Omvärlden har stor påverkan på sysselsättning efter gymnasiesärskolan
Nästan var fjärde tidigare elev från gymnasiesärskolan saknar en känd sysselsättning efter skoltiden. Varför är det så? Svaret är komplext. Att en stor del av den här gruppen inte har en sysselsättning handlar om flera olika faktorer. Det handlar om individerna själva – som har olika önskemål och viljor – men det handlar ännu mer om miljön runt omkring.
Det handlar inte bara om individen, även om det också är viktigt, utan det handlar mycket om olika miljöer som i interaktionen med individen ibland hjälper och ibland försvårar när det gäller att hitta en sysselsättning.
Renee Luthra
Renee Luthra har i sin avhandling undersökt vilka faktorer som bidrar till att unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning inte har en känd sysselsättning efter gymnasiesärskolan samt deras upplevelser och erfarenheter. I avhandlingen benämns dessa individer som Not in Employment, Education or Daily activity (NEED).
– Det är en betydande grupp personer som är NEED. Det gör det viktigt att öka kunskapen om varför de är NEED och förstå faktorerna bakom, säger Renee Luthra, som i sin avhandling har utgått från tidigare studier från Högskolan i Halmstad.
Personerna i gruppen har alla individuella situationer att utgå från. De är olika individer med viljor, önskemål och förutsättningar, men det är omvärlden och särskilt mötet mellan individ och omvärlden som har stor betydelse. Till exempel begränsade eller olämpliga alternativ till sysselsättning efter skolan, barriärer på arbetsmarknaden, svårigheter med stödsystem och negativa attityder.
– Det handlar inte bara om individen, även om det också är viktigt, utan det handlar mycket om olika miljöer som i interaktionen med individen ibland hjälper och ibland försvårar när det gäller att hitta en sysselsättning, säger Renee Luthra.
Renee Luthra disputerade den 6 november och hennes avhandling heter Falling through the cracks. A study on young adults with intellectual disability not involved in employment, education or daily activity.
I en av studierna, som är baserad på ett nationellt register (Halmstad University Register on Pupils with Intellectual Disability, HURPID), har Renee Luthra tittat på statistik för att hitta samband mellan dem som inte har en sysselsättning och faktorer som ekonomisk ersättning, LSS-insatser och familjesituation. I den andra studien har Renee Luthra intervjuat tio personer i målgruppen och undersökt hur processen har sett ut från gymnasiesärskolan till att inte ha en sysselsättning, erfarenheter av kontakter med myndigheter och stödsystemet, samt sociala relationer och tillhörighet.
Inte alltid socialt exkluderade
– Att vara NEED kan ses utifrån olika perspektiv. Å ena sedan anses dessa personer vara socialt exkluderade eftersom de inte har en sysselsättning och inte deltar i samhället som många andra. Å andra sidan känner de tillhörighet i sina nära relationer. Social exkludering är ingen permanent känsla som gäller i alla situationer, utan man kan känna olika grad av både social exkludering och tillhörighet, säger Renee Luthra.
I målgruppen finns också vissa personer som motstår kategorisering och därför väljer att inte delta på arenor eller i stödsystem som förknippas med intellektuell funktionsnedsättning.
Renee Luthra förtydligar att NEED-gruppen är en heterogen grupp och att det är flera faktorer som bidrar till och påverkar att de är utan sysselsättning. Därför hoppas hon att hennes resultat kan bidra med kunskaper så att samhället och välfärdsaktörer kan möta individernas behov på ett bättre sätt:
– Resultatet behövs också i insatser som motverkar att personer hamnar utanför sysselsättning, samt för att utveckla riktade stödinsatser som stärker möjligheterna till ökad delaktighet i samhället.
Text: HILDA LIBERG
Bild: iSTOCK och MAGNUS KARLSSON