Uppdaterade nationella riktlinjer för bättre stöd till elitidrottare med dubbla karriärer

De flesta elitidrottare i Sverige kombinerar sin idrottssatsning med studier eller arbete. De har en så kallad dubbel karriär. För att möjliggöra för elitidrottare att kombinera sin idrottssatsning med högre utbildning organiserar Riksidrottsförbundet ett nationellt system genom Riksidrottsuniversitet och Elitidrottsvänliga lärosäten.

– Baserat på både nationell och internationell forskning, nationella strategier och praktisk erfarenhet, har en nationell arbetsgrupp tagit fram uppdaterade riktlinjer för stödsystemet, säger Lukas Linnér, universitetslektor vid Högskolan i Halmstad och den som har koordinerat arbetet tillsammans med Kent Lindahl på Riksidrottsförbundet.

Gemensam dialog mellan idrott och akademi

Sverige var bland de första länderna i Europa att utveckla nationella riktlinjer för dubbla karriärer. De första riktlinjerna kom 2018, men mycket har hänt sedan dess.

– Jag tror att vi i Sverige är unika i vår omvärld genom att vi nu uppdaterat riktlinjerna, och också genom att vi samarbetar så nära. Idrotten och akademin möts i gemensam dialog för att sätta ramarna för ett nationellt system, säger Kent Lindahl.

Forskning på Högskolan i Halmstad har varit viktig i utvecklingen av de nya riktlinjerna, i kombination med beprövad erfarenhet från fältet.

– Jag är stolt över den laginsats och samarbete som ligger till grund för riktlinjerna. Som forskare ser jag inget större värde än när det vi gör leder till samhällsutveckling, säger Lukas Linnér.

Tre nyheter i de uppdaterade riktlinjerna

Riktlinjerna presenterar en nationell modell för samarbete mellan akademi och idrottsrörelse. Kärnan är ett koordinerat stödsystem där elitidrott och studier anpassas till varandra. I centrum står etablering av en utvecklingsmiljö för dubbla karriärer för att stödja elitidrottares akademiska och idrottsliga utveckling – och deras balans i livet.

Hela dokumentet har genomgått en uppdatering utifrån ett nytt kunskapsläge där tre nyheter sticker ut:

1. Lärosäten uppmanas att organisera ett stödteam för dubbla karriärer med olika funktioner för att främja koordinering och förståelse.
2. Principer för idrottsflexibilitet lyfts fram för att belysa vikten av anpassningar även från idrottens sida.
3. Kompetenscentrum introduceras som en struktur för att fungera som en bro mellan lärosätets forskning och idrottens behov.

– Redan i den förra upplagan av riktlinjerna låg vi i Sverige lite i framkant och föreslog en roll på lärosätet som koordinator för dubbla karriärer. Forskningen som har bedrivits därefter visar på vikten av sådant stöd, så i de nya riktlinjerna definierar vi nu tre stödjande roller, berättar Lukas Linnér, som även arbetar som utvecklingsledare för Högskolan i Halmstad som Riksidrottsuniversitet och fortsätter:

– När vi har utvärderat har det visat att riktlinjerna är värdefulla, eftersom de har skapat tydlighet och riktning i utveckling av stödsystemet. Förhoppningsvis leder de uppdaterade riktlinjerna till ytterligare utveckling.

Text: HILDA LIBERG

Bild: IDA FRIDVALL