Normkritisk design visar konsekvenser av hälsoenkät till unga
Vilka tankar väcks hos en ung person när hen ombeds att svara på frågan om man tycker att man är alldeles för tjock? Och vad signalerar frågorna om hur ofta ens familj reser eller om man har ett eget rum? Enkäten Skolbarns hälsovanor, som genomförs i mer än 50 länder, förmedlar och befäster normer, menar forskare vid Högskolan i Halmstad, som har tagit fram normkritiska medicinska självtester för att visa vilka konsekvenser enkäten kan få.
Enkäten Skolbarns hälsovanor genomförs i närmare 50 länder i Europa, Nordamerika och Asien och där Folkhälsomyndigheten ansvarar för den svenska undersökningen. Frågorna handlar om barns och ungas hälsa, psykiska hälsa, välbefinnande, relationer och vanor.
I forskningsprogrammet ”En feministisk undersökning av medicinsk screening” har forskare vid Linköpings universitet intervjuat elever som har fyllt i enkäten för att undersöka vilka normer enkäten förmedlar och vilka konsekvenser undersökningen får, utöver själva enkätresultatet.
– De intervjuade eleverna uppfattade att enkäten sände budskap kring hur man bör leva sitt liv, säger Anna Isaksson, docent i sociologi vid Högskolan i Halmstad.
Anna Isaksson och Emma Börjesson, projektledare på Leap for Life, medverkade i ett normkritiskt projekt vid Högskolan i Halmstad som en del av forskningsprogrammet ”En feministisk undersökning av medicinsk screening”. Syftet var att visualisera resultaten från elevintervjuerna som Linköpingsforskarna har gjort. Forskarna vid Högskolan i Halmstad har tillsammans med designforskare arbetat fram ett normkritiska designkoncept i form av medicinska självtester som liknar riktiga medicinska produkter. Idén har varit att använda normkritisk design som ett verktyg för reflektion och diskussion.
Måttbandet är ett exempel på ett normkritiskt designkoncept som har tagits fram i projektet för att visualisera frågan om hur eleverna tänker på sina kroppar. Måttbandet är uppdelat i de fem svarsalternativen: ”lite för tjock”, ”lite för smal”, ” lagom” och ”alldeles för tjock eller tunn”.
Enkätfrågor signalerar normer
En fråga i hälsoenkäten handlar om kroppen, där eleverna ombeds tänka på sin egen kropp och om man tycker att den är ”lite för tjock”, ”lite för smal”, ” lagom” eller ”alldeles för tjock eller smal”.
– Den här frågan ger signaler om att eleverna ska tänka på sin kropp i dessa termer. Det sätter i gång otroligt mycket tankar hos eleverna. Dessutom svarar eleverna på enkäten i klassrummet där klasskompisarna kan se vad man svarar, säger Anna Isaksson.
Med de normkritiska designkoncepten ville forskargruppen utmana föreställningen om enkäter som endast ”frågor på ett papper”. De visualiserade några av enkätens frågor i form av medicintekniska produkter med tillhörande bipacksedlar. På bipacksedlarna står bieffekter specificerade och instruktioner på hur man använder produkten.
– Designen riktar fokus mot hälsoenkäters normerande roll och hur de kan väcka negativa funderingar och känslor av skuld hos eleverna, vilket bland annat visualiseras som potentiella biverkningar i bipacksedlar, säger Anna Isaksson.
Vidare menar forskarna att om hälsoenkäten hade genomförts med hjälp av medicintekniska produkter, i stället för frågor på ett papper, hade man kanske varit mer mån om att fundera över vilka ”bieffekter” enkäten för med sig.
– Om du bara läser enkätfrågorna på ett papper får du inte samma känsla som när du ”ser frågorna i form av medicintekniska produkter”. Det väcker många frågor och tankar, och det är precis det vi vill, säger Anna Isaksson, docent i sociologi, Högskolan i Halmstad.
Frågor om nervositet kan handla om vardagsbekymmer
Ett annan fråga i enkäten handlar om hur många rum det finns i familjens bostad och om man har ett eget rum. Det finns också frågor om hur många enheter som finns i familjen och hur ofta man reser.
– Den här typen av frågor gjorde att eleverna började reflektera över att man behöver ha ett eget rum för att ha en god hälsa. Många vill också skydda sin familj och är rädda för att upplevas som fattiga om man inte har många rum eller reser ofta, säger Anna Isaksson.
Ett tredje exempel på frågor i enkäten handlar om självskattning kring den egna hälsan. Eleverna får ange hur ofta de har haft huvudvärk, ont i magen, ont i ryggen, känt sig låg, varit på dåligt humör, känt sig nervös och haft svårt att sova under de senaste sex månaderna.
– Självklart kan sådana kan sådana symptom tyda på psykisk ohälsa, men som forskarna från Linköping konstaterade, kan de också vara uttryck för vardagsbesvär där man kanske inte ska dra för stora växlar. Man kan vara nervös inför ett prov eller känna sig ledsen för att ens kompis inte vill vara med en just i dag. Det behöver inte vara tecken på djupgående ohälsa, säger Anna Isaksson.
Forskarna vid Högskolan i Halmstad har tagit fram en nervositetsmätare att sätta på fingret för att visualisera hur frågor om känslor så som att känna sig låg eller nervös ger i medicinska termer. Vad är konsekvenserna av att oundvikliga delar av livet, så som att vara nervös och känna sig ledsen, blir symptom på psykisk ohälsa?
Designkoncepten väcker många frågor
Varför ta fram produkter och inte skriva en vetenskaplig artikel som brukligt när man granskar eller undersöker något som forskare?
Anna Isaksson menar att resultaten får en annan effekt genom att använda sig av estetiken som medicintekniska produkter visualiserar, jämfört med om de presenteras i form av en artikel. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det en inte är verkliga produkter som finns på marknaden, utan enbart ska tjäna som diskussionsunderlag. Forskarna har också fått många reaktioner.
– Vad?! Är det verkligen den här typen av frågor som ställs i enkäten? Är det på riktigt? Många blir förvånade, säger Anna Isaksson och fortsätter:
– Om du bara läser enkätfrågorna på ett papper får du inte samma känsla som när du ”ser frågorna i form av medicintekniska produkter”. Det väcker många frågor och tankar, och det är precis det vi vill.
Text: HILDA LIBERG
Bild: DAN BERGMARK