header-pattern-bg

Ökade möjligheter inom 3D-teknik genom ytanalys

Hallå där, Amogh Vedantha Krishna, nybliven doktor i tillverkningsteknik. Kan du berätta lite om din forskning?

– I korthet handlar min forskning om additiv tillverkning (AM), alltså tekniken att skriva ut i 3D. Tekniken har utvecklats mycket de senaste åren och används i dag fören rad olika produkter som ett alternativ till traditionella tillverkningsmetoder av plast- och metalldelar. För att 3D-utskrivning ska kunna ersätta konventionella tillverkningsmetoder krävs att kvaliteten på ytorna som 3D-skrivare producerar förbättras. I min avhandling presenterar jag nya forskningsresultat som handlar om förbättring av ytornas kvalitet i additiv tillverkning. Resultaten kan användas som riktlinjer för AM-användare som vill optimera processen genom ytanalys.

Man med mörkt hår, skägg och brun t-shirt som tittar in i kameran och ler. Foto.

Amogh Vedantha Krishna är nybliven doktor i tillverkningsteknik och forskar om additiv tillverkning – tekniken att skriva ut i 3D. Foto: Ida Fridvall

Hur kan samhället dra nytta av din forskning?

– Additiv tillverkning har flera fördelar när det gäller hållbarhet och klimatavtryck. Exempelvis möjlighet till kundanpassad produktion, minskad energiförbrukning, mindre materialspill, digital lagerhållning och minskade koldioxidutsläpp. Det är också en snabbare process att implementera produkter på marknaden. Tekniken kan också användas inom hälso- och tandvård och för produkter till slutkonsument, vilket gör den mycket fördelaktig – inte bara för samhället, utan även för miljön.

Du var inskriven på forskarutbildning vid Chalmers tekniska högskola och har bedrivit dina forskarstudier vid Högskolan i Halmstad. Vill du förklara upplägget?

– Jag började på magisterprogrammet i maskinteknik vid Högskolan i Halmstad, ett program som kändes passande utifrån min erfarenhet från industrin och studier inom maskinteknik. Mitt examensarbete ledde till att jag blev erbjuden ett jobb som forskningsassistent vid Högskolan. Jag arbetade med olika projekt i två års tid innan jag fick en doktorandtjänst vid Chalmers tekniska högskola. Jag var inskriven som doktorand vid Chalmers men gjorde större delen av mitt arbete vid Högskolan Halmstad, professor Bengt-Göran Rosén som handledare.

Vad har du för planer efter disputationen?

– Jag älskar både tekniken bakom additiv tillverkning och materialvetenskap, så nu letar jag efter möjligheter att arbeta inom detta område. Inte bara för att öka mitt eget kunnande, utan också för att bidra till samhället genom fler forskningspublikationer, sprida kunskap, förbättra tekniken och hjälpa industrier att använda AM i sin produktion.

Om disputationen

Disputationen skedde den 15 december 2022 vid Chalmers tekniska högskola.

Avhandlingens titel: ”On Characterization and Optimization of Surface Topography in Additive Manufacturing Processes”

  • Opponent: Mohamed El Mansori, professor vid Ecole Nationale Supérieure d’Arts et Métiers (ENSAM) ParisTech, Frankrike.

  • Handledare: Bengt-Göran Rosén, professor vid Högskolan i Halmstad. Forskningen har bedrivits inom projektet ”Predictive Intelligent Maintenance Enabler” (PRIME), som har som mål att förutse fel inom steriliseringsutrustning på sjukhus runt hela världen.

Text: IDA HAMMAR
Bild: IDA FRIDVALL
Toppbild: CHRISTA AMNELL