header-pattern-bg

Professorsporträttet: ”Att vara forskare är som att vara konstnär – man skapar och brinner för det man gör!”

Del av profilområde Smarta städer och samhällen

Att skapa ett hållbart samhälle har länge engagerat Urban Persson, professor i förnybara energisystem vid Högskolan i Halmstad. Med sin forskning inom fjärrvärme hoppas han kunna bidra med ny kunskap och nya metoder för att gå från ett fossildrivet till ett förnybart samhälle.

Fjärrvärme är en återvinningsteknik, inte av materiella ting, men av energi. Det är därför jag är så förtjust i fjärrvärme. Det är en av få tekniker inom energisektorn som faktiskt bygger på principen att återvinna.

 

Urban Persson, professor i förnybara energisystem

Klimatförändringar är något som drabbar hela jordklotet. Det visar sig genom bland annat temperaturhöjningar, extremväder, torka och översvämningar. I Europa finns ambitionen att vara koldioxidneutralt år 2050, vilket innebär att det finns en balans mellan utsläpp och absorbering av koldioxid – som ett kretslopp. Utvecklingen av fjärrvärme kan vara ett sätt att närma sig det målet.

Urban Perssons forskning handlar om att gå från ett fossildrivet samhälle och energisystem till ett förnybart. Genom sin forskning tar han fram modeller och beräkningar för hur, när, var och vad det kommer kosta, vilka tekniker som kan användas och hur politiska stödprogram kan utformas. Intresset för att på ett mer effektivt sätt använda jordens resurser går långt tillbaka för Urban Persson.

– Redan som tonåring funderade jag över människans förbrukning av resurser. Jag drivs av en intuitiv känsla av att vi inte ska ta mer än vad vi behöver och vara respektfulla mot ”moder natur”. Vi behöver minska slöseri i alla former och öka andelen återvinning, säger han och fortsätter:

– Fjärrvärme är en återvinningsteknik, inte av materiella ting, men av energi. Det är därför jag är så förtjust i fjärrvärme. Det är en av få tekniker inom energisektorn som faktiskt bygger på principen att återvinna. Ska Europa vara koldioxidneutralt vid år 2050 behöver vi jobba inom alla sektorer: transport, industri och bostäder. När det kommer till fjärrvärme handlar det först och främst om att försörja bostäder och byggnader med resurseffektiv uppvärmning, men fjärrvärme innebär även en infrastruktur som bidrar till ökad effektivitet inom hela energisystemet och som dessutom möjliggör mer användning av förnybar energi.

En man sitter vid en dator och tittar in i kameran.

Urban Persson, professor i förnybara energisystem, förklarar att fjärrvärme är ett sätt att återvinna energi på.

Dubbla kompetenser blev dörröppnare

Forskning inom fjärrvärme var inget självklart för Urban Persson. I stället började han sin akademiska bana inom socialantropologin och studerade människan som kulturskapare. Förutom det intresserade han sig för språk och musik.

Under 1990-talet började miljöfrågor bli mer uppmärksammade och det var under den här perioden som Urban Persson bland annat gjorde en resa till Kalifornien i USA. Det väckte hans intresse för resursanvändning och miljö igen.

– Jag reste runt i trakterna kring San Diego och minns starkt hur jag såg en vindkraftspark som en silhuett i solnedgången. Jag hade länge närt ett miljöengagemang och en växande insikt om sambanden mellan klimatet, miljön och även energi. Det fanns redan då rörelser som hade börjat förstå att vi måste lämna fossila bränslen och hitta ett mer hållbart sätt att organisera vårt samhälle, säger Urban Persson.

En vindkraftspark syns som silhuetter i soluppgången.

En resa till San Diego blev väckte Urban Perssons intresse för hållbarhetsfrågor på nytt.

Efter det bestämde sig Urban Persson för att börja studera igen. Han läste maskiningenjörsprogrammet med inriktning mot energi och miljöteknik. Kurser inom vindkraftsteknik, solenergiteknik, effektiv energianvändning och bioenergi tog honom till Högskolan i Halmstad. Det följdes av doktorandstudier där hans handledare var
Sven Werner, tidigare professor vid Chalmers och Högskolan i Halmstad och i dag seniorprofessor vid Högskolan i Halmstad.

– Det söktes en person med dubbla kompetenser till ett tvärvetenskapligt projekt. Min bakgrund som maskiningenjör inom förnybar energi och med tidigare studier inom socialantropologi blev en dörröppnare, säger Urban.

Energiåtervinning med restvärme

Redan i sin doktorsavhandling påbörjade Urban sitt arbete med att ta fram modeller för utbyggnad av fjärrvärme. Resultaten applicerades bland annat inom EU-projektet Heat Roadmap Europe, som arbetar för att effektivisera energiförsörjningen i Europa genom att ta vara på restvärme från industri och elproduktion.

– Vi utvecklade en modell för att beräkna kostnaden för att investera i fjärrvärmenät på platser där det inte finns fjärrvärme i dag, utifrån lokala kontexter. Det jobbar jag med än i dag. Genom att använda geografiska informationssystem, GIS, kan du göra beräkningar, hantera och analysera data i en geografisk kontext. Du jobbar inte bara med siffror utan även med att koppla informationen på en kartbild, säger Urban Persson och fortsätter:

– Skillnaden från de modeller som användes förut är att de analyserar behovet på en nationell nivå, vilket gör att du inte fångar upp behovet och möjligheterna av fjärrvärme, som är en lokal infrastruktur. Du kan inte distribuera fjärrvärme mer än ett begränsat antal kilometer, vilket är en stor skillnad jämfört med el och gas som kan transporteras över mycket längre avstånd. Det innovativa med Heat Roadmap Europe var att vi föreslog en kombination av nationell energimodellering och lokala GIS-analyser.

En karta med olika röda markeringar visas.

Geografiska informationssystem, GIS, används för att göra olika typer av beräkningar och analyser i en geografisk kontext. Beräkningarna kan sedan visualiseras på en kartbild.

Beräknar framtidens värmebehov

I dag arbetar Urban Persson i flera projekt och samarbetar med forskare från bland annat Ålborg i Danmark och Flensburg i Tyskland. Tillsammans samlar, producerar och analyserar de data som kan berätta hur mycket industriell restvärme som finns inom räckhåll för fjärrvärme. De skattar även framtida värmebehov för olika länder och försöker genom GIS-verktyg distribuera informationen på kartor för att se hur stora värmebehoven är, om de kommer minska och var förändringar får störst effekt. Han agerar också konsult på EU-nivå i arbetet med ny lagstiftning som gäller Förnybarhetsdirektivet och Energieffektiviseringsdirektivet.

– De projekten handlar om att göra skattningar och öka förståelsen för hur lagstiftningen ser ut och behöver utformas, vilka målsättningar som är rimliga och vilka tekniker vi behöver utveckla för att nå ett mer hållbart samhälle, säger Urban Persson.

”Det finns ett väldigt driv här”

Att bli professor innebär framför allt ett erkännande säger Urban Persson. Han tycker om att representera ett lärosäte som Högskolan i Halmstad.

– Det är en kreativ, ung och lite mindre högskola. Det finns ett väldigt driv här, det går snabbt och vi är flexibla. Det är rörligt och bubblar i korridorerna här! säger han och avslutar:

– Att vara forskare är som att vara konstnär – man skapar och brinner för det man gör!

Text: ANNA-FRIDA AGARDSON
Toppbild: ISTOCK
Bild: ANNA-FRIDA AGARDSON OCH PEXELS

Om Urban Persson

Urban Persson är född i Sveg i Härjedalen men växte upp i Stockholm. Han läste till maskiningenjör med inriktning energi och miljöteknik vid Malmö högskola, idag Malmö universitet. Han disputerade 2015 vid Chalmers tekniska högskola med avhandlingen ”District Heating in Future Europe – Modelling Expansion Potentials and Mapping Heat Synergy Regions”.

Urban blev docent 2019 och den första maj 2020 blev han professor i förnybara energisystem vid Högskolan i Halmstad. Han är med i Fjärrvärmegruppen och Energigruppen som består av en grupp forskare på Högskolan.