Skönlitteratur ska öka empati i vården
Förmågan att förstå och känna med andra människor är grundläggande egenskaper för den som jobbar inom vården. I ett nytt forskningsprojekt ska studenter vid sjuksköterskeutbildningen öva upp sina empatiska förmågor genom att läsa skönlitteratur.
"Vi tror att man genom skönlitteratur kan lära sig att ta ett steg tillbaka och bearbeta hur man reagerar inför olika patienter."
– Skönlitteratur i undervisningen är en beprövad metod som bland annat används vid olika vårdutbildningar. Syftet med vårt projekt är att studenterna ska lära sig om empati som process och hur empati förändras över tid, säger Anna Fåhraeus, universitetslektor i engelska vid Högskolan i Halmstad.
Hon är initiativtagare till Skönlitteratur och empati i sjuksköterskeutbildningen, ett projekt som inleddes vårterminen 2015 vid Akademin för lärande, humaniora och samhälle.
"Syftet med vårt projekt är att studenterna ska lära sig om empati som process och hur empati förändras över tid", säger Anna Fåhraeus.
– Under 2013–2014 publicerades flera internationella studier inom kognitiv beteendevetenskap som handlar om hur skönlitteratur påverkar empatin. Jag blev nyfiken och gjorde en undersökning bland mina studenter. Både de och flera sjuksköterskor som jag träffade tyckte att det verkade intressant, säger Anna Fåhraeus.
Empatitrötthet innebär risker
Hon berättar att många sjukhus i dag upplever empatitrötthet bland läkare och sjuksköterskor, vilket både medför risker för individens hälsa och utgör en onödig belastning på ekonomin.
– Om patienter möts av empati så tillfrisknar de fortare, vilket i sin tur också leder till kortare vårdköer. Vi arbetar utifrån teorin att empatitrötthet förmodligen är kopplad till hur man lär sig om empati. Vi tror att man genom skönlitteratur kan lära sig att ta ett steg tillbaka och bearbeta hur man reagerar inför olika patienter.
De blivande sjuksköterskorna läser en skönlitterär bok per kurs, som de sedan diskuterar.
Forskningsprojekt i samarbete med Region Halland
Projektet bland sjuksköterskestudenterna är i sig kopplat till ett övergripande forskningsprojekt som Anna Fåhraeus bland annat driver i samarbete med Region Halland, ”Skönlitteratur, empati och yrkesutbildning”. Projektet inleddes den 1 januari i år och pågår under hela 2016.
– Vi försöker på olika sätt lyfta fram de känslomässiga upplevelserna under läsning av skönlitteratur för att på så sätt inleda en mer kognitiv och kritisk reflektion inom ramarna för olika professionsfrågor. Syftet är att undersöka om ett fokus på den theory of mind och den empati som fiktionsberättelser inbjuder läsaren till kan hjälpa studenterna att förhålla sig didaktiskt mer kritiskt till de andra läsarter som kan uppstå under ett litteratursamtal i klassrummet.
Så tycker studenterna om kursen: tre sjuksköterskor berättar
Jessika Edvinsson, Paulina Vilson och Kristina König är tre av de sjuksköterskestudenter som läser kursen. Vi bad dem att berätta om sina egna intryck.
Jessika Edvinsson
– Den här kursen är främst viktig för att utveckla kommunikationen mellan sjuksköterska och patient. Jag tror att kursen kan vara bra innan man går ut i arbetslivet – en del av de nyexaminerade sjuksköterskorna är unga och kursen kan hjälpa dem att bemöta patienter.
Kristina König
– Kursen skapar eftertanke – i synnerhet om man har egna erfarenheter i bagaget. Den ger dig möjlighet att koppla olika upplevelser till ditt eget liv. För sjuksköterskor kan kursen skapa empati och eftertanke. Den ger även insikter om att alla är olika.
Paulina Vilson
– Kursen ger dig en möjlighet att skapa verktyg för att ha hand om människors känslor. Man får även lära känna sig själv.
Fokus för sjuksköterskestudenternas litteraturstudier är empati som process, och hur den kan förändras över tid.
Skönlitteratur främjar empatin
Sedan tidigare är det vetenskapligt belagt att läsning av skönlitteratur främjar empatin hos läsaren både på kort och lång sikt.
– Skönlitteratur bygger på samma principer som när vi ska umgås socialt. Vi lär oss att läsa av andra, om huruvida de är glada eller trötta. Det är den här avläsningen som författare använder sig av – i stället för att skriva att karaktären till exempel är nervös så beskriver man känslor som gör att man som läsare sätter sig in i personens situation.
Fokus på empati som process
Fokus för projektet bland sjuksköterskestudenterna vid Högskolan är empati som process och hur den kan förändras över tid. Syftet är framför allt att studenterna ska lära sig förstå sina egna reaktioner bättre, att öka medvetenheten om att empati både kan sänkas och ökas, eller plötsligt skifta till någon annan.
– Detta blir tydligt genom skönlitterär läsning. Vi hade till exempel en grupp studenter som läste en bok om en kille som hade varit med om en trafikolycka och brutit benet svårt. Medicinen ledde till att han inte kunde få stånd, varpå patienten blev mer orolig för det än för benet.
– Studenterna upplevde detta som obehagligt när de läste. Medkänslan skiftade till sjuksköterskorna som tog hand om honom och hur man kunde göra deras miljö tryggare. Men så började de diskutera saken och kom fram till att man hade kunnat informera patienten om biverkningarna vid uppvaknandet och att det inte var troligt att de skulle bestå under en lång tid. När frågan var löst ökade empatin för patienten igen.
Studenterna diskuterar bland annat hur man kände för personerna i berättelserna och om känslorna förändrades under förloppet.
Samtalar om sina upplevelser
I en testomgång får studenterna vid Högskolan nu läsa en roman per kurs. På litteraturlistan finns bland annat ”I kroppen min” av Kristian Gidlund och Jonas Gardells ”Torka aldrig tårar utan handskar”. Kopplat till boken får studenterna en enkät med frågor som ska göra dem förberedda inför ett litteratursamtal där alla kursdeltagare samlas i mindre grupper för att berätta om sina upplevelser av boken. I grupperna diskuteras frågor som hur man kände för personerna och om känslorna förändrades under förloppet.
– Tanken är att göra litteratursamtalet till en möjlighet att se hur de kan diskutera sin empatiska upplevelse i läsningen och lära sig att empati består av både känslor och tankar och att det ena inte är bättre än det andra; att upplevelser kan vara olika men inte för den skull bättre eller sämre. Att bli medveten om hur empati fungerar som process gör det lättare att påverka sin egen upplevelse, säger Anna Fåhraeus.
Text: HANNA JOHANSSON och JOACHIM BRINK
Bilder: ANDERS ANDERSSON