Taktfast hovtramp, nöjda frustningar och rogivande hötugg – vägen till hållbar hälsa?
Detta är en personligt skriven text. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Psykisk ohälsa är ett vanligt förkommande ämne i samhället. På Akademin för hälsa och välfärd (HOV) på Högskolan jobbar vi aktivt både inom utbildning och forskning med ämnet. Dels genom specialistsjuksköterskeutbildningen inom psykiatrisk vård, dels genom forskarutbildningen i hälsa och livsstil. Några av våra doktorander fokuserar på så kallade hälsofrämjande holistiska interventioner för att främja varaktig hälsa och återhämtning för personer med psykiatriska diagnoser.
Om vi samlar erfarenheter från utbildning på grundnivå, avancerad nivå, och forskarnivå på HOV, är det enkelt att se att dagens psykiatriska hälso- och sjukvård övervägande har en medicinsk grundsyn och nästan uteslutande erbjuder medicinska behandlingsalternativ. Det saknas holistiska hälsofrämjande insatser för personer med psykiatrisk diagnos.
Psykisk ohälsa hos barn och unga i form av problematisk skolfrånvaro, ätstörningar och ADHD, liksom förskrivning av psykofarmaka ökar både i Sverige och internationellt. Svårigheter i unga år ökar risken för psykisk ohälsa senare i livet. De långsiktiga effekterna av att en stor andel barn och unga medicineras varaktigt i tidig ålder är inte klarlagda.
Psykiatriska diagnoser betraktas ofta som genetiskt betingade och kroniska. Den medicinska behandlingen avser inte att bota psykisk sjukdom utan syftar till att lindra symtom men medför ofta allvarliga biverkningar som trötthet, viktuppgång, metabolt syndrom, diabetes typ 2 och kardiovaskulära sjukdomar. Personer med varaktiga psykiska funktionsnedsättningar löper nästan två gånger så stor risk att dö en för tidig död i kardiovaskulära sjukdomar, och medellivslängden är förkortad med så mycket som 25 till 30 år, jämfört med övriga befolkningen.
Personer med egen erfarenhet av att leva med psykisk ohälsa och deras närstående har påtalat att den psykiatriska hälso- och sjukvården brister avseende hälsofrämjande interventioner – trots att det är både möjligt och angeläget att förebygga övervikt, metabolt syndrom och kardiovaskulära sjukdomar med hälsofrämjande omvårdnadsinsatser.
En handfull forskare på Akademin för hälsa och välfärd har sedan 2017 samlats kring forskning om hästunderstödd terapi. Det handlar om hälsofrämjande hästunderstödda interventioner där hästen hjälper till att främja hälsa och välbefinnande ur ett holistiskt perspektiv – både kroppslig och psykisk hälsa.
Nyligen publicerade studier från Högskolan i Halmstad visar att hästunderstödd terapi bidrar till att både barn och vuxna med psykisk ohälsa känner lugn, har minskad oro och ångest samt stärkt självkänsla och självtillit. Dessa omvårdnadsmål är ofta svåra att uppnå inom traditionell psykiatrisk hälso- och sjukvård. De aktuella studierna visar att hästunderstödda aktiviteter minskar depression och negativa känslor hos personer med schizofreni och liknande psykostillstånd. Hästen bidrar bland annat till lugn med sina karaktäristiska ljud som taktfast hovtramp, nöjda frustningar och rogivande hötuggande. När interventionen ges i grupp bidrar hästarna till stärkt gemenskap genom att hästarna blir ett vardagligt samtalsämne som naturligt hjälper deltagarna att identifiera andra personliga egenskaper hos sig själva än symtom och sjukdomsdiagnos – vilket är ett vanligt fokus i traditionell psykiatrisk vård.
En av de publicerade studierna beskriver närståendes erfarenheter av hästunderstödd aktivitet för personer med schizofreni och bekräftar att hästarna bidrar till ett sammanhang med gemensamt fokus för deltagarna. Interaktionen med hästarna ökar deltagarnas självförtroende och motivation till fysisk aktivitet, trots att denna grupp ofta beskrivs som svår att aktivera.
I en pågående intervjustudie med personer som är sjukskrivna på grund av stress, ångest och utmattningsdepression, framkommer att hästunderstödd rehabilitering bidrar till återhämtning, men att insatsen ofta inte finns tillgänglig, erbjuds under alltför kort period eller är bristfälligt integrerad i vårdkedjan tillbaka till arbetslivet.
Resultaten från de genomförda studierna på Högskolan i Halmstad överensstämmer väl med nationell och internationell forskning inom området. Hästunderstödda insatser behöver erbjudas till barn och vuxna med psykisk ohälsa som inte blir hjälpta av traditionell vård, för att kunna utvärderas och bidra till fortsatt forskning och tillförlitlig evidens inom området.
Text: HENRIKA JORMFELDT
Bild: DAN BERGMARK