Professorsporträttet: forskare med vilja att förbättra världen
Med ett stort intresse för både miljömässig och social hållbarhet var det i det tvärvetenskapliga ämnet humanekologi som Pernilla Ouis hittade hem. Vid Högskolan i Halmstad har hon varit med och tagit fram ansökan om ett socionomprogram där hållbart socialt arbete är ett av fokusområdena. Nu blir Pernilla Ouis professor i socialt arbete.
Mina områden – ekologisk och social hållbarhet – handlar om att vilja skapa goda livsförhållanden för människor.
Pernilla Ouis, professor i socialt arbete
Vem ska ha rätt att konsumera när jordens resurser är knappa? Hur påverkas välfärdsstaten av miljö- och klimatproblematiken? Inom humanekologin ryms tvärvetenskapliga perspektiv från både natur- och samhällsvetenskaperna. Det var detta som i mitten av 1990-talet lockade Pernilla Ouis att läsa den första av Lunds universitets kurser i humanekologi. Hon kom med en kandidatexamen i naturvetenskap med kemi som huvudämne och ett stort djur- och miljöintresse som hade väckts i barndomen.
– En viktig orsak till att jag bytte från kemi till humanekologi var att jag insåg att miljöproblem inte enbart handlar om molekyler, utan att det i väldigt hög grad omfattar människors värderingar, livsstil och produktionssätt, säger Pernilla Ouis.
Socialt konstruerad natur
I Pernilla Ouis doktorsavhandling “Power, Person, and Place: Tradition, Modernity, and Environment in the United Arab Emirates” är ett tema att natur är socialt konstruerad, det vill säga påverkad av människan. Även där många av oss kanske tänker att vi inte påverkar så mycket – som i naturreservat eller i det vi kallar ”öppna landskap” – är det, som Pernilla Ouis påpekar, just människor som har fattat besluten om att skapa naturreservat och öppna landskap och sedan aktivt verkar för att upprätthålla naturtyperna.
I arbetet med sin avhandling undersökte Pernilla Ouis natur och modernisering i gulfstaten Förenade Arabemiraten till följd av landets exportinkomster från oljan.
– Förenade Arabemiraten gick från ett kargt land där människor levde på att fiska, odla dadlar och föda upp dromedarer till ett ultramodernt och grönskande land, med ”moderniserad natur”. Den förändringen kostade enorma mängder vatten och energi, men de styrande lyckades kommunicera att de var miljövänliga, trots att det inte stämde, säger Pernilla Ouis.
Forskare med personlig erfarenhet
I Pernilla Ouis forskningsprojekt och bokutgivning återkommer teman som ”muslim i Sverige”, ”ett muslimskt perspektiv på barnkonventionen”, ”kvinnofrågan – islams akilleshäl?” och ”islamisk ekoteologi – en ny grön rörelse?”. Det beror på ett stort intresse för frågor om migration och integration, men det hänger också ihop med hennes personliga erfarenhet. Som ung konverterade hon till islam och levde som muslim i drygt två decennier. Samma år som hon disputerade gick hon in i en tid av kritisk reflektion över religionen och hur den praktiserades. 2005 tog hon av slöjan som hon hade burit i 18 år. Hon upplever inte, i dag, att erfarenheten har en negativ påverkan på hennes forskargärning.
– Jag tror att alla forskare står inför en utmaning när det gäller objektivitet, eftersom många är väldigt engagerade i sina forskningsområden. På 90-talet blev det vanligt att forskare inom samhällsvetenskaper berättade vad de hade för personlig ingång till sin forskning. Det är bra med tydlighet och transparens.
För hållbar samhällsutveckling
2006 anställdes Pernilla Ouis vid Malmö högskola, senare Malmö universitet. Hon undervisade på socionomprogrammet och masterprogrammet i sexologi och var med och tog fram ett nytt masterprogram i socialt arbete. 2011 blev hon docent i hälsa och samhälle, inom medicinsk vetenskap.
I Malmö har Pernilla Ouis också lett arbetet vid ISU, Institutet för hållbar stadsutveckling, en samverkansplattform mellan Malmö universitet och Malmö stad med syfte att utveckla Malmö till en ledande kunskapsstad inom hållbar stadsutveckling; ekologiskt, ekonomiskt, socialt och kulturellt. ISU samlade forskare och tjänstepersoner inom bland annat stadsplanering och socialtjänst.
– I en av forskningscirklarna diskuterade vi hur man skapar inkluderande offentliga rum, där till exempel tjejer med invandrarbakgrund kan ta mer plats i staden. En aktuell forskningscirkel handlar om hur lokala gemenskaper kan bidra till en hållbar stadsutveckling.
Med fokus på demokrati
Pernilla Ouis räds inte laddade forskningsfält. Tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, studerar hon det muslimska civilsamhället i Sverige, bland annat för att se om det går att upptäcka grogrund för radikalisering.
– Det finns muslimska auktoriteter och islamiska tolkningar som begränsar möjligheter till integration. Det har i sin tur en negativ påverkan på jämställdhet och demokrati. Till det här projektet har jag bland annat gjort intervjuer med avhoppare.
Under 2019 sammanställer Pernilla Ouis en antologi om sexualitet och migration. Kapitlen tar upp så olika teman som sexuell utsatthet bland papperslösa, ensamkommande som trakasserar kvinnor och skolelever som av religiösa skäl inte får följa med sin klass till simhallen.
– Vi försöker ur olika vinklar belysa vad som händer när människor från andra samhällen kommer till det moderna, öppna och sexualliberala Sverige. Det saknas litteratur på det här området och den här boken kommer att passa både för socionom- och sexologstudenter.
Jag tycker att arbetsgruppen har tagit fram ett mycket intressant program, som är både aktuellt, relevant och nytänkande. Vi kommer att erbjuda kurser med ett innehåll som många efterfrågar mer kunskap om, som migration och familjekonflikter.
Att vara relevant och vilja väl
Under läsåret kommer Pernilla Ouis att avsluta olika projekt vid Malmö universitet för att börja arbeta heltid i Halmstad från hösten 2020. Från 2018 har hon varit med i arbetet med att ta fram ett socionomprogram för Högskolan i Halmstad. Tre teman som ska genomsyra utbildningen är hållbart socialt arbete, digitalisering och intersektionalitet, det vill säga hur till exempel kön, etnicitet, klass, ålder, sexuell identitet och funktionsvariationer samverkar i maktstrukturer.
– Jag tycker att kollegiet för socialt arbete har tagit fram ett mycket intressant program, som är både aktuellt, relevant och nytänkande. Vi kommer att erbjuda kurser med ett innehåll som många efterfrågar mer kunskap om, som migration och familjekonflikter.
Även när hon nu blir professor kommer Pernilla Ouis att ha samma drivkraft som tidigare. Själv formulerar hon det som att hon som forskare alltid har haft något slags världsförbättrariver.
– Mina områden – ekologisk och social hållbarhet – handlar om att vilja skapa goda livsförhållanden för människor. Att bli professor ger mig en bredare plattform och större möjligheter att kunna driva och tala om vissa frågor.
Text: ANNA VÖRÖS
Bild: DAN BERGMARK, PIXHILL, iSTOCK
Fotnot. Beslut om tillstånd att utfärda socionomexamen ges i december 2019.