Svåra frågor behandlas i ny bok om migration och sexualitet

Jag tycker att vi har varit modiga som skrivit boken och jag tycker att vi har lyckats ge röst åt utsattheten och de människor som lever i den.

 

Pernilla Ouis, professor i socialt arbete

– Det har varit ett stort intresse kring den här boken, konstaterar Pernilla Ouis, redaktör och en av författarna.

Antologin gavs nyligen ut av förlaget Studentlitteratur och tar upp ett brett spektrum av frågor, från utsattheten hos kvinnor och unga utan uppehållstillstånd, skam och hederskulturer, explicit sexualundervisning under SFI-undervisningen, till barn som av religiösa skäl inte får åka med till simhallen på idrottslektionen.

Pernilla Ouis klargör direkt – det inte är en debattbok, det är inte vad de yrkesverksamma som boken riktar sig till behöver. Det är inte heller en manual med frågor och svar. Men boken berör ämnen som har kommit upp i debatter och samhällsdiskussioner, och antologin är början på en diskussion genom att sammanställa frågor som inte har några enkla, raka svar. Och någonstans, som Pernilla Ouis säger, ”måste vi våga säga något”, även om det är svårt.

En bok för personal inom välfärdssektorn

Målgruppen är framför allt personal inom socialtjänst och skola och andra som jobbar i välfärdssektorn (hälso- och sjukvården ingår inte). Boken är också viktig för många socionomstudenter:

– Sexualitet berörs ofta inte i utbildningen, särskilt inte kopplat till migration. Jag tror att man ser faran i att man riskerar att befästa stereotyper och förstärka rasism. Då avstår man hellre.

Ett par teman kom upp i det offentliga samtalet för några år sedan och tonläget blev högt och laddat. Rapportering om unga, nyanlända män som trakasserade tjejer och kvinnor, blev framför allt till en kvällstidningsdebatt om överrepresentation av invandrare i sexualbrottsstatistiken. Hedersrelaterat våld har också diskuterats mycket.

– Budskapet som kom fram i debatten kan uppfattas som att invandrare är farliga. Då är det lätt att bortse från att många immigranter är utsatta för sexuellt våld och sexuella maktsituationer, något som exempelvis kompliceras av migrationslagstiftningen. Hedersvåld är också mer komplext än att människor är onda, säger Pernilla Ouis.

Sexuella script

Ofta används ”kulturskillnader” för att beskriva och förklara olikheter och olika situationer. Antologin tar i stället en utgångspunkt i det som kallas sexuella script. Teorin om sexuella script sticker hål på antagandet att sexualitet är något att ta för givet, som något naturligt. Onekligen har sexualitet biologiska aspekter, men när temat är sexualitet och migration är sexualitetens psykologiska och sociala dimensioner centrala. Världshälsoorganisationens, (WHO:s) definition* av sexualitet avslutas med orden:

”Sexualiteten är påverkad av interaktionen mellan biologiska, psykologiska, sociala, ekonomiska, politiska, kulturella, legala, historiska, religiösa och andliga faktorer.”

Med andra ord spelar människors normer, föreställningar, förväntningar, drömmar, utövning och erfarenheter stor roll för sexualiteten, skriver Pernilla Ouis i antologins inledande kapitel. Sexualitet skapas i ett samhälle, i en gemenskap och av olika individer och är föränderlig. Ett exempel skulle kunna vara det svenska samhällets sexuella script: det som anses ”normalt” och okej i dag är knappast samma sexualitet som på, säg, 1920- eller 1970-talet. Samtidigt har olika grupper och individer i samhället olika script.

Händelser och situationer kan alltså tolkas på olika sätt. I ett globalt perspektiv har exempelvis svenska medborgare överlag, ganska så extrema värderingar. Det syns i World Value Survey** som kan användas som en slags ”kulturkarta” och som visar, påpekar Pernilla Ouis, ”att svenskar tycks vara allra mest rationella, sekulära, individualistiska och intresserade av självförverkligande jämfört med resten av världen”.

– Vi förstår inte alltid hur känsliga relationer, släktband och så vidare är i andra kulturer. Livet handlar om mer än jaget. I Sverige är vi väldigt individualistiskt orienterade och dessutom starkt normkritiska.

En modig antologi

Vi måste kunna förstå andras utgångspunkter utan att acceptera. Pernilla Ouis säger att hon blir enormt frustrerad av människor som så att säga kidnappar frågor för att skapa rasism i stället för att på riktigt diskutera problemen. Att ropa ”släng ut dem” är ett sätt att slippa göra svåra avväganden. Andra sätt att distrahera fokus är så kallad ”pinkwashing”, att lyfta fram HBTQ-personers rättigheter med syftet att kunna legitimera sina egna invandrarfientliga åsikter.

Det är lätt att kalla någon för rasist eller islamofob. Därför, menar Pernilla Ouis, backar ibland journalister och forskare undan från det här ämnet. Det är svåra teman att belysa utan att hamna i polarisering.

I Sverige är vi väldigt individualistiskt orienterade och dessutom starkt normkritiska.

– Jag tycker att vi har varit modiga som skrivit boken och jag tycker att vi har lyckats ge röst åt utsattheten och de människor som lever i den. Samtidigt är boken balanserad, vi visar att ”här går gränsen, det här är vår lagstiftning”. Det finns gränser för kulturell eller religiös acceptans exempelvis vid hedersrelaterat våld eller vid våld mot barn och kvinnor. Vi har ett starkt barnrättsperspektiv i boken. Vi ger också något konkret till socialarbetare och lärare som läser boken, och det är viktigt för välfärdsarbete handlar om att värna de svaga, de utsatta.

Text: KRISTINA RÖRSTRÖM
Bild: DAN BERGMARK, ISTOCK, STUDENTLITTERATUR

*WHO menar att det snarare är en arbetsdefinition, den är under ständig förändring. **http://www.worldvaluessurvey.org/images/Culture_Map_2017_conclusive.png