Hållbara innovationer: en möjlighet, inte en begränsning
Hallå där, Per-Ola Ulvenblad, universitetsadjunkt i företagsekonomi! Din forskning har blivit internationellt uppmärksammad i boken The Innovation Revolution in Agriculture. Boken publicerades våren 2021 och har laddats ner över 77 000 gånger.
Innehållet har sådan global tyngd att den finansierades av Bill & Melinda Gates Foundation. Varför är den så viktig och vad är ditt bidrag?
– Boken belyser innovationer i jordbruket och hur värde kan skapas på olika sätt, särskilt genom ökat fokus på hållbarhet. Mitt kapitel baseras på åtta casestudier av svenska lantbruks- och skogsföretag och handlar om ansvarstagande entreprenörskap som riktar in sig på såväl social och miljömässig som ekonomisk hållbarhet. Medan svenska staten vill att livsmedelsproduktionen ska öka på ett hållbart sätt, synliggör mitt kapitel hur enbart effektivisering av produktionen inte kommer att få lantbruket att uppnå den målbilden. Det uppnås snarare genom en kombination av produktionseffektivisering och att företagarna drivs av en vilja att förvalta och utveckla sina företag och fastigheter på ett hållbart sätt för kommande generationer. Detta förhållningssätt kan ses som att företagen drivs ur ett ”stewardship-perspektiv”, vilket innebär att de inte bara motiveras av finansiella mål.
– En viktig del av den hållbara affärsmodellen blir därmed företagarnas viljeinriktning, deras så kallade value intention. Det begreppet har jag tillsammans med mina forskarkollegor Henrik Barth och Pia Ulvenblad tidigare utvecklat i ett konceptuellt ramverk där de tidigare byggstenarna i en affärsmodell, nu kompletteras med en fjärde, value intention. Stewardship-perspektivet förklarar företagarnas vilja, value intention, att sträva mot såväl social och miljömässig som ekonomisk hållbarhet.
Vem tycker du ska läsa boken?
– Boken har ett värde för alla som verkar inom de gröna näringarna: forskare, aktörer inom jordbruk och skogsbruk, konsultföretag, företrädare för intresseorganisationer och politiker.
Hur knyter bokens innehåll an till din och Högskolans forskning?
– Mina kollegor och jag har under ungefär tio år bedrivit tvärvetenskap om hållbara innovationer inom gröna näringar, huvudsakligen inom forskningsgruppen Grön Innovation. Vi har forskare inom såväl innovationsvetenskap som företagsekonomi, industriell organisation, miljövetenskap och biologi. Vår forskning ligger inom Högskolans profilområde Smarta städer och samhällen. Forskningen knyter också an till ProActS – Promoting resources, co-creative Actions, and innovation for Sustainable transition, som är ett mångvetenskapligt forskningssamarbete under utveckling vid Högskolan.
Vad innebär egentligen hållbara affärsmodeller för innovation och vilken roll spelar det inom den svenska jordbrukssektorn?
– Hållbara innovationer inom de gröna näringarna handlar ofta om att behandla hållbarhetsaspekterna som en möjlighet och inte som en begränsning. Tidigare har mycket fokus varit på teknologiska innovationer inom produktionen, men den forskning som vi bedriver inriktar sig mer på lantbrukaren som företagare och entreprenör. Teknologiska innovationer spelar en betydande roll, men det gör också sociala eller organisatoriska innovationer. Företagarens fokus blir inte enbart att effektivisera produktionen utan snarare att generera mer värde för slutkunden, till exempel genom att betona hållbarhetsaspekter såsom djurhälsa, hälsosamma livsmedel och ökad biologisk mångfald i markerna.
Vilken utveckling skulle du vilja se?
– Våra studier på svenska lantbruks- och skogsföretag pekar på att företagare inom de gröna näringarna vill driva sin verksamhet med ett stewardship-perspektiv där man behandlar marken, djuren och sina relationer med grannar, andra företag och kunder med omsorg och hänsynstagande. På så sätt kan företagaren i framtiden lämna ifrån sig företaget i bättre skick än det var från början. När det gäller value intention och stewardship-perspektivet kan det överföras till andra branscher och industrier. Alla företag, liksom samhället i stort, har behov av att ta väl hand om sina resurser, relationer och miljön. Här kan företagarna inom de gröna näringarna utgöra ett föredöme.
– Det kommer alltid att finnas lågprisproduktion från andra länder, därför måste den svenska gröna näringen i stället konkurrera med hög kvalitet och värde för slutkunden genom att betona hälsoaspekter, hållbarhet och spårbarhet. Min förhoppning är att boken och mitt kapitel ska lämna ett bidrag till och påskynda denna utveckling.
Text: KATARINA TRAN
Bild: ISTOCK (toppbild) och PRIVAT