header-pattern-bg

Professorsporträtt: Per Nilsen forskar om forskning

Per Nilsen, professor i implementeringsforskning och tidigare Bennetprofessor vid Högskolan i Halmstad, forskar om vad som påverkar glappet mellan forskning och praktik. Om varför det kan ta upp emot 17 år innan forskningens resultat kommer till användning samt om nyttiggörandet av forskningsresultat i vården, och samhället i stort.

Jag gillar Immanuel Kants tes: Erfarenhet utan teori är blind, men teori utan erfarenhet är bara en intellektuell lek.

Per Nilsen, professor i implementeringsforskning

Per Nilsens implementeringsforskning handlar om hur man introducerar och använder ny kunskap inom hälso- och sjukvården. Under perioden 2021–2023 är han så kallad Bennetprofessor vid Högskolan i Halmstad, vilket i praktiken innebär att han är gästprofessor för att ytterligare stärka lärosätets forskning och utbildning inom informationsdriven vård och hälsoinnovation.

– Det är först när forskningen kommer till användning som patient- och befolkningsnytta uppstår. Men förändring är inte oproblematisk, oavsett om det gäller individer eller organisationer. Man brukar säga att det kan ta upp till 17 år innan forskningens resultat kommer till användning. Det är givetvis en grov förenkling, men faktum kvarstår att det ofta tar längre tid än vad som är önskvärt, säger Per Nilsen.

Om Bennetprofessuren


Sedan 2014 bidrar företaget Carl Bennet AB med medel för att finansiera en professur vid Högskolan i Halmstad, kallad Bennetprofessuren. Innehavare av Bennetprofessuren kan antingen vara en internationell gästprofessor som är verksam under en tid vid Högskolan i Halmstad, eller en professor som tillsvidareanställs och som under en period på tre år innehar professuren. Sedan maj 2021 innehar gästprofessor Per Nilsen Bennetprofessuren.

Även Julie Reed, gästprofessor och forskare inom implementering och förbättringsarbete i hälso- och sjukvård, innehar fram till årsskiftet titeln Bennetprofessor. Hennes forskning fokuserar på hur man åstadkommer förbättringar i komplexa sociala system, med fokus på hälsa och sjukvård.

Implementeringsvetenskap – ett snabbt växande fält


Implementeringsvetenskapen har under 2000-talet utvecklats snabbt. Implementeringsforskning handlar generellt om att studera hur forskningsresultat implementeras i en verksamhet och målet är att förstå hur forskning och evidensbaserade metoder kan omsättas i vardagligt bruk. Per Nilsen förklarar att man kan se det som att man studerar utmaningar för förändring, från en etablerad praxis till något nytt. Forskningen har stor relevans för att man ska kunna förstå de utmaningar som finns kring implementering och användning av artificiell intelligens inom vården.

– Jag upplever ett stort intresse för implementeringsfrågor när jag är ute och pratar. I dag är det högaktuellt med e-hälsa och artificiell intelligens, områden med ett starkt yttre ”implementeringstryck”, men förändring är ofta svårt, fortsätter Per Nilsen.

Per Nilsen kom i kontakt med implementeringsforskning 2009, då Region Östergötland gjorde en satsning för att stödja forskning om implementering i hälso- och sjukvården. En målsättning med satsningen var att få fram kunskap som kunde underlätta och stödja implementering, för att göra vården mer evidensbaserad.

– Jag hade disputerat tre år tidigare och erbjöds en nyckelroll i den nya satsningen. Jag fick leda en operativ grupp bestående av mer juniora forskare som alla hade ett intresse för dessa frågor. Regionen bidrog till finansiering av ett ambitiöst forskningsprogram, med rekrytering av doktorander, utveckling av kurser på master- och doktorandnivå och en antologi om implementeringsvetenskap, berättar Per Nilsen.

Olika perspektiv ger kreativa lösningar

Per Nilsen är i grunden civilekonom med beteendevetenskaplig inriktning, och hans doktorsavhandling fokuserade på organisationen, snarare än individen – en bakgrund som han själv tror är rätt ovanlig inom hälsorelaterad forskning, men som har varit mycket användbar inom implementeringsvetenskapen:

– Jag har stor tilltro till tvärvetenskapligt och tvärprofessionellt samarbete. Förståelsen av komplexa samhällsfrågor underlättas av olika perspektiv och synsätt. Dessutom tycker jag att sådana samarbeten ofta blir kreativa. Jag har handlett många doktorander med en bakgrund i vården – läkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter och arbetsterapeuter – och jag tycker att mötet mellan teori och praktik ofta är väldigt fruktbart. Jag gillar Immanuel Kants tes: ”Erfarenhet utan teori är blind, men teori utan erfarenhet är bara en intellektuell lek”.

Per Nilsen är även mån om att förmedla kunskap om själva skriv- och publiceringsprocessen och driver sedan en tid tillbaka en doktorandkurs i vetenskapligt skrivande vid sitt hemmauniversitet, Linköpings universitet, som heter ”The Art and Science of Scientific Writing”. Kursen brukar bli fulltecknad långt före kursstart och den är särskilt populär bland läkare och sjuksköterskor som forskar.

– Jag tycker att flera funktioner ingår i min roll som professor, bland annat att undervisa om implementeringsvetenskap, handleda doktorander, agera mentor till juniora kollegor, skriva forskningsansökningar, initiera och driva projekt samt förmedla kunskap om implementeringsvetenskap och medverka till ämnets spridning i Sverige och internationellt.

Det är här som samarbetet med Högskolan i Halmstad kommer in. Per Nilsen kände sedan tidigare till Högskolans satsning inom artificiell intelligens (AI) och hade sett paralleller till implementering av evidens, det vill säga att AI har potential att förbättra vården.

– När jag fick frågan från Högskolan i Halmstad om jag var intresserad av att medverka i uppbyggnaden av forskningen kring AI-implementering, ställde jag mig genast positiv. Det finns inte så mycket gjort på det området, så det lät som en spännande utmaning.

”Forskning nära besläktat med konstnärlig utövning”

Forskningen är dock inte allt för Per Nilsen. Han har även ett stort intresse för rockmusik och har skrivit flera böcker om bland andra David Bowie, Iggy Pop och Prince. Under tolv års tid gav han ut en tidskrift om Prince vid namn “Uptown”, som handlade om Princes alla projekt.

– För mig är forskning nära besläktat med konstnärlig utövning. Jag gav ut böcker fram till att jag började forska, det vill säga tidigt 2000-tal. Jag brukar tänka att jag fick enormt mycket träning i att skriva på engelska, vilket är forskningens huvudsakliga språk, åtminstone i västvärlden. Jag kom definitivt upp i de 10 000 timmar som man brukar hävda behövs för att uppnå viss skicklighet inom ett område, berättar Per Nilsen.

När Per Nilsen började forska 2002 tog intresset för detta snabbt överhanden. Han beskriver att det kändes som att komma hem. Forskning blev snabbt en passion och har så varit i 20 år. Samtidigt håller han musikintresset vid liv och gav så sent som förra året ut en bok om det amerikanska rockbandet Iggy & the Stooges.

– Det är svårt att hinna med musikskrivandet nu när forskningen tar så mycket tid. Fast det är verkligen inget jag beklagar, eftersom forskning är ett uppslukande intresse, avslutar Per Nilsen.

Text: Ida Hammar
Bild: Dan Bergmark

Fotnot. Sedan den 1 februari 2023 är Per Nilsen professor i implementeringsvetenskap vid Högskolan i Halmstad.

Per Nilsen har ett stort intresse för rockmusik och har skrivit flera böcker om bland andra David Bowie, Iggy Pop och Prince.

Om Per Nilsen


Per Nilsen föddes i Täby, strax norr om Stockholm. Han utbildade sig till civilekonom med beteendevetenskaplig inriktning på Handelshögskolan i Stockholm, och arbetade efter sin examen som konsult inom personalekonomi- och konsultfrågor tillsammans med en studiekamrat. Parallellt med konsultfirman skrev han böcker om rockartister som David Bowie, Iggy Pop och Prince, utgivna för en internationell publik. 2006 tog Per sin doktorsexamen vid Linköpings universitet genom avhandlingen ”Opening the Black Box of Community-Based Injury Prevention Programmes”.

Per Nilsen blev docent 2008 och professor i implementeringsforskning 2013 vid Linköpings universitet, där han i dag är verksam vid Institutionen för hälsa, medicin och vård. Han är sedan maj 2021 gästprofessor vid Högskolan i Halmstad och innehar Bennetprofessuren.

Om implementeringsforskning

Implementeringsforskningen fokuserar på att förstå vilka hinder och underlättande faktorer som påverkar införandet av nya innovationer, både ur individens och verksamhetens perspektiv samt i olika kontexter. Baserat på denna kunskap utformas strategier för att stödja implementering genom att hantera hindren och ta fasta på de underlättande faktorerna.

Inom informationsdriven vård ligger fokus på att skapa metoder och processer för att implementera innovationer. Denna vård har potential att skapa värde genom ökad kvalitet, säkerhet och effektivitet inom hälso- och sjukvården, och bidra till kunskap som baseras på avancerad analys av hälso- och sjukvårdsdata.

Att arbeta evidensbaserat innebär att man väger samman expertis med tillgänglig kunskap vid beslut. Evidensbaserad vård handlar om att säkerställa att det finns evidens, det vill säga bästa tillgängliga bevis, för de behandlingar och rekommendationer som ges.