En hållbar framtid kräver förändrade affärsmodeller

Alla kan bidra till hållbart värdeskapande utifrån sina specifika roller och förutsättningar, och vi kan inte vänta på en hållbar omställning. Den behöver ske nu!

 

Niklas Karlsson

Biogas är en typ av förnyelsebar energi. Den produceras genom att organiskt material, ofta olika typer av avfall, bryts ner av så kallade mikrober – organismer som är så små att de inte kan ses med blotta ögat. Biogasen kan användas för att framställa värme eller el, men den har också andra fördelar. Genom att röta gödsel till biogas minskar utsläppen av växthusgasen metan från lantbrukens gödselbrunnar. Dessutom kan biogasen bli ett miljövänligt fordonsbränsle och restprodukten – biogödsel – minskar behovet av konstgödsel, vars framställning bidrar till stora växthusgasutsläpp.

Samhälleliga värden som saknar prislapp

Biogasproduktion skapar stora mervärden för samhället och miljön, men dessa värden är svåra att räkna på i till exempel en lönsamhetskalkyl.

– I dag har vi ingen marknad för samhälleliga och miljömässiga värden, vilket betyder att de inte har någon prislapp. Det är med andra ord svårt att ta betalt för samhällsnytta, och eftersom just bidraget till ett hållbart samhälle är en så stor del av det värde som biogasen skapar tenderar produktionen att bli en olönsam affär. Det är därför övergången till en cirkulär ekonomi är så viktig, säger Niklas Karlsson och förklarar vidare:

– För att möta hållbarhetsutmaningen, och för att realisera övergången till en cirkulär ekonomi, behöver vi veta hur företag skapar och levererar ekonomiskt värde med hjälp av affärsmodeller, och hur de kan förändra sina affärsmodeller för att även prioritera miljömässigt och samhälleligt värdeskapande. Jag har undersökt hur affärsmodellsinnovationsprocessen kan bidra till framtagandet av sådana hållbara affärsmodeller, och hur det i sin tur kan öka lönsamheten för gårdsbaserad biogasproduktion.

För att biogasproduktionens miljömässiga och samhälleliga fördelar ska ges ett värde är det viktigt att de fångas upp, och för att åstadkomma det krävs en affärsmodell med fokus på hållbara värden.

– Hållbarhet består av tre olika delar: ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Alla tre delarna är viktiga och måste harmoniera med varandra för att växa. Jag menar att det är möjligt att skapa ekonomisk tillväxt som en följd av miljömässig och social hållbarhet. Ett företag kan nå ökad lönsamhet genom att de löser miljöproblem eller samhällsproblem. Det blir deras sätt att ge mervärden till kunden och andra intressenter, säger Niklas Karlsson, och konstaterar att vi inte riktigt är där ännu:

– I dag organiserar många företag sina affärsaktiviteter så att de primärt gynnar en snabb ekonomisk avkastning. Jag säger inte att företag inte ska tjäna pengar och vara framgångsrika, men det måste kunna ske på ett hållbart och långsiktigt sätt. Tankar kring hur ett företag kan bidra till en hållbar värld bör vara centrala. Genom att fokusera på att bidra till lösningar på samhällsutmaningar, snarare än på att profitera på konsekvenserna av utmaningarna, tror jag att en viktig strategisk förflyttning kan ske. En sådan förflyttning kan också göra företagen mer konkurrenskraftiga. Vi behöver en långsiktig hållbar omställning där det är möjligt att tjäna pengar genom att skapa hållbart värde.

Det är svårt att hitta ett bättre exempel på cirkulär ekonomi än gårdsbaserad biogasproduktion. Det är ett riktigt skolboksexempel.

 

Niklas Karlsson

Biogasproduktion skolboksexempel på cirkulär ekonomi

Cirkulär ekonomi innebär ett ekonomiskt system där resurser brukas på ett mer långsiktigt sätt än inom den nu rådande, linjära ekonomin. Anhängare av teorierna kring cirkulär ekonomi menar att resurser främst bör återanvändas, i andra hand materialåtervinnas och som sista alternativ energiåtervinnas, för att på så sätt skapa ett slutet kretslopp i resursens livscykel. EU-kommissionen antog år 2015 en handlingsplan och ett åtgärdspaket för unionens strävan efter cirkulär ekonomi, med mål att skynda på övergången, öka den globala konkurrenskraften, främja hållbar ekonomisk tillväxt och skapa nya jobb. Gårdsbaserad biogasproduktion är ett bra exempel på cirkulär ekonomi.

– Det är svårt att hitta ett bättre exempel på cirkulär ekonomi än just gårdsbaserad biogasproduktion. Det är ett riktigt skolboksexempel. Genom produktionen används resurserna till max, genom att biologiskt material återförs till biosfären och till sina naturliga kretslopp, säger Niklas Karlsson.

Från samhällsvetenskap till naturvetenskap och tillbaka igen

Niklas Karlsson började sin bana inom samhällsvetenskap med ekonomisk inriktning, för att sedan byta spår och studera det naturvetenskapliga ämnet miljövetenskap vid Högskolan i Halmstad. Efter magisterexamen i tillämpad miljövetenskap arbetade han i olika projekt på lärosätet, och 2014 tog han åter steget in i samhällsvetenskapen, då han blev doktorand vid Högskolans forskarutbildning i innovationsvetenskap. Att forska har varit en dröm i många år.

– Jag har alltid varit vetgirig och intresserad av att förstå hur saker och ting fungerar och hänger ihop. Redan när jag började min kandidatutbildning kände jag att det vore roligt att få gå vidare och forska. Mina lärare och deras forskning var en stor inspiration, berättar Niklas Karlsson och fortsätter:

– Att doktorera har varit väldigt roligt och motiverande, och oerhört lärorikt. Det har varit härligt att verkligen få ”nörda mig” och fördjupa mig rejält i ett ämne, men det har också varit en lång och bitvis slitsam process. Att till slut få hålla i den färdiga avhandlingen var en häftig känsla! En av de största utmaningarna har varit att byta forskningsfält. Jag har behövt skifta sätt att tänka, från naturvetenskapens linjära logik till samhällsvetenskapens mer resonerande och argumenterande förhållningssätt.

När Niklas Karlsson påbörjade sin forskningsresa hade Högskolan i Halmstad precis inlett en strategisk satsning inom det tvärvetenskapliga området grön innovation. Inom området möts två av Högskolans forskningsmiljöer – Centrum för innovations-, entreprenörskaps och lärandeforskning (CIEL) och Rydberglaboratoriet för tillämpad naturvetenskap (RLAS) – och här har Niklas Karlssons forskning kunnat fungera som en brygga.

– I mitt projekt har de två disciplinerna kombinerat varandra väldigt bra. Jag har kunnat bidra med ett samhällsvetenskapligt perspektiv till biogasforskningen, som till sin natur hör till naturvetenskapen, och det har skänkt forskningen ökad relevans.

Att doktorera har varit väldigt roligt och motiverande, och oerhört lärorikt. Det har varit härligt att verkligen få ”nörda mig” och fördjupa mig rejält i ett ämne.

 

Niklas Karlsson

Tre faser för en mer hållbar affärsmodell

Niklas Karlssons resultat visar att processen bakom affärsmodellsinnovation för hållbarhet sker i tre huvudsakliga faser – pre phase, ongoing phase och post phase. Pre phase inbegriper interna och externa faktorer och förutsättningar som motiverar företagen att initiera en innovationsprocess. Vidare, i ongoing phase, implementeras olika aktiviteter som bland annat underlättar förståelsen för företagets befintliga affärsmodell, och som stödjer idégenerering och affärsmodellering. Slutligen, i post phase, används och finslipas protoyper för affärsmodeller som har tagits fram, med målet att landa i hållbara affärsmodeller som kan öka företagets lönsamhet genom att hantera och lösa hållbarhetsproblem.

Baserat på fasernas innehåll har Niklas Karlsson tagit fram ett ramverk för affärsmodellsinnovationsprocessen för hållbarhet. Ramverket visar hur en affärsmodell kan förändras och anpassas för att skapa hållbart värde.

– I alla tre faserna är det viktigt att interagera med företagets intressenter – de som påverkas av verksamheten och de som påverkar den, till exempel kunder, leverantörer och medarbetare – och att ha deras intressen för ögonen. Genom tydligt och starkt samarbete mellan biogasproducenter och intressenter går det att hitta affärsupplägg där biogasens hållbarhetsvärden kan prissättas, vilket kan öka lönsamheten för gårdsproducerad biogas. Ett sätt att uppnå sådant samarbete till exempel Flourishing Business Canvas, som är ett verktyg för hållbar affärsmodellering, för att, tillsammans med olika intressentgrupper, utveckla affärsmodeller med fokus på såväl ekonomisk och social som miljömässig hållbarhet.

Forskningsresultaten kan tillämpas praktiskt, och inte bara i biogasföretag. Företag i andra branscher som vill bredda sitt värdeskapande i en hållbar riktning kan dra nytta av Niklas Karlssons modell:

– Genom att använda sig av de tre faserna för att organisera en process för affärsmodellsinnovation kan företagen börja fundera kring vilka intressenter de kan koppla in. På det viset kan företag och intressenter tillsammans skapa en ny, hållbar affärsmodell där de alla gynnas på olika sätt.

Hållbarheten kan inte vänta

När Niklas Karlsson nu är filosofie doktor har han förhoppningar om att kunna fortsätta sitt arbete på inslagen väg, genom att kombinera innovationsvetenskap och miljövetenskap – och göra skillnad:

– Att öka företagsmässig lönsamhet genom ökad hållbarhetsprestanda är inte längre någon utopi. Det är möjligt för de allra flesta företag och organisationer, men det krävs proaktivitet, långsiktighet och samarbete, särskilt bland små företag. Jag hoppas att min avhandling kan bidra till att fler företag, oavsett bransch, förändrar sina nuvarande affärsmodeller så att de fokuserar mer på att skapa hållbart värde som inte bara gynnar det egna företaget, utan också dess intressenter och samhället i stort. Jag vill utmana den norm som säger att kortsiktigt ekonomiskt värde är det viktigaste målet och det som alltid bör prioriteras högst av företag och organisationer, och inspirera till att ett mer långsiktigt perspektiv på ekonomisk avkastning och skapandet av hållbarhetsvärden kan få större fäste i marknadsekonomin. Alla kan bidra till hållbart värdeskapande utifrån sina specifika roller och förutsättningar, och vi kan inte vänta på en hållbar omställning. Den behöver ske nu!

Text: CHRISTA AMNELL
Bild: iSTOCK och MATTIAS KARLSSON
Illustration: BIOGASACTION