Körkort och tolerans är viktiga för nyanländas jobb inom lantbruk

Ovanligt många flyktingar kom till Sverige under 2015. I samband med det drev forskare vid Högskolan i Halmstad ett projekt och gjorde en studie för att ge gruppen flyktingar större och snabbare chans att få jobb. Gapet är överlag stort mellan inrikes och utrikes föddas anställningsgrad. Inte minst i gruppen med utomeuropeisk bakgrund är fler arbetslösa. Samtidigt har Sverige i jämförelse med andra EU-länder den mest optimala policyn för arbetsmarknadsintegration, mätt med Migrant Integration Policy Index (MIPEX). Som en del av forskningsstudien – i samarbete med Arbetsförmedlingen och Hushållningssällskapet Halland – ordnade forskarna ”matchmaking” mellan lantbrukare och nyanlända arbetssökande.

– Att förstå hur processen med matchning på arbetsmarknaden går till är ett bra avstamp för att se ingångarna och framför allt hindren som behöver övervinnas, säger Henrik Barth, docent i industriell organisation vid Högskolan i Halmstad.

Före, under och efter jobbmatchningen intervjuade forskarna både jobbsökande och arbetsgivare inom lantbruk samt arbetsförmedlare.

– Man skulle kunna tro att bidragsstödet skulle vara den stora moroten till att inleda en anställning, men det visade sig att lantbrukarna som vi träffade engagerade sig av mer humanitära skäl. Av de lantbrukare som kontaktades visade hälften intresse för att bidra i samband med flyktingkrisen. ”Vi vill hjälpa till” sa lantbrukarna.

Stort engagemang

Det som kan skapa svårigheter med att anställa en nyanländ person, påpekar Henrik Barth, är att lantbrukare är vana vid att rekrytera familjemedlemmar och nära släktingar:

– Det märks i samtalen som vi haft där frågor och engagemang sträcker sig långt utanför själva anställningsprocessen. Det är väldigt positivt och värmande att lantbrukarna vill ta ett stort ansvar när flyktingar kommer till Sverige. Helheten är viktig för lantbrukaren, vilket gör att processen att anställa ibland blir längre än vad som är planerat.

Studien visar att för arbetssökande är körkort, språkkunskaper och kulturell förståelse särskilt viktiga.

– Körkort behövs för att kunna ta sig runt på landsbygden. Språk är viktigt överlag, men inom lantbruket är det särskilt viktigt för att skapa en säker arbetsmiljö. För att de kulturella ”krockarna” ska kunna undvikas krävs tolerans, tålamod och anpassningsbarhet – av alla inblandade i processen, säger Henrik Barth.

Okunskap skapar osäkerhet

Ghazal Zalkat, doktorand i innovationsvetenskap vid Högskolan i Halmstad, påpekar att det är svårt för nyanlända att hitta till jobben. Okunskap skapar osäkerhet hos alla parter i anställningsprocessen.

– Arbetsförmedlingen har svårt att utvärdera de nyanländas erfarenheter och kompetenser. Det är enklare om det finns en formell utbildning som den nyanlände har med sig som till exempel agronom eller liknande, säger hon och fortsätter:

– Arbetsförmedlingen har begränsad erfarenhet av odling och lantbrukare. Det behövs istället mentorer som inledningsvis kan hjälpa till med introduktionen på arbetsplatsen.
Ghazal Zalkat menar också att, även om viljan att hjälpa till är stor bland lantbrukarna, så underlättar det för den enskilda företagaren att anställa om det är klart och tydligt vilka anställningsformer som finns.

– Enklare administration och tydlig information sänker tröskeln till att anställa en ny person som inte har kunskap om svenskt lantbruk, säger Ghazal Zalkat.

Extrem situation

Kritiken mot myndigheterna är ibland hård, konstaterar Henrik Barth.

– Det var en extrem situation under 2015, även för Arbetsförmedlingen. För individen är det en påfrestning och ibland en frustration när det tar tid med att identifiera lämpliga arbetsmöjligheter. Med forskningsprojektet vill vi bidra med ökad kunskap om hur integration kan effektiviseras.

PLOUTOS är ett annat integrationsprojektet som Henrik Barth och Ghazal Zalkat driver i dag och det går ut på att öka individens kunskap om grundläggande finansiella tjänster.

– Förstår du hur finansiella transaktioner och tjänster går till och vilka krav som ställs vid investeringar som du önskar göra kan du planera för framtida satsningar. En tydlig målbild är en viktig drivkraft. Det är först när man ser vägen framför sig som det går att börja vandra på den, säger Henrik Barth.

Text: KRISTINA RÖRSTRÖM
Toppbild: ISTOCK