Professorsporträttet: forskar om angelägna samhällsfrågor som reklam och e-hälsotjänster
Helena Sandberg är forskare i medie- och kommunikationsvetenskap och hennes forskning handlar om aktuella och angelägna samhällsfrågor, till exempel om reklam på nätet och e-hälsotjänster. Ett av de forskningsprojekt som hon nu är med och leder handlar om digitala vanor hos barn som är yngre än tre år.
Vi vet att barn som är yngre än tre år tar till sig och använder digital teknik, men vi vet inte exakt hur det går till.
Helena Sandberg, professor i medie- och kommunikationsvetenskap
Helena Sandberg hör till generationen som växte upp när det fanns två tv-kanaler i Sverige. Hon lärde sig om världen genom tv-program som Barnjournalen och Hajk. Dagens medielandskap är fullständigt annorlunda och det gör henne väldigt nyfiken. 2019–2023 leder hon den kvalitativa, etnografiska studien ”Små barns digitala vardagsliv”, DIGIKIDS Sweden.
– Vi vet att barn som är yngre än tre år tar till sig och använder digital teknik, men vi vet inte exakt hur det går till. I projektet ska vi göra ”hemma-hos”-forskning hos 20 familjer.
Tillsammans med kollegerna vill hon synliggöra både utmaningar och möjligheter med digitaliseringen. De hoppas kunna bidra med kunskap till beslutsfattare och pedagoger som arbetar med frågor kring små barns digitala kompetens, och också med metodutveckling för hur man studerar barn som är tre år och yngre. Projektet bedrivs i samarbete mellan tre lärosäten och finansieras av Vetenskapsrådet.
Analyser av vikt
Som forskare har Helena Sandberg ofta kombinerat medie- och kommunikationsvetenskap med sitt stora intresse för hälsa. På senare år har det också handlat mycket om hur digitalisering påverkar kommunikationen. Vid Pufendorfinstitutet vid Lunds universitet ledde hon tillsammans med en kollega ett tvärvetenskapligt forskningstema med 40 forskare om så kallade e-hälsotjänster. Hon var en av redaktörerna till antologin ”På tal om e-hälsa” som utkom 2019. Helena Sandberg har också studerat kommunikation kring hiv-prevention, mat och nyhetsrapportering om svininfluensa.
Helena Sandbergs doktorsavhandling ”Medier och fetma – en analys av vikt” som kom 2004 fick stort medialt genomslag. I den undersökte hon omkring 2 000 artiklar i fyra svenska dagstidningar för att se hur de förmedlade kunskap om övervikt.
– En slutsats var att dagstidningarna inte alls speglade övervikt som ett av vår tids största hälsoproblem. Rapporteringen innehöll också en tydlig genusdimension. Medierna framställde det som att män gick ned i vikt för sin egen skull medan kvinnor gick ned i vikt för männens skull.
Reklam riktad mot barn
DIGIKIDS är inte Helena Sandbergs första forskningsprojekt som rör barn. Tidigare har hon till exempel studerat reklam om ohälsosam mat riktad till barn och unga via tv, serietidningar och webbplatser.
– Då började vi också undersöka deras ögonrörelser, så kallad eye tracking, när barn tittar på webbsidor. Det innebar att vi förde in mer av psykologi- och kognitionsvetenskap i medieforskningen.
Hon har skrivit rapporter, blivit publicerad i internationella tidskrifter och bjudits in till världshälsoorganisationen WHO och andra organisationer och myndigheter.
Omkring 2010 skedde ett paradigmskifte när nätet övertog tv:s plats som barns och ungas primära mediekanal. Helena Sandberg har lett forskargruppen CAI@LU som bland annat har varit ute på skolor och genom experiment undersökt hur reklam påverkar barns läsförståelse och informationssökning på nätet.
– Barn och unga har svårare än oss vuxna att kontrollera sina ögonrörelser och att låta bli att titta på reklam. De upplevde att reklamen störde och hindrade dem från att göra det som de egentligen ville. I intervjuerna sa barnen att de försökte utveckla olika strategier, som att hålla för datorskärmen, för att slippa se reklamen.
Nya utmaningar med reklam
Helena Sandberg säger att det tidigare var vanligt att vi i Sverige tänkte att barn på något sätt var skyddade mot reklam. Så är det inte längre.
– Det är länge sedan reklammakarna insåg att det är genom de varumärkeshungriga ”tweensen”, alltså barn i åldrarna 8–12, som de har bäst chans att nå föräldrar och familjer.
Dold reklam är ytterligare en utmaning i dag, också för vuxna.
– I takt med att reklamen har ökat i samhället har vi blivit mer reklamkritiska. Det har i sin tur gjort att reklammakarna tar till alltmer sofistikerade metoder. Reklamen bäddas in och liknar annat innehåll, till exempel journalistiskt material, vilket gör det svårare att upptäcka.
Trivs med arbetet
Det var möjligheten att kombinera medie- och kommunikationsvetenskap med frågor om hälsa som gjorde Helena Sandberg nyfiken på Högskolan i Halmstad. Under ett år har hon varit med i arbetet med att ta fram Högskolans nya program Medie- och kommunikationsvetenskap – inriktning hälsa. Från och med hösten 2019 ansvarar hon för Högskolans tvärvetenskapliga forskarutbildningskurs i hälsa och livsstil.
Helena Sandberg verkar alltid ha arbetat mycket och intensivt. Fortfarande tycker hon att det är en ynnest att hålla på med det som hon gör, att få utvecklas och lära nytt tillsammans med andra forskare och studenter.
– Jag cyklar ofta hem helt slut efter en arbetsdag och tänker: ”Jag har världens roligaste jobb. Tänk att jag får betalt för att skriva och läsa artiklar och böcker!”
Jag har världens roligaste jobb. Tänk att jag får betalt för att skriva och läsa artiklar och böcker!
Text: ANNA VÖRÖS
Bild: DAN BERGMARK, iSTOCK
Fotnot. Helena Sandberg installeras som professor vid Högskolans akademiska högtid den 15 november 2019.