Tre av tio har svårt att klara sina utgifter under pandemin
Hög arbetslöshet och fallande tillväxt har präglat svensk ekonomi under pandemin. Det märks nu allt tydligare i människors privatekonomi. Tre av tio vuxna svenskar har en eller flera gånger det senaste året inte kunnat betala alla sina räkningar, amorteringar eller räntor på förfallodagen. Det visar en ny undersökning från Högskolan i Halmstad, Lunds universitet och Kronofogden.
I en gemensam studie har forskare vid Högskolan i Halmstad och Lunds universitet tillsammans med Kronofogden undersökt hur människors privatekonomi har utvecklats under covid-19-pandemin.
Enkät i maj 2020 och januari 2021
Undersökningen bygger på en enkät som besvarades i maj 2020 och januari 2021.
– Genom att jämföra resultaten från de två insamlingarna kan vi säga något om hur människors privatekonomi har utvecklats under pandemin, säger Måns Svensson, professor i rättssociologi vid Högskolan i Halmstad och projektledare för undersökningen. Han fortsätter:
– Tyvärr är slutsatsen att allt fler har svårt att få pengarna att räcka till.
Måns Svensson, professor i rättssociologi vid Högskolan i Halmstad.
I januari i år uppgav 29 procent av de tillfrågade att de en eller flera gånger de senaste 12 månaderna har varit i en situation där det inte har funnits pengar till att betala alla räkningar, amorteringar eller räntor på förfallodagen. Motsvarande siffra i maj förra året var 9 procent.
Värst är situationen för ensamstående föräldrar. I maj förra året uppgav 17 procent att de har haft svårt att klara sina utgifter – i januari 2021 hade den siffran ökat till 42 procent.
Ökad otrygghet bland lägre inkomsttagare
Davor Vuleta delar sin tid mellan en doktorandtjänst vid rättssociologiska institutionen vid Lunds universitet och förebyggande arbete hos Kronofogden. Han är medförfattare till undersökningen och är oroad över resultaten, inte minst över att så många tycks ha svårt att klara sina utgifter i närtid.
– Närmare var femte vuxen svensk bedömer att de kommer att få det svårt att klara sina betalningar den kommande månaden, säger Davor Vuleta.
Davor Vuleta, Kronofogden samt doktorand, Lunds universitet.
Den ekonomiska otryggheten har ökat mest i de inkomstgrupper som har lägre inkomst i hushållet. Men även bland de svarande med högre inkomstnivåer anger fler att de känner ekonomisk oro i januari 2021.
– Vi har ingen data i den här studien som kan förklara frågan om varför pandemin drabbar olika grupper på olika sätt. Men en rimlig förklaring till varför de med lägre inkomster har drabbats extra hårt är nog att de ofta är beroende av extrajobb med osäkra anställningsformer i branscher som har det tufft under pandemin, säger Måns Svensson.
Covid-19-pandemin får sannolikt hälsokonsekvenser även i det att den ekonomiskt relaterade ohälsan ökar. Mer än var femte person som har haft upprepade betalningsproblem uppger i januari 2021 sin hälsa vara dålig eller mycket dålig. Detta kan jämföras med den grupp som inte har haft betalningsproblem, där var tionde person gör samma bedömning om sin hälsa.
– Vi vet genom tidigare forskning att ohälsa är en möjlig konsekvens av överskuldsättning och dålig ekonomi. Det är därför inte förvånande att personer med upprepade betalningsproblem rapporterar sämre hälsa än de som inte upplever betalningsproblem. Samtidigt vet vi att ohälsa är en orsak till sämre privatekonomi. Med andra ord finns det en risk för en negativ spiral, säger Måns Svensson.
Text: KRONOFOGDEN och KRISTINA RÖRSTRÖM
Bild: ANDERS ROOS, ISTOCK