Läkemedel i avloppsvatten renas av naturen
Vi kissar ut och spolar ner stora mängder mediciner varje dag. Mängden läkemedelsrester i vårt avloppsvatten ökar i en farlig takt eftersom reningsverken bara delvis kan rena dessa substanser. En del av lösningen för att öka reningen kan vara att härma naturen. Forskning vid Högskolan i Halmstad undersöker hur våtmarker bryter ner läkemedel.
I augusti inleder forskarna sina tester en i kontrollerad våtmarksanläggning utanför Halmstad. Varje prov har fem dagars uppehållstid, vilket innebär att det förorenade vattnet sakta rinner genom våtmarken under fem dygn.
Det är den naturliga nedbrytningen av sex olika läkemedelssubstanser som ska studeras: en antibiotika, en epilepsimedicin och fyra smärtstillande. Läkemedelsrester som når våra vattendrag via avloppsvattnet påverkar de vattenlevande djuren negativt och kan därmed rubba känsliga ekosystem. Det är därför viktigt att ta fram effektiva metoder för rening av avloppsvatten.
I projektet ska forskarna studera vilken vegetation i en våtmark som är mest effektiv för nedbrytning av läkemedelssubstanser. Nedbrytningen av läkemedel i en våtmark sker på flera olika sätt, bland annat genom växtens metabolism.
– Vår förhoppning är att fler reningsverk runt om i Europa kan börja använda våtmarker som ett sista steg i reningen där vattnet ”poleras”. Om vår studie visar att våtmarker är lika effektiva att bryta ner läkemedelsrester som vi förutspår, så kan vattnet renas utan tillförsel av onödiga kemikalier, säger Per-Magnus Ehde, universitetslektor i kemi vid Högskolan i Halmstad, och en av projektets ansvariga forskare.
Per-Magnus Ehde mäter mängden vatten som har flödat genom en av våtmarkerna. Anläggningen med sina 18 experimentvåtmarker ligger i Plönninge utanför Halmstad.
Växter bryter ner läkemedelssubstanser
Forskningsprojektet, som heter “Removing pharmaceutical residues: phyto remediation in constructed wetlands”, genomförs i samarbete mellan forskare på Våtmarkscentrum vid Högskolan i Halmstad och forskare vid Högskolan Kristianstad. Provtiden är mellan augusti och oktober, och resultaten beräknas vara klara i januari 2016. Nedbrytningen av läkemedel i en våtmark sker på flera olika sätt, till exempel via biofilm (det som bildas på den delen av växten som är under ytan och på sedimentet), av solljus och av själva växten som tar upp och bryter ner läkemedlet.
"Ett par dagar i en våtmark kan bryta ner läkemedel och andra skadliga ämnen. Växten kaveldun är till exempel en bra och viktig ”vattenrenare” för kväve och fosfor. Vi hoppas kunna bevisa att den även effektivt bryter ner läkemedelsubstanser", säger Hristina Bodin, universitetslektor i vatten- och miljöteknik vid Högskolan Kristianstad.
Tre vegetationstyper ska testas
Experimentvåtmarkerna i studien består av tre olika vegetationstyper: A, B och C. Dessutom är det tre våtmarker av varje vegetationstyp för att utesluta slumpen. A är en våtmark med mycket biodiversitet, B har en homogen växtlighet med en dominerande växtart och C är en nyskördad våtmark. Forskarna vill studera vilken vegetation i en våtmark som är mest effektiv för nedbrytning av läkemedelssubstanser.
– De flesta läkemedelsrester kommer ut i vattnet via urinen, men det spolas även ner stora mänger medicin. Ett par dagar i en våtmark kan dock bryta ner läkemedel och andra skadliga ämnen. Växten kaveldun är till exempel en bra och viktig ”vattenrenare” för kväve och fosfor. Vi hoppas kunna bevisa att den även effektivt bryter ner läkemedelsubstanser, säger Hristina Bodin, universitetslektor i vatten- och miljöteknik vid Högskolan Kristianstad.
Hristina Bodin från Högskolan Kristianstad och Stefan Weisner från Högskolan i Halmstad tar växtprover från en av våtmarkerna.
Text: LOUISE WANDEL
Bilder: JOACHIM BRINK