med förhindra att det händer genom den tekniska information som man får genom bussens sensorer, säger Maria Åkesson.

Digitalisering utmanar och utvecklar branscher

Maria Åkesson har sett hur olika affärslogiker har utmanats, inte minst inom tidningsindustrin. Hon beskriver en digitaliseringsresa som har pågått i mer än 20 år och att den har förändrat branschers ekosystem i grunden.

Förutom att ha studerat tidnings- och fordonsbranschen forskar Maria Åkesson även på hur digitaliseringen, framför allt automatisering av administrativt arbete, påverkar anställdas arbetsmiljö, samt det byråkratiska tjänsteutövandet i offentlig sektor. Målet är att kunna designa digitala lösningar, specifikt digital automation, som kan bidra till god arbetsmiljö för de anställda, fungerande byråkrati och i förlängningen samhällets bästa.

– Vi vill bidra med ett samlärande i de här projekten genom att vi problematiserar och diskuterar tillsammans med dem som arbetar i kommunerna, säger Maria Åkesson.

Hantera digitaliseringens paradoxer

Digitaliseringen rymmer många paradoxer. Maria Åkesson menar att vi gärna sätter upp ambitiösa agendor för digitaliseringsprocesser och visionära mål om det digitala samhället – men att det ofta inte går som planerat.

– Det finns en tendens att underskatta komplexiteten i digitaliseringsprocesser. Digitalisering går både fortare och långsammare än förväntat, och åstadkommer både mer och mindre än förväntat. Att digitalisering kan få positiva konsekvenser eller icke förväntade positiva konsekvenser är väl känt. Lika känt är emellertid att digitalisering också kan få oförutsedda och oönskade konsekvenser. Dessa paradoxer har observerats av informatikforskare sedan 1960-talet och det tycks vara ett ständigt aktuellt problemområde, säger Maria Åkesson.

Ett sätt att hantera dessa paradoxer, menar Maria Åkesson, är att förstå och vidkänna att det är vi själva som designar digitalisering och digital transformation:

– Digitaliseringen är ingen okontrollerbar naturkraft, den är skapad av människan.

Bekräftelse för sin forskargärning

Sedan 1993 har Maria Åkesson engagerat sig i uppbyggnaden och utvecklingen av såväl utbildning som forskning inom informatikämnet vid Högskolan i Halmstad. Hon hoppas på att resultaten av forskningen som hon bedriver med sina kollegor, ska komma till nytta genom bland annat samverkan i forskningsprojekt och för studenterna. Utöver forskningen är hon programansvarig och undervisar på masterprogrammet i digital tjänsteinnovation på Högskolan samt handleder doktorander.

– Studenterna är en viktig del av vår framtid, säger Maria Åkesson.

I mars 2022 utsågs Maria Åkesson till professor i informatik vid Högskolan i Halmstad:

– Att befordras till professor ser jag som en fin bekräftelse av min forskargärning, min kompetens och den forskningen vi bedriver inom informatik vid Högskolan i Halmstad.

Framöver hoppas Maria Åkesson på nya mångvetenskapliga samarbeten, som bland annat Högskolans nya satsningar på forskningsprogram öppnar för. Hon är en av forskarna i forskningsprogrammet LeaDs (lärande i ett digitalt samhälle) som fokuserar på digitalisering i olika lärmiljöer.

Om Maria Åkesson, professor i informatik. Utnämnd 2022

Vad har du för utbildning?

– Jag har en kandidatexamen i företagsekonomi samt en kandidatexamen i informatik, båda från Högskolan i Halmstad. Min magisterexamen i informatik samt min doktorsexamen tog jag vid Göteborgs universitet.

När började du jobba på Högskolan i Halmstad?

– Jag har arbetat vid Högskolan sedan 1993. Då var jag timanställd för att undervisa.

När och var disputerade du?

– Jag disputerade 2009 vid Göteborgs universitet på avhandlingen ”Digital Innovation in the Value Networks of Newspapers”.

Vad gjorde du efter det?

– Jag blev utnämnd till excellent lärare år 2019. Jag har varit studierektor för informatik, avdelningschef för MI-lab samt ledamot i akademirådet och forsknings- och utbildningsnämnden. För närvarande är jag programansvarig för Masterprogram i digital tjänsteinnovation, ledamot i högskolestyrelsen och i ledningsgruppen för forskarutbildning vid Akademin för informationsteknologi.

Vilka har du samarbetat med i din forskning?

– På Högskolan i Halmstad har jag samarbetat med andra forskare inom informatik. Jag har också bedrivit flervetenskapliga samarbeten med forskare inom exempelvis statsvetenskap, arbetsvetenskap och datavetenskap. Utanför Högskolan har jag samarbetat med forskare från bland annat Göteborgs universitet, Linköpings universitet, KTH, London School of Economics och Ryerson University i Kanada.

– Inom tidningsindustrin har jag samverkat med ett stort antal medieföretag och tidningar, både i Sverige och internationellt, exempelvis Tidningsutgivarna, Stampen, Bonniers, Mittmedia, Schibsted, Concentra Media, Göteborgsposten, Sydsvenskan, Dagens Nyheter, Aftonbladet, Expressen, Boston Globe, New York Times och Yomiuri Shimbun. Jag har också varit handledare till två doktorander som genomförde sina avhandlingsarbeten i samverkan med Volvokoncernen. På senare år har jag och mina kollegor samverkat med Halmstads kommun och Kungsbacka kommun. Forskningen har finansierats av bland annat KK-stiftelsen, Vinnova och Afa Försäkring.

Text: ANNA-FRIDA AGARDSON
Toppbild: UNSPLASH
Porträttbild: DAN BERGMARK
Bild: PIXABAY