CSR i ett globalt sammanhang
Företagens sociala ansvar – ofta benämnt CSR – har varit ett aktuellt samtalsämne de senaste åren. Fokus har dock legat på Nordamerika och Europa, åtminstone inom forskarvärlden. Men när företag med ursprung i höginkomstländer går in i marknaderna i afrikanska låginkomstländer, förändras förhållningssättet till det praktiska CSR-arbetet. Sammanhang och omständigheter påverkar hur företagens ansvar tolkas.
Forskare måste göra en extra ansträngning för att undersöka vad som händer i låg- och medelinkomstländer.
– Gideon Jojo Amos
CSR, företagens sociala ansvar eller Corporate Social Responsibility handlar om att företag ska ta samhälleligt ansvar, ur såväl ekonomiskt och miljömässigt som socialt perspektiv. Mycket forskningsbaserad kunskap har tagits fram om CSR när det gäller höginkomstländer. Trots att det skiljer sig åt mellan länder hur CSR faktiskt utövas, är relativt sett lite känt om CSR när det gäller låg- och medelinkomstländer.
– Sociala och miljömässiga frågor, som är stora samhällsbekymmer i låginkomstländer, är tyngdpunkten i min forskning, säger Gideon Jojo Amos, doktorand vid Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap vid Högskolan i Halmstad, vars avhandling handlar om CSR.
Disputation torsdagen den 7 juni
Avhandlingens titel: (Investigating) MNCs' CSR-related behaviour and impacts in institutionally and culturally distant markets: African developing-countries in focus
Handledare: Gabriel Baffour Awuah, professor vid Högskolan i Halmstad
Biträdande handledare: Ulf Aagerup, universitetslektor vid Högskolan i Halmstad
Opponent: Niklas Egels-Zanden, professor vid Göteborgs universitet.
Mer om disputationen
Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
Varför och hur påverkar CSR
Företag med ursprung i höginkomstländer har investeringar inom utvinningsindustrier i afrikanska länder, bland annat Sydafrika, Nigera och Ghana. Fokus i studien är gruvindustrin i Ghana. Gideon Jojo Amos har studerat påverkan på multinationella företags CSR-relaterade beteende när de börjar verka internationellt och går in i marknader i låginkomstländer. I avhandlingen undersöker Gideon Jojo Amos frågan ”varför” och ”hur” olikheter i institutionell omgivning – vilket inkluderar institutioner (det vill säga formella regler och förordningar) sammanhangsfaktorer, som informella regler och för-givet-tagna kulturella ramverk och sociala normer – påverkar användningen av CSR.
CSR-retoriken ger incitament för värdsamhället att trycka på.
Oavsett om man accepterar eller avvisar premisserna som CSR grundar sig i, är den fundamentala frågan att företag – utöver att göra vinst – har skyldigheter gentemot samhället att bidra till att lösa sociala problem och miljöproblem, påpekar Gideon Jojo Amos. Ett påstående som är särskilt relevant och kritiskt i relation till låginkomstländer.
– Om du läser litteratur om CSR framgår att mycket har gjorts för att förstå hur CSR funkar i praktiken i exempelvis Europa och Nordamerika. Forskare måste därför göra en extra ansträngning för att undersöka vad som händer i låg- och medelinkomstländer. Det är exempelvis intressant att undersöka de utmaningar och möjligheter som ofta uppstår när företag i höginkomstländer går in i låginkomstländer.
Gideon Jojo Amos har skrivit avhandlingen (Investigating) MNCs’ CSR-related behaviour and impacts in institutionally and culturally distant markets: African developing-countries in focus. “Jag växte upp i ett gruvsamhälle i Ghana, och känner väl till de ihållande utmaningarna i ett sådant samhälle, klagomålen som ofta kommer från samhället och responsen från de multinationella gruvföretagen", säger Gideon Jojo Amos.
Drivkrafterna bakom förväntningarna gällande CSR är väldigt beroende av kontexten i olika lokala värdsamhällen, det vill säga de lokalsamhällen som gruvbrytningen pågår i, påpekar Gideon Jojo Amos. Förordningar, normer och kulturella-kognitiva faktorer samverkar för att förklara eller förutse gruvföretagens handlingar, och även förväntningarna från värdsamhället.
Normer och värderingar väger tungt
– Om regelverket kring CSR är ”slappa” för att få till stånd investeringar utifrån, eller om myndigheter inte övervakar företagens beteende och driver igenom att regler och lagar följs, då spelar sociala normer och värderingar en nyckelroll för hur företagen beter sig för att, exempelvis, skydda värdsamhället mot miljömässiga effekter av gruvdriften.
Rönen i avhandlingen indikerar att CSR-retorik – informationen om hur företaget jobbar med CSR – spelar en mer positiv och avgörande roll än vad som hittills har framgått i forskning om CSR.
– CSR-retoriken ger incitament för värdsamhället att trycka på så att de förväntningar som samhället har på CSR och att de initiativ som har föreslagits av gruvföretaget verkligen uppfylls och fullföljs. Detta har jag beskrivit som ”CSR-retorik som ingjuter kraft”.
Text: KRISTINA RÖRSTRÖM
Bild: ISTOCK (toppbild) och KRISTINA RÖRSTRÖM