Professorsporträttet: Passionen för poesi är Daniel Möllers styrka
I det lilla – en dikt om ett bröllop eller en födelsedag för 300 år sedan – kan vi skönja den stora kunskapen om historien och människors vardagsliv. Därför är tillfällesdikter ett stort intresse för Daniel Möller. På lite mer än ett decennium har han, som är ny professor i litteraturvetenskap vid Högskolan i Halmstad, blivit en av de tydligast profilerade forskarna inom svensk poesi från tidigmodern tid.
Jag har gjort min grej och forskat om det som jag har haft lust att forska om. Jag tror att det blir bäst om man får ägna sig åt ett ämne som man brinner för.
Daniel Möller
Den röda tråden i Daniels Möllers forskning är tillfällesdiktning och det är framför allt diktning under tidigmodern tid, 1600- och 1700-talen, som intresserar honom.
– Det handlar om bröllop, begravningar, bemärkelsedagar och andra tillfällen som man ville uppmärksamma. Det har skrivits enorma mängder, säger Daniel Möller.
Stipendier och anslag
Hans vetenskapliga produktion är ovanligt omfattande, håller utomordentligt hög kvalitet och är originell, menar bedömare. Han har fått stipendier från Svenska Akademien och två stora anslag från Vetenskapsrådet, det sistnämnda är ovanligt för forskare inom humaniora.
– Mina ansökningar har nog väckt intresse för att de har visat på kunskapsgap, säger Daniel Möller.
– Jag har gjort min grej och forskat om det som jag har haft lust att forska om. Jag tror att det blir bäst om man får ägna sig åt ett ämne som man brinner för. Jag har passionerade förhållningssätt till både studier och forskning.
Sedan disputationen 2011 har Daniel Möller genomfört många litteraturvetenskapliga projekt. Han är medredaktör för boken ”Att dikta för livet, döden och evigheten. Tillfällesdiktning under tidigmodern tid” och den täcker in mycket av det viktigaste som han har gjort. Till det kan man lägga hans aktuella bok som handlar om elaka gravdikter: ”Om de döda allt annat än gott” (Makadam förlag). På 1700-talet var det vanligt att man tog tillfället att ta ära och heder av en antagonist som hade gått hädan. Dikterna var humoristiska, makabra och snuskiga.
– Även mina mest förhärdade vänner gömmer ansiktet i händerna när de läser dikterna. Det är burdust, 1600- och 1700-talen är kända för det.
Exempel på projekt att lägga till raden är ”Rolldiktningens poetik. Olof von Dalins experimentella tillfällesdiktning” och flera böcker om pekoral och pekoralpastischen.
Inga tråkmånsar
Daniel Möller älskar att undervisa och att dela med sig. Det är en vinst om studenterna upptäcker litteraturen och poesin.
– Poeterna som jag pratar om är inga tråkmånsar och det är inte bara gamla farbröder som rimmar högtravat. I stället utforskar de gränstrakterna hos människan och hennes psyke. Ibland är det rena uppror. Ta den modernistiska dadaismen, det är en form av punkrörelse.
– Jag tycker att det är oerhört viktigt att entusiasmera studenterna och ingjuta mod i dem, så att de vågar prova nya tankar och idéer, både under föreläsningarna och seminarierna och när de skriver uppsatser.
Ett tydligt tillfälle att testa och våga för studenter är under den nya kursen i kreativt skrivande som startar till våren under Daniel Möllers ledning. Över lag kopplar han gärna samman musik med poesi. Det händer att han sjunger en bit på en medeltida ballad för litteraturstudenterna och de får gärna prova att sjunga lite Bellman.
Unga kan få ut så mycket av att läsa poesi, och musiken kan verkligen vara vägen in i poesin, menar Daniel Möller.
– I vår tid är litteraturen större än någonsin. Nätet svämmar över av dikter och andra texter. Där kan alla bli poeter och inte minst unga har ett så starkt behov av att förmedla sig. Ett annat exempel är dataspel, det är en narratologisk verksamhet där de som skriver och sedan spelar, bygger den värld som de skapar.
Ibland säger studenterna att poesi kan vara så svårt:
– Det är precis tvärtom. Har man hittat skönlitteraturen har man en vän för livet, säger Daniel Möller.
Djurgravpoesi i ett sammanhang
När Daniel Möller själv började läsa på universitetet var det inte litteraturvetenskap som han började med – han ville spara det roligaste till sist. När han efter en period i gymnasieläraryrket kom in på forskarutbildningen hade han redan under tidigare uppsatsskrivande stött på märkliga dikter till döda djur. Temat för hans avhandling blev djurgravspoesi, ett då ganska outforskat ämne. Men varför är dikter till sedan länge döda djur intressanta?
– Jag jobbar mycket med att kontextualisera. I det lilla kan det stora gömma sig. Genom att analysera texter på den lilla avfartsvägen ute i skogen långt från huvudleden, kan man hitta det väsentliga. De stora sammanhangen kan förstås mer i det där sidospåret. Dikterna blir som titthål in i det förflutna och i den vardagen, även om det så klart ofta handlar om högre ståndsmiljöer.
Att samverka och vända sig till en större publik utanför forskarvärlden är ett stort intresse för Daniel Möller. Han föreläser och engagerar sig bland annat genom Ekelöf-sällskapet. Under Strecket-texter i Svenska Dagbladet är ett annat sätt för Daniel Möller att dela med sig av forskningsresultat. Läsarna har genom åren bjudits på essäer som ”Tråkmånsen som var en av våra stora humorister” och ”Lenngrens kvickhet förnyade svensk poesi”.
”Svensk poesi” och egna dikter
Tillsammans med författaren och poesihistorikern Niklas Schiöler står Daniel Möller bakom ”Svensk poesi” som har blivit ett standardverk i sin genre. 1072 sidor svensk poesi för studenter och en läsande allmänhet.
– Det är den senaste i sitt slag och har ambitionen att täcka vår poesi från det allra äldsta till i dag.
Daniel Möller har själv gett ut flera diktsamlingar.
– Det är enormt roligt att skriva egna skönlitterära texter. När jag sitter med en ansökan till Vetenskapsrådet och allt är så formaliserat med givna rubriker, är det bra att kunna fly till ett skönlitterärt manus. Jag bearbetar ansökan med att göra något parallellt.
För Lundabon lockar Halmstad och Halland med bland annat Halmstadgruppen och Olof von Dalin-sällskapet, där han är styrelseledamot. Att bli professor är ett erkännande och glädjande:
– Att ens bidrag till forskningen uppskattas, det är jag väldigt glad för och inget man kan ta för givet. Jag brinner för musik och litteratur och har svårt att frikoppla jobbet från övriga livet. Jag har en stor nyfikenhet inför de enorma skatter som finns kvar att upptäcka.
Text: KRISTINA RÖRSTRÖM
Bild: GUSTAV BERGMAN, DAN BERGMARK samt FÖRLAGEN (bokomslag)