Professorsporträttet: forskar om gränslandet mellan lag, teknik och värderingar
Lagen säger en sak. Gemene man kanske har en annan uppfattning. Släng in en smarttelefon eller annan teknik i leken, och det blir ännu mer spännande. Måns Svensson är ny professor i rättssociologi vid Högskolan i Halmstad och ägnar sig åt så skilda frågeställningar som trafiknormer, hot mot journalister och personers privatekonomi i tuffa tider.
Ny teknik för med sig massvis med nya normer. Våra lagar inte är anpassade till den nya teknikens villkor och det skapar motsättningar och spänningar i samhället.
Måns Svensson, professor i rättssociologi
Ända sedan Måns Svensson, nu professor i rättssociologi och akademichef, var doktorand har han varit intresserad av att förstå mer om teknologi i relation till sociala och rättsliga normer.
– Det är väldigt spännande att undersöka teknologi utifrån normerande krafter, säger han.
Vilken roll kan då tekniken spela i det demokratiska samtalet? Brännande aktuell är ett av Måns Svenssons pågående forskningsprojekt, en studie som han leder om utvecklingen av hot och hat mot journalister i Sverige, framför allt på sociala medier, och hur detta kan leda till en åsiktsförskjutning och urholkning av demokratin och rättsstaten.
– Fyrtio procent av journalisterna har under de senaste tre åren avstått helt, och nästan häften har anpassat hur de rapporterar om olika ämnen för att undvika trakasserier online, säger Måns Svensson, som presenterade studien på Internationella Brottsofferdagen 2021.
Förhållandet mellan rätt och samhälle är rättssociologins kärna. En individ som funderar på om hen ska följa en lag, eller en politiker som funderar på om lagen som ska stiftas verkligen kommer att efterföljas – de tänker rättssociologiskt. Till den sociala interaktionen och lagens ramar kommer exempelvis digitaliseringen.
Måns Svensson sökte sig till Högskolan i Halmstad för att bli akademichef för Akademin för lärande, humaniora och samhälle. I januari blev han också utnämnd till professor i rättssociologi. Vägen till rättssociologin gick från gymnasiet i Halmstad via Madrid till juridikstudier i Lund och en valbar termin med kurser i just rättssociologi.
– Jag insåg att det är där man ställer alla de intressanta frågorna om juridiken, säger han med ett litet leende.
Snabba teknikskiften i samhället
Efter grundutbildning blev det forskarutbildning. Måns Svensson skrev en avhandling om sociala normer och regelefterlevnad: hur ser normerna ut? Hur kan de förändras för att öka säkerhet? Hans fallstudie handlade om bilbälten, nykterhet och hastighet i trafiken, och även om det inte egentligen var huvudfokus från början har trafikfrågor blivit en följeslagare genom åren.
– Hur ska samhället agera för att uppnå regelefterlevnad av lagar, exempelvis i förhållande till trafiksäkerhet? När bilar blir alltmer autonoma och kör själva, vem är då egentligen ansvarig när det sker en bilolycka? säger Måns Svensson.
Vid snabba teknikskiften händer något i samhället, och detta intresserar Måns Svensson ur ett rättssociologiskt perspektiv:
– Ny teknik för med sig massvis med nya normer. Det som händer är att våra lagar inte är anpassade till den nya teknikens villkor och det skapar motsättningar och spänningar i samhället.
Flygets trafikkontroll är ett annat exempel. Vad innebär det för flygledare som guidar piloter vid landning från tornet när olika automatiseringsprocesser har blivit flygledarnas ”kollegor”?
– Om olyckan sker, vem är skyldig i en situation där piloterna dessutom har flugit med autopilot? Det är ett etiskt dilemma att enbart prata om människans skuld när tekniken spelar en sådan stor roll. Rätten vill ha en människa som ställs till svars, säger Måns Svensson och fortsätter:
– Det är en av anledningarna till att jag har sökt mig till Högskolan i Halmstad, den fina forskning som pågår inom AI, teknologi och innovation. Jag är intresserad ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv och vill visa hur samhällsvetenskapen har en väldigt viktig roll att fylla för att förstå teknik.
Måns Svenssons avhandling handlade om sociala normer och regelefterlevnad med trafiken som fallstudie.
Det finns ett behov av att lära automatiserade beslutsprocesser, exempelvis AI, att bryta mot regler. Hur gör man det utan att det blir regelstyrt?
– Man måste få system att förmå att göra djupare etiska reflektioner, det vill säga att gå djupare än de mer instrumentella regler som ofta sätts upp för själva tekniken. Så gör ju människor – en människa som inte förmår reflektera utifrån empati och sociala hänsyn, utan bara utifrån regler, blir ingen bra beslutsfattare. Ett exempel är myndigheter som låter ”smarta” algoritmer sköta beslut om utbetalningen av olika former av ekonomiska stöd. Utan inslag av empati och etiska reflektioner i sådana beslut riskerar man att hamna fel. Teknik som på ett oreflekterat sätt följer lagen, förstår inte riktigt den praktiserade juridikens komplicerade natur.
Normer utvecklas parallellt
Förhållandet mellan rätt och samhälle är rättssociologins kärna. Men om lagen blir ett hinder för innovation? Måns Svensson har studerat upphovsrätt i förhållande till internet. Nätet gör det möjligt att utan kostnad dela musik, filmer, bilder och så vidare. Lagstiftningens utgångspunkt är att detta ofta är olagligt. När frågan var som mest aktuell pratade man om att en hel ungdomsgeneration var på väg att kriminaliseras i jakten på illegal fildelning.
– Sociala normer utvecklas med tekniska normer. Människor tycker i allmänhet inte att det är fel att ladda ner film från nätet, även om det inte är upphovsrättsligt okej. Vi rycker lite på axlarna och säger ”är det verkligen säkert, åker man inte fast?”, men det finns över lag inte något socialt fördömande över ett sådant beteende.
Forskarna pratar om path dependence, stigberoende, där lagen har konstruerats i en tid då verkligheten såg annorlunda ut. Ur ett forskningsperspektiv blir det väldigt spännande, menar Måns Svensson, att studera de normbildningsprocesser som uppstår i kölvattnet av ny teknik – där innovationers ofta disruptiva natur kolliderar med rätten, som står för upprätthållandet av historiska strukturer.
Social och ekonomisk trygghet är ett annat område som Måns Svensson tittar på med rättssociologiska glasögon. I ett samarbete med Kronofogden har han och hans kollegor vid Lunds universitet intresserat sig för människors privatekonomi.
– Nu undersöker vi förhållandet till pandemin och vi är intresserade av att förstå hur hushållens skuldsättning har utvecklats under pandemin. Pandemin har drabbat människor på ett ojämlikt sätt. De med sämre ekonomi har fått det ännu osäkrare, medan mer välbeställda hushåll klarar sig bättre genom pandemin. Allas buffert minskar dock något och människors ekonomiska marginaler krymper generellt.
Att bli professor är ett erkännande.
– Jag är så klart glad över att nu vara professor och tar det som en signal om att min akademiska gärning, såväl vad gäller forskning som undervisning, håller en rimligt god nivå. Samtidigt kanske man inte ska lägga alltför stor vikt vid akademiska titlar.
Arbetsmiljö och samverkan intresserar
Måns Svensson känner sig gynnad av att han ofta har kunnat jobba med olika drömprojekt. Samverkan på bred front är en del av detta, och därför tog det förhållandevis lång tid att bli färdig med forskarutbildningen. Det var så mycket annat som pågick samtidigt! Bland annat var han med och byggde upp Arbetsmiljöhögskolan vid Lunds universitet och han arbetade i olika statliga utredningar under doktorandtiden. Efter disputationen har han varit med och byggt upp tvärvetenskapliga centrumbildningar och han har som vd för ett innovationsbolag knutet till LU Holding varit med och tagit fram en skoldator för utvecklingsländer tillsammans med telekomjätten Ericsson.
Måns Svensson är historieintresserad, och därför utövar han helst sitt seglingsintresse i gamla träbåtar som han först har renoverat. Att hyra in sig på segelskutor är ett annat sätt att ge sig ut på äventyr. För ett par år sedan var han tillsammans med sin då 75-årige far en del av besättningen på en seglats till Uruguay. En nyfiken människa som gillar utmaningar, beskriver han sig själv som.
Han ser trygghet och trivsel – en god arbetsmiljö – som bästa grogrunden för att få till kreativitet och också kvalitet i det som produceras, inte minst inom forskningen.
– Allt som jag har gjort har jag gjort tillsammans med andra. Riktigt bra forskning får man till när man har ett gäng som stormtrivs och brinner för att lösa gemensamma uppgifter. Jag tror att man som forskare måste vara nyfiken. Är man nyfiken då öppnar man dörrar och kikar in för att se vad som finns därinne.
En sådan dörr är Högskolan i Halmstad. Det var inget som ”puttade bort” honom från Lunds universitet, men dragningskraften att göra något nytt och lära känna en ny miljö var stark.
– Högskolan i Halmstads profil är jättespännande. Dessutom är jag uppvuxen i Halland. Jag har spenderat flera ungdomsår i Halmstad och har många vänner här. Det är roligt att vända åter.
Text: KRISTINA RÖRSTRÖM
Bild: ANDERS ROOS, ISTOCK