header-pattern-bg

Akademin för informationsteknologi: med fokus på framtidsutmaningar

Detta är en personligt skriven text. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Akademin för informationsteknologi, som vi internt kallar ITE, är en av fyra akademier på Högskolan i Halmstad, som tillsammans bidrar till att forma en stark utbildnings- och forskningsmiljö. ITE är speciellt fokuserad på problemlösning för framtidens utmaningar inom informatik och elektro- och datateknik.

I år fyller Högskolan i Halmstad 40 år! I en serie krönikor får du följa med på Högskolan i Halmstads 40-åriga forskningsresa, från ingen forskning till forskning för innovation. I denna krönika berättar Cristofer Englund, professor och akademichef för Akademin för informationsteknologi, om informationsteknologins roll i utbildning, forskning och samhälle.
Foto av

För 25 år sedan började jag Elektroingenjörsprogrammet på Högskolan i Halmstad. Vi var 100 studenter som kastades in i studentlivet, några direkt från gymnasiet, några hade gjort lumpen och några hade jobbat ett par år och alla hade den gemensamma målbilden: att bli elektroingenjör. Jag hade läst både elektronik och HTML på mitt individuella val under gymnasiet och hade en romantisk bild av den magi som elektronik skapar.

Att fascineras av elektronik, mikrodatorer, el och ström i allmänhet var inte svårt i slutet av 1990-talet. Datorer utvecklades stadigt enligt Moores lag, det vill säga antalet transistorer per ytenhet fördubblades var 18:e månad, och där och då, innebar det en ständigt förbättrad användarupplevelse. Jag växte upp med Commodore 64 och Amiga 500 och var van vid att mjukvara var sparad på kassettband eller 1.44 MB-disketter. Ibland behövde man läsa in 5–10 disketter och att det var en väntetid på tio minuter innan man kunde starta ett program eller spel var inte ovanligt. Att stiga in i elektronikvärlden som student och att förberedas för att börja utveckla processorer, att programmera dem och att skapa kretskort, var nästan science fiction.

En man i kavaj och glasögon ser in i kameran. Foto.

Cristofer Englund är professor i informationsteknologi och akademichef vid Akademin för informationsteknologi. Bild: DAN BERGMARK

Utbildningen vid millennieskiftet pågick parallellt med IT-boomen. Internet och mobiltelefoni utvecklades alltså i rasande takt, behovet av arbetskraft var enormt och många studenter på ingenjörsprogrammen fick jobb långt innan de hade blivit klara med sin utbildning. Det fanns en bred tilltro till tekniken och när jag tittar tillbaka kan jag konstatera att det har varit en vild resa från mobiltelefoner, som knappt var mobila, till dagens smarta klockor som vi kan ringa eller till och med surfa på internet med. Lägg därtill Virtual Reality (VR) som möjliggör upplevelser av andra miljöer och världar eller Augmented Reality (AR) som kan projicera digitala objekt i den fysiska världen för att ge instruktioner eller varningar, och den senaste hypen där mjukvara och data kombineras i algoritmer som vi benämner AI eller maskininlärning. Med dessa verktyg kan vi visualisera och analysera problem och mjukvara som i själv kan föreslå färdiga lösningar till problemen.

Det är lätt att uppslukas och fascineras av digitaliseringen. Lika lätt är det att glömma att den bygger på fysik, matematik och signalbehandling och i hela utvecklingsskedjan finns elektroingenjörer som bygger och programmerar hårdvara, utvecklar el- och strömförsörjning, bygger system som kopplar samman komponenter eller system, och tar bort störningar från radiovågor som trängs i luften.

Vi ska inte glömma att samtidigt som produkter utvecklas sker metodutveckling av hur produkterna tas fram, vilket ytterligare effektiviserar och snabbar på utvecklingen.

En central aspekt i utveckling är samspelet mellan människa och teknik. I en digitaliserad värld är det viktigt att undersöka hur teknologin kan anpassas efter mänskliga beteenden, behov och värderingar. Därför integrerar ITE humaniora och samhällsvetenskapliga perspektiv i teknikutvecklingen och kan på så sätt forma teknologier som är användarvänliga, etiska och inkluderande. Forskning kring sociala, psykologiska och kulturella aspekter på teknik bidrar till att skapa lösningar som förbättrar både enskilda människors livskvalitet och välfärden.

Beteendeförändring är alltså en nyckelfaktor för att skapa ett hållbart samhälle. Här kan ITE spela en viktig roll genom forskning och utveckling av strategier för att främja hållbara beteenden och livsstilar. Genom att kombinera insikter från juridik, psykologi, sociologi och teknik kan akademin verka för att identifiera incitament och påverkansfaktorer som kan leda till positiva förändringar. Exempelvis kan vi undersöka hur man kan främja energieffektivitet, resurshantering och hållbar konsumtion genom att använda beteendevetenskapliga insikter för att utforma effektiva produkter, tjänster och interventionsprogram.

Framtiden ligger i våra händer. Akademin för informationsteknologi på Högskolan i Halmstad utbildar och formar framtidens problemlösare som ska leda oss dit. Med vår breda ansats med fokus på matematik, programmering, informatik, digital design, elektronik och signalbehandling i kombination med etik, jämställdhet och hållbarhet, vill ITE utbilda ingenjörer och forskare och skapa en kreativ och innovativ arbetsplats för studenter och medarbetare för att på bästa sätt skapa samhällsnytta. Vår vision och mission är att utbilda och fostra framtidens kunskapssökare och kunskapsskapare som genom sitt holistiska perspektiv verkar i en mångvetenskaplig och samverkande kultur – en kultur som är rustad för att tackla komplexa utmaningar och skapa innovativa lösningar. Det är dessa individer som kommer att vara framtidens styrmän och styrkvinnor och som kommer att navigera oss genom samhällsförändring och hållbar utveckling.

Min generation fascinerades av Commodore 64 och den utveckling som har lett fram till dagens smarta telefoner. Vad kommer vi att fascineras av om 25 år?

CRISTOFER ENGLUND