”Havet har en bortglömd roll i vår historieskrivning”
Tomas Nilson, universitetslektor i historia vid Högskolan i Halmstad, är en av tre redaktörer för den nya antologin ”Sjövägen till Sverige”.
"Sverige har den längsta kusten i Europa och havet och sjöfarten har spelat en jätteviktig roll i svensk historia, men det glöms ofta bort."
– Tomas Nilson
Varför har boken kommit till?
– Vi tyckte att det saknades en bra lärobok om svensk maritim historia, så vi bestämde oss för att ta tag i saken. Sverige har den längsta kusten i Europa och havet och sjöfarten har spelat en jätteviktig roll i svensk historia, men det glöms ofta bort.
Ditt kapitel handlar om färjor och passagerarfart, varför har du valt att fokusera på det?
– Färjor har haft stor betydelse för att binda samman Sverige med andra länder och koppla ihop infrastrukturer, som våra järnvägar och bilvägar. Färjor har haft flera mycket skilda funktioner – som att transportera lastbilar och gods, nöjes- och partyresor och emigranttrafik som periodvis har varit mycket stor. Färjor är intressanta ur flera olika aspekter. Alla har vi väl åkt danmarksfärjan?
Tomas Nilson har i sin forskning intresserat sig för havets roll i svensk historia. Han har bland annat studerat Göteborgs hamnkvarter ur ett historiskt perspektiv och sjömän i hamn under mellankrigstiden.
Vilken annan forskning har du gjort med koppling till havet?
– Jag har studerat sjömän i hamn i mellankrigstidens Göteborg, bland annat kopplat till maskulinitet, våld och brottslighet. Jag tycker att livet i hamnkvarteren överlag är väldigt spännande som företeelse. Göteborg har länge varit Sveriges ledande sjöfartsstad och det har satt stor prägel på staden. Jag har precis påbörjat ett forskningsprojekt i samarbete med en historiker vid University of Portsmouth i Storbritannien, där vi ska studera likheter och skillnader hos hamnkvarteren i London och Göteborg.
"Jag har också intresserat mig för om man kan använda skönlitteratur om havet som en historisk källa. Min slutsats är att det kan man!"
– Jag har också intresserat mig för om man kan använda skönlitteratur om havet som en historisk källa. Min slutsats är att det kan man! Jag har till exempel studerat arbetarlitteratur från 1920- och 30-talet, bland annat texter av Harry Martinsson och andra så kallade proletärförfattare. Dessa är i dag tämligen bortglömda, Martinsson undantagen, men deras texter är en guldgruva vad gäller beskrivningar av arbets- och bostadsförhållanden ombord och kroglivet i hamnkvarteren på kontinenten.
– Ett annat område som jag har intresserat mig för är turismhistoria. Jag har bland annat studerat företagsägda semesterhem, eller semesterbyar, samt koloniverksamhet för barn. Båda dessa områden avsåg rekreation med sol och mycket bad med avsikt att dels stärka den sociala sammanhållningen, dels stärka hälsa och kropp.
– Jag sitter i ledningen för Nordiskt nätverk för turismhistoria, som i dagarna arrangerar en nationell forskningsworkshop i Uppsala. Tanken är att workshoppen ska lägga grund till en antologi om svensk turismhistoria, där jag och de andra i nätverksledningen ska vara redaktörer.
Text: IDA LÖVSTÅL
Bilder: IDA LÖVSTÅL och iStock (toppbild)